spam som gör reklam för bedrägerier, till exempel Nigeriabrev. Uttrycket är sällsynt i denna betydelse. Bologna, efter staden i Italien, är det engelska namnet på en rökt tjock korv. När ordet stavas baloney kan det också betyda skitsnack.
[spam] [ändrad 25 september 2018]
(stavas så, ovanligt) – jargong för e-post som inte är spam, men som är ointressant eller irriterande. Ofta skämt, upprop och annat som vänner och släktingar skickar till alla de känner, kräkpost.
[e-post] [jargong] [ändrad 14 maj 2018]
(image spam) – spam som visar texten som en bild för att kringgå spamfilter. Spamfilter utgår nämligen från innehållet i textfiler, men de brukar inte kunna känna igen avbildad text i bildfiler. Bildspam innehåller ofta ett stycke text i kombination med bildfilen, men den texten har inget med spammarens budskap att göra – budskapet finns i bilden. – Se också empty spam.
[spam] [ändrad 20 juni 2020]
- – i spamfilter: mapp där spamfiltret sparar misstänkt spam för att mottagaren ska kunna kolla dem och rädda meddelanden som inte är spam, men som spamfiltret har klassificerat fel. E‑post som har lagts i karantän brukar raderas automatiskt efter ett bestämt antal dagar om mottagaren inte flyttar dem därifrån;
- – i it-säkerhet: utrymme för isolering av filer som misstänks innehålla datavirus eller andra skadeprogram. De misstänkta filerna raderas inte, men så länge de finns i karantän kan man inte öppna dem eller exekvera dem. Karantänen brukar vara kopplad till en tjänst från ett företag som tillhandahåller virusskydd. En kopia av den misstänkta filen skickas automatiskt till företaget för analys. Om man hittar något skadligt oskadliggörs filen och informationen används för att uppdatera virusdefinitioner; annars släpps filen ur karantänen.
– Ordet: Från italienska quarantena – fyrtio dagar – den tid som besättningen och resenärerna på ett fartyg i hamn måste stanna ombord innan de fick gå i land under tider då epidemier härjade. På engelska: quarantine.
[skydd] [spamfilter] [ändrad 19 april 2020]
(comment spam) – försök att höja en webbsidas rankning i sökmotorer genom att utnyttja möjligheten till kommentarer på andra, mer ansedda webbsidor: man skriver kommentarer på de webbsidorna och lägger in länkar till den webbsida man vill gynna. (Det är alltså inte spam i betydelsen skräppost.) Många webbsidor förbjuder därför länkar i kommentarerna. – Kommentarspam kan motverkas med taggen nofollow. – Kommentarspammare kallas också för länkspammare. – Se också splogging.
[rankning] [spam] [ändrad 2 februari 2018]
(spamblock) – ett knep för att slippa spam: man lägger in extra bokstäver, en spamblockering, i sin e‑postadress när man publicerar den. Syftet är att lura program som skördar e‑postadresser på internet. Spamblockeringen är en ändring som människor (men inte datorprogram) kan genomskåda, och räkna ut hur den äkta adressen ser ut. Exempel: ordlistan@idgTABORTDETTA.se. – Metoden kallas på engelska också för address munging. Ordet mung påstås stå för ”mash until no good”, säkert en bakronym. (Munge är ett engelskt dialektord som betyder mumsa, smaska.) – Läs också om plusadressering.
[bakronymer] [spam] [ändrad 27 november 2020]
(spam och litigation, stämning) – spamstämning – krav på skadestånd och hot om stämning som skickas till tusentals personer för verkliga eller påstådda gärningar. Uträkningen är att många mottagare betalar det begärda skadeståndet hellre än att riskera stämning, även om de anser sig oskyldiga. (I USA betalar båda parter i civilmål sina egna kostnader, oavsett vem som får rätt.) Metoden har använts i USA mot personer som misstänks för piratkopiering av musik och film.
[jargong] [juridik] [spam] [ändrad 2 juni 2020]
spam indexing – metoder för att lura sökmotorer att ge en webbsida en hög position i sökresultaten. De olika metoderna kan delas upp i två huvudgrupper:
- – att späcka texten med ord som påverkar sökmotorns rankning av texten;
- – att fylla sidor med länkar till en sida som man vill locka besökare till. (Se link burst och link churn.)
– En utförlig beskrivning av olika tekniker för spamdexing finns i Wikipedia.
[rankning] [spam] [ändrad 4 januari 2019]
kontrollsvar, kontrolltal, kontrolluppgift – uppgift som avsändaren av ett meddelande måste lösa innan mottagaren låter kommunikationen fortsätta. – Mottagaren besvarar avsändarens anrop med att skicka över en uppgift som ska lösas. Först när avsändaren har skickat över rätt lösning kan det egentliga informationsutbytet börja. Det är en metod för att stoppa spam, eller för att kontrollera att avsändaren av ett meddelande är den hon uppger sig vara.
- – för inloggning i känsliga it‑system används ibland kontrolltal: mottagaren sänder över ett slumpvis valt tal som avsändaren ska utföra en matematisk operation på (med hjälp av ett program som bara behöriga har tillgång till). Avsändaren skickar sedan över svaret till mottagaren. Om svaret är rätt utgår mottagaren från att avsändaren är behörig. De dosor som används vid inloggning på internetbanker (se Digipass), och som genererar engångslösenord är exempel på challenge—response;
- – mot spam: inloggningstest som kan lösas av en människa, men inte av datorprogram. En vanlig metod är att begära att avsändaren känner igen förvrängda bokstäver och siffror på en bild. – Se robotfilter (captcha).
[identifiering] [spam] [ändrad 13 januari 2018]
- – Caller ID for e-mail – program från Microsoft som skulle göra det svårare att sända spam med falska avsändaradresser. Programmet lanserades 2004, se denna intervju. – Jämför med Sender policy framework. – Se också Sender ID;
- – amerikansk term för nummerpresentation. Kallas också för caller line identification, CLI.
[it-säkerhet] [spam] [telefoni] [ändrad 19 juni 2014]