– i matematik: en mer generell form av vektor; vektorns princip tillämpad på objekt med många dimensioner. – En vektor kan åskådliggöras som en pil, alltså som ett endimensionellt objekt, en linje, med riktning. Vektorer kan visserligen definieras i rum med många dimensioner, men själva vektorn (pilen) är alltid tvådimensionell – den går från en punkt till en annan punkt. Tensorer kan däremot ha vilket antal dimensioner som helst. Varje dimension i en tensor har en riktning. I princip kan man se en boksida som en tensor med två dimensioner: vi läser ju från vänster till höger och uppifrån och ner.
– en skalär är en vektor med noll dimensioner. Eftersom en skalär saknar dimension har den ingen riktning. En skalär är därför i grunden samma sak som ett tal;
– en vektor är, som sagt, en tensor med en dimension;
– en matris är en tensor med två dimensioner, som den redan nämnda boksidan eller ett kalkylark;
– tensorer med fler än två dimensioner kallas för tensorer av n:te ordningen.
– Teorin bakom tensorer utvecklades först av Carl Friedrich Gauss, men det var Woldemar Voigt(se Wikipedia) som införde benämningen tensor. Konsten att räkna med tensorer utvecklades runt år 1900 av Tullio Levi‑Civita(se Wikipedia) och Gregorio Ricci‑Curbastro(se Wikipedia). Albert Einstein använde tensorer när han utvecklade den allmänna relativitetsteorin;
– varumärke för Googles egenutvecklade chipp för mobiltelefonerna Pixel, presenterade i augusti 2021. – Se Googles blogg.
(idempotence) – om operationer i programmering och i matematik: det att en operation som repeteras (se också iteration) ger samma resultat som första gången. Upprepningen gör ingen skillnad. Enkelt exempel: multiplikation med 1. Svårare exempel: f(x) = f [f(x)]. En sådan funktion kallas för idempotent.
– se lådprincipen. (Observera att duvslagsprincipen är en oriktig försvenskning av the pigeonhole principle. Pigeonhole i det uttrycket betyder brevfack.)
(signed data type) – datatyp som kan ha både positiva och negativa värden. I praktiken alltså matematiska tal. – Att representera negativa värden i binärkod kräver särskilda knep, eftersom det inte finns något särskilt minustecken att tillgå. Man använder därför vanligtvis tvåkomplementsform för att kunna ange negativa tal på ett entydigt sätt och göra matematiska beräkningar. Det finns andra sätt att koda signerade tal. – Motsats: osignerad datatyp. – Språkligt:Signerad är ingen lyckad översättning av signed i denna betydelse (markerad vore bättre), men det är den vanliga termen på svenska.
– elektronisk kommunikation i bara en riktning, till exempel i rundradio. Alternativet är duplex;
– i matematik: n-dimensionell triangel. En vanlig triangel, ritad på papper, är en tvådimensionell simplex. En tetraeder (en tredimensionell kropp avgränsad av fyra triangelformade ytor) är en tredimensionell simplex. I matematiken kan man sedan fortsätta med fyrdimensionella simplexar och så vidare, även om vi inte kan föreställa oss sådana visuellt. Och ett rakt streck kan ses som en endimensionell simplex; en punkt som en nolldimensionell simplex. – Det kallas för simplex därför att en triangel är den enklaste figur man kan rita som innesluter en yta.
en algoritm för beräkning av kondensat (hashar) avsedd för krypterad datakommunikation. – SHA‑2 har med början 2016 ersatt föregångaren SHA‑1 i protokolletHTTPS, som används för skyddad kommunikation på webben. SHA‑1, som är från 1973, anses inte längre säker. SHA‑2 är från 2001 och har utvecklats av NSA. Algoritmen anses säker för överskådlig framtid. – Övergången till SHA‑2 har stött på problem, eftersom många kontokortläsare och annan utrustning för betalningar och uttag använder SHA‑1 och inte kan uppgraderas utan höga kostnader. (Läs också om SHA och SHA‑3.)
förkortning för Secure hash algorithm. – Det är, som framgår av namnet, en algoritm för säkra kondensat (hashar). – SHA specificeras av den amerikanska standardiseringsmyndigheten NIST. – I själva verket finns det flera versioner, SHA-1, SHA-2 och SHA-3. – Det fanns också en kortlivad föregångare till SHA-1. Den hette bara SHA, men har i efterhand fått namnet SHA-0 (en retronym).
(BPD) – i matematik och dataanalys: gränspunktsupptäckt, gränspunktsdetektion – metod för att finna de punkter som markerar den yttre gränsen för en datamängd när datamängden representeras av en punktmängd (ett ”moln” av punkter) i två eller flera dimensioner. – Jämför med kantupptäckt(edge detection).
