- – korrekturläsning (proofreading) – rättning av fel i text som ska tryckas eller publiceras elektroniskt. – Ett korrektur är, i strikt terminologi, ett avdrag där korrekturläsaren har angett vad som ska rättas. Ett avdrag är i sin tur en utskrift av texten, lämnad till korrekturläsaren för korrekturläsning. Avdraget kallas alltså i strikt typografiskt språkbruk inte för korrektur förrän korrekturläsaren har gått igenom det och markerat vad som ska ändras. Men ofta kallas även avdraget för korrektur. Hela proceduren kan givetvis utföras papperslöst, men det är ofta enklast att markera ändringarna på en utskrift. – Korrekturläsning gäller innehållet i dokumentet, till skillnad från preflight, som gäller de tekniska förutsättningarna för tryckning. Förutom att granska texten och påpeka faktafel ska korrekturläsaren ofta också granska det grafiska utförandet, alltså att sidorna som helhet ser ut som de ska. Det omfattar alltså granskning av illustrationer, annan dekor, paginering och sidhänvisningar. – På engelska brukar proofreading syfta på textgranskningen, medan proofing syftar på granskning av att dokumentet som helhet har önskat utseende;
- – sidor som har granskats av korrekturläsare och lämnas tillbaka till tryckeriet för införande av rättelser. – Jämför med avdrag;
- – korrekturet – avdelning som läser korrektur på tidning eller förlag.
– På engelska: proof.
[massmedier] [tryckning] [ändrad 16 februari 2022]
- – exemplar, kopia. – På svenska skiljer vi mellan exemplar och kopior. Böcker och tidningar trycks i ett antal exemplar. Men om man har ett original och kopierar det i en kopieringsapparat, eller på annat sätt, får man en eller flera kopior. – Se också hard copy och soft copy;
- – to copy – se kopiera;
- – annonstext, artikeltext, text. – En copy editor är en textredigerare som går igenom, rättar och skriver om journalisternas artiklar på en tidning. Det innebär en mer omfattande granskning än vad en korrektur-läsare utför. En copywriter skriver reklamtext. – Ordet: Det finns minst två förklaringar till att text som ska tryckas kallas för copy på engelska. Den ena är att copy syftar på text som ska kopieras, alltså tryckas. Den andra är att copy syftar på det första avdraget för korrekturläsning.
[marknadsföring] [massmedier] [språktips] [ändrad 16 april 2013]
den paragraf i yttrandefrihetsgrundlagen (YGL) som reglerar innehållet i webbsidor. (Första kapitlet, nionde paragrafen.) – Som databaser räknas alltså i denna lag webbsidor. Databasregeln skiljer mellan webbsidor som publiceras av massmedieföretag med utgivningsbevis och ansvarig utgivare och webbsidor som publiceras av andra. En webbsida som publiceras av ett massmedieföretag, till exempel av ett tidningsförlag, regleras enligt samma principer som en tryckt skrift. Den faller alltså under tryckfrihetsförordningen (TF), som i stort sett är likadan som YGL. Andra webbsidor kan ansöka om utgivningsbevis och registrera en ansvarig utgivare, och faller då också under YGL. – Läs också om BBS‑lagen och Dataskyddsförordningen.
[lagar] [massmedier] [tryckfrihet] [webbpublicering] [ändrad 21 oktober 2020]
radiosändning där radioprogrammen överförs i digital form. – Fördelen i jämförelse med med vanlig analog radio (FM och AM) är att de tillgängliga radiofrekvenserna kan användas mer effektivt. Man kan också överföra annan information än ljud, alltså text, bild och video, förutsatt att mottagaren kan hantera det. Ljudkvaliteten blir inte nödvändigtvis bättre. De svenska sändningarna med digitalradio använder den europeiska standarden DAB (mer exakt: DAB+). – Regeringen föreslog i juni 2013 att FM‑nätet skulle avvecklas senast 2022 och ersättas med digital radio. I en utredning som överlämnades till regeringen i december 2014 föreslog utredaren Nina Wormbs att övergången skulle ske så snabbt som möjligt (länk). Men i remissvar våren 2015 avrådde både Riksrevisionen (arkiverad länk) och PTS (länk) i bestämda ordalag från övergång till DAB. I juni 2015 meddelade regeringen genom kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke att planerna på övergång till DAB inte ska förverkligas. – Se artikel i Svenska Dagbladet: länk. – Norge började 2017 att avveckla radiosändningar på FM‑bandet för att ersätta det med DAB, vilket en majoritet av norrmännen var emot. – Digitalradio ska inte förväxlas med internetradio, som tekniskt sett inte är radio, utan strömmande sändningar på internet. Däremot kan internetradio vara utsändningar av program från radiostationer, så i den bemärkelsen är det radio. – Se också hybridradio. – I enklare reklam förekommer det att vanliga radioapparater med digital frekvensvisning kallas för ”digitalradio”, men det är bara dumt.
[massmedier] [politik] [radio] [trådlöst] [ändrad 16 juni 2017]
en amerikansk mediekoncern med film, tv, press och datakommunikation. – WarnerMedia köptes i juni 2018 av AT&T. Det hette fram till dess Time Warner. – WarnerMedia har funnits sedan 1990, då förlaget Time Inc slogs ihop med underhållningskoncernen Warner Communications till Time Warner. År 2000 köpte America Online (numera Aol) Time Warner och bildade då AOL Time Warner. (Se dotcombubblan.) Företaget bytte tillbaka till namnet Time Warner den 18 september 2003, och avknoppade Aol 2009. – Observera att musikbolaget Warner Music Group (wmg.com) sedan 2004 inte ingår i WarnerMedia, utan ägs av Access Industries (länk). Filmbolaget Warner Bros (warnerbros.com) är däremot ett dotterbolag till WarnerMedia. – I oktober 2016 la AT&T ett bud på 85 miljarder dollar för Time Warner. Amerikanska justitiedepartementet ville då stoppa köpet med hänvisning till antitrustlagarna, men i juni 2018 beslöt en domare att köpet var lagligt. Köpet genomfördes omedelbart därefter och AT&T ändrade då också Time Warners namn till WarnerMedia. – I maj 2021 blev det känt att AT&T förhandlar om att först slå ihop WarnerMedia med Discovery (corporate.discovery.com), som ska köpas för 43 miljarder dollar, och sedan knoppa av det som ett självständigt bolag. Planerna godkändes i februari 2022 av USA:s konkurrensmyndigheter. – Se warnermediagroup.com.
[företag] [massmedier] [ändrad 13 februari 2022]
- – to print eller to print out – att skriva ut, att göra en utskrift. – Se också skrivare. – Ordet print eller skriva ut används ibland, särskilt av programmerare, också i betydelsen print to screen, alltså visa på bildskärmen, vilket är förvirrande för den som tror att utskrifter alltid görs på papper. – Printout – utskrift;
- – tryckta tidningar och tidskrifter till skillnad från webbtidningar;
- – se också 3d‑skrivare;
- – i ord som fingerprint: avtryck (fingeravtryck) – se print (tagg).
[skrivare] [ändrad 5 februari 2022]
en parodi på Nobelpriset, utdelad varje år på Harvard. – Priset går till tio forskningsrön som ”först får folk att skratta, sedan får dem att tänka”. – De första åren delades prisen ut för forskningsrön som ”inte kan, eller inte bör, upprepas”. Prisen går ofta till seriösa forskare som har valt ett absurt ämne, som ”homosexuell nekrofili hos andhannar”, men också till pristagare som betraktas som pseudovetenskapliga. – Ig Nobelpriset delas ut av riktiga Nobelpristagare vid en studentikos ceremoni i september varje år. De flesta pristagarna kommer. – Namnet: Ig Nobel anspelar på ordet ignoble (tarvlig, vanhedrande) och, uppenbarligen, på Nobelpriset. – Bakom priset står tidskriften Annals of improbable research (improbable.com). – Se improbable.com/ig. – 2022 års pristagare finns på denna länk.
[kuriosa] [tidskrifter] [utmärkelser] [ändrad 16 september 2022]
”ett medieklimat där lättköpta poänger och överilade åsikter går före analys, källkritik och fakta”. – Tyckonomi var veckans nyord i Språktidningen i augusti 2012 (länk).
[massmedier] [ändrad 13 oktober 2018]
- – se beskrivande webbadress;
- – i journalistik: kort inledande beskrivning av en artikel eller ett nyhetstelegram.
– Ordet: Försvenskning av engelska slug.
[massmedier] [webbpublicering] [ändrad 8 augusti 2019]