(cyber warfare, cyberwarfare) – angrepp mot fiendens it‑infrastruktur. – Cyberkrigföring går ut på att slå ut, sabotera eller manipulera fiendelandets tele- och datakommunikation på ett sätt som även drabbar civila. Angriparen kan vilja använda nätet för att slå ut kraftverk, transporter, flygplatser och myndigheter. Angriparen kan också använda nätet för att sprida falsk eller vilseledande information, eventuellt genom att hacka sig in på det angripna landets nyhetsmedier och andra informationskanaler. Givetvis riktar sig angreppen även mot försvarsmakten. Det handlar i hög utsträckning om samma slags angrepp och intrång som kriminella hackare gör, fast med större resurser. – Cyberkrigföring pågår även i fredstid (se hybridkrig). Man kan till exempel installera botnät i ett annat lands it‑system för att kunna aktivera det om det blir krig. Det förekommer också sabotage utan att det formellt är krig. – Liknande angrepp som huvudsakligen riktar sig mot det angripna landets krigsmakt kallas traditionellt för telekrigföring, på engelska electronic warfare. – En övergripande term är informationskrig.
[it-säkerhet] [krig] [ändrad 18 april 2020]
störning eller utslagning av fiendens elektroniska spanings- och kommunikationsutrustning. Till exempel att göra radar, GPS, sensorer samt tele- och datakommunikation oanvändbara. I telekrigföring ingår också att skydda den egna utrustningen från angrepp. Ryska krigsmakten uppgavs i mitten av 2010‑talet ha avancerad teknik för telekrigföring. – På engelska: electronic warfare. – Jämför med cyberkrigföring och informationskrig samt hybridkrig.
[krig] [ändrad 21 januari 2020]
- – metod att fastställa avståndet till en plats med utgångspunkt i två andra platser med känd position. – Triangulering är en metod som har använts av lantmätare i århundraden. Man utgår från två punkter (A och B) i terrängen. Mellan A och B går linjen AB (baslinjen). Positionerna för A och B måste vara kända, och då vet man också hur lång linjen AB är. För att fastställa avståndet från de två punkterna A och B till en tredje punkt, C, mäter man vinkeln mellan C och baslinjen AB från de två kända punkterna A och B. Alltså vinklarna ABC och BAC. Man får då två av vinklarna i triangeln ABC, och den tredje vinkeln är det då trivialt att räkna ut. Med trigonometri kan man sedan räkna ut hur långa avstånden är från A till C och från B till C. Bestämmer man vinkeln från fler än två platser ökar precisionen. – Triangulering kan användas för att lokalisera radiosändare. Man kan bedöma vilken riktning radiosignalerna kommer ifrån genom att mäta signalernas styrka med mottagarantennen riktad åt olika håll. Den metoden används militärt, men den kan också användas för att hitta nödställda som har mobiltelefon eller kommunikationsradio. – På engelska: triangulation. – Observera: Ibland används ordet
triangulering när det i själva verket handlar om trilaterering. Läs mer under det ordet;
- – i politik: ett sätt att locka väljare från motståndarpartiet genom att ta över en del av dess politik och retorik.
[geo] [matematik] [politik] [ändrad 10 augusti 2017]
beteckning på chefen för USA:s Cyber command. Det är den avdelning inom krigsmakten som har till uppgift att försvara USA mot så kallad cyberkrigföring, alltså försök att sabotera, infiltrera eller slå ut it-näten.
[krig] [ändrad 8 januari 2018]
beteckning på Kinas satsning på att tränga ut IBM, Oracle och EMC från den kinesiska marknaden. Deras produkter och tjänster ska ersättas med produkter och tjänster från kinesiska företag.
[företag och ekonomi] [it-politik] [ändrad 10 oktober 2018]
ett projekt som hjälper människor i Kina att kringgå internet-censuren. (Se Gyllene skölden.) Cn‑nytimes ger ocensurerad tillgång till New York Times. – Sajten Github, där man kan ladda ner Cn-nytimes, utsattes i slutet av mars 2015 för en intensiv överbelastningsattack. – Se github.com/cn‑nytimes (kan vara svår att nå).
[kringgå-censur] [massmedier] [politik] [ändrad 22 november 2017]
ibland stavat 5elafabook – kortlivat socialt nätverk för terroristorganisationen Islamiska staten, IS. Sajten var uppe ett par dagar runt den 10 mars 2015, men försvann sedan. En förklaring fanns tidigare på 5elafabook.com (stängd).
[politik] [sociala nätverk] [ändrad 23 oktober 2017]
(signal intelligence, förkortat sigint) – avlyssning och avläsning av radio-, tele- och datatrafik som görs av militär, underrättelsetjänst (se FRA och NSA) eller, i vissa fall, av polis. – Se också aktiv signalspaning och signal.
[underrättelseverksamhet] [ändrad 2 juli 2019]
- – allmän nyttighet, samhällsservice, offentlig service. Traditionellt: el, vatten och avlopp är [public] utilities. Det är sådant som alla anses ha behov av, och som berörda myndigheter och företag är skyldiga att tillhandahålla för alla (under vissa villkor). – I februari 2015 bestämde amerikanska FCC att bredband ska räknas som en allmän nyttighet, jämställd med telefoni. Detta fick konsekvenser för abonnenternas rättigheter gentemot operatörerna, och för nätneutralitet. Beslutet upphävdes emellertid 2018, se detta dokument;
- – se verktygsprogram;
- – se utility computing;
- – även: nytta (oräknebart).
[internet] [it-politik] [mjukvara] [molnet] [språktips] [ändrad 20 november 2019]
(e-resident) – invånare i ett land på distans och genom internet. – En e‑invånare har samma status som en fast bosatt invånare, men hon bor inte i landet och behöver aldrig ha satt sin fot där: hon använder landets tjänster genom internet. Hon kan starta företag, skaffa bankkonto och göra affärer. – Observera att e‑invånare jämställs med invånare (personer som lagligt bor i landet), inte med medborgare (som dessutom har pass och rösträtt). – Ordet blev spritt när Estland hösten 2014 införde möjligheten för utlänningar att bli e‑invånare. Syftet var att locka personer i utlandet till att bidra till Estlands ekonomiska och tekniska utveckling. Det faktum att Estland är med i EU kan locka. – Se denna länk (på engelska). – I praktiken innebär e‑invånarskapet att estniska staten utfärdar en giltig estnisk e‑legitimation för e‑invånaren. – I Sverige skulle det kunna innebära att personer som inte är svenska medborgare, och som inte heller har uppehållstillstånd, ändå skulle kunna få svenskt personnummer och därmed kunna använda de svenska tjänster som förutsätter att man har personnummer. Men i Sverige finns alltså inte den möjligheten.
[it-politik] [ändrad 23 december 2022]