(1982) – svensk programmerare som 2019–2023 var misstänkt och åtalad för dataintrång i Ecuador. Han friades i lägsta instans i januari 2023. Åklagaren överklagade i maj 2023. – Ola Bini greps i april 2019 av polisen i Ecuador. – Anklagelserna mot honom var först oklara: han beskylldes först för att ha försökt sabotera Ecuadors statliga it‑system, senare för dataintrång. – Själv tror Ola Bini att den egentliga orsaken är hans vänskap med Wikileaks‑grundaren Julian Assange: Bini greps dagen efter att Ecuador hade dragit tillbaka Julian Assanges asyl och låtit brittisk polis gripa Assange på ambassaden i London. Bini hade besökt Assange tolv gånger på ambassaden. – Ola Bini släpptes från häktet i juni 2019, men fick inte lämna Ecuador. I slutet av augusti 2019 ändrades brottsrubriceringen i förundersökningen mot Bini från ”attack mot datorsystems integritet” till ”otillåtet intrång i datorsystem”. Första domstolsförhandlingen hölls i december 2020. – Ola Bini har bott i Ecuador sedan 2014, och han har arbetat på Centro de autonomía digital (länk). – Se olabini.com och konto på Twitter. – Ola Bini har många gånger medverkat i IDG:s publikationer – se denna länk.
[personer] [politik] [ändrad 5 maj 2023]
ett kanadensiskt företag som handlade med kryptovalutor. – I början av 2019 blev det känt att företagets kunder inte kunde få ut sina deponerade tillgångar, värderade till sammanlagt 250 miljoner dollar. Orsaken var att företagets grundare och vd, Gerald Cotten, plötsligt hade avlidit i slutet av december 2018, och bara han kände till lösenordet till QuadrigaCX:s ”kalla plånbok” – enkelt uttryckt det krypterade konto där kryptovalutorna lagrades. Det var främst bitcoin och ether. Företaget ansökte om konkursskydd och i april 2019 sattes det i konkurs. – Det oväntade dödsfallet har gett upphov till spekulationer, till exempel om att dödsfallet skulle vara bluff. Inget sådant har bevisats. – I mars 2019 upptäckte revisorer från Ernst & Young att det inte fanns några pengar på fem av de sex ”plånböcker” som QuadrigaCX hade. På den sjätte fanns motsvarande 500 000 dollar, som uppges ha betalats in av misstag (se denna rapport). – Se quadrigacxtrustee.com.
[företag] [kryptovalutor] [nerlagt] [rättsfall och skandaler] [ändrad 17 september 2019]
en svensk webbsajt som har fildelat filmer utan tillstånd, och vars utgivare i januari 2019 dömdes att betala sammanlagt 650 000 kronor i ersättning och skadestånd till Svensk Filmindustri, SF. – Fyra personer har dessutom tidigare dömts till fängelse i sex till tio månader för Dreamfilms verksamhet (se PRV:s webbsidor). Domänen dreamfilm.se drogs också in. – SF stämde Dreamfilm för att sajten under 2013—2015 hade fildelat sammanlagt 45 filmer utan tillstånd (genom så kallad fulströmning). Tv‑serien Maria Wern togs till grund för SF:s anspråk på ungefär 9,9 miljoner kronor i ersättning för det olovliga utnyttjandet av verket och skadestånd. Skuldfrågan var uppenbar, men i tingsrätten sänktes ersättningen till en miljon kronor plus 50 000 kronor i skadestånd. Hovrätten höjde ersättningen till fyra miljoner, men beviljade inget skadestånd. I januari 2019 sänkte Högsta domstolen ersättningen till 400 000 kronor plus 250 000 kronor i skadestånd till SF. – Domen, som är prejudicerande, ses som ett underkännande av filmbolagens högt tilltagna beräkningar av vad de förlorar på piratkopiering. – Se artikel av professor Mårten Schultz. Högsta domstolens domslut finns på denna länk. – IDG:s artiklar om Dreamfilm: länk.
[pirat] [rättsfall] [upphovsrätt] [ändrad 25 augusti 2020]
(1966) – en skotsk hackare och systemadministratör som 2002 beskylldes för allvarliga sabotage mot USA:s krigsmakt. Själv påstod han att han avslöjade krigsmaktens dåliga it‑säkerhet. Han sade sig också ha letat efter hemlighållen information om UFO:n, utomjordingar och så kallad fri energi. Enligt USA hade McKinnon bland annat gjort flera tusen av krigsmaktens datorer oanvändbara och förhindrat leveranser av ammunition. Han häktades i sin frånvaro i USA hösten 2002, men fick vara på fri fot i Storbritannien. Polisen i Storbritannien beslagtog dock hans dator. Efter omfattande juridiska förhandlingar om utlämning till USA stoppade Storbritanniens dåvarande inrikesminister Theresa May (senare premiärminister) utlämningen med hänvisning till McKinnons hälsa och självmordsrisk. Han uppgavs ha Aspergers syndrom och vara svårt deprimerad. – Se intervju i The Guardian. – McKinnon startade 2014 företaget Small SEO (smallseo.co.uk) som hjälper småföretag med sökmotoroptimering.
[hackare] [personer] [rättsfall] [3 augusti 2018]
en brottslig organisation som 2010—2018 ägnade sig åt it‑brott i stor omfattning. – Infraud uppges ha handlat med stulna kontokortsnummer, stulna identiteter, bankkontonummer, skadeprogram samt olaglig förmedling av betalningar. Infraud stängdes i februari 2018 då amerikansk polis grep 13 av de inblandade och åtalade 36 personer i flera länder. Initiativtagare till Infraud uppges vara ukrainaren Svjatoslav Bondarenko, känd som ”Obnon”, ”Rector” och ”Helkern”. – Se pressmeddelande från USA:s justitiedepartement.
[it-relaterad brottslighet] [rättsfall] [9 februari 2018]
en före detta Google-anställd, avskedad efter att han i juli 2017 hade spritt ett dokument (länk) där han kritiserade Googles mångfaldspolicy. – Damore hävdade bland annat att kvinnor har medfödda egenskaper som gör dem till sämre programmerare än män. Han åberopade vetenskapliga undersökningar, som dock är omstridda. Han hävdade också att personer med vad som i USA kallas för konservativa åsikter diskrimineras på Google. Samtidigt skrev han att han var för mångfald och deltagande. Avskedandet motiverades med att han ”befäste genusstereotyper”. – I januari 2018 stämde Damore i en grupptalan Google för diskriminering av vita män med konservativa åsikter. I maj 2020 bad Damore och Google domstolen att avskriva målet efter en hemlig uppgörelse. Damore anmälde också avskedandet till USA:s motsvarighet till Arbetsdomstolen (National labor relations board), som avvisade hans anmälan. – I januari 2017 utgjorde kvinnor mindre än en tredjedel av Googles anställda, och inom it på Google var kvinnorna under 20 procent. 56 procent av de anställda var vita. – Se James Damores webbsidor (nere sedan augusti 2018, arkiverade) och Google-chefen Sundar Pichais meddelande till de anställda. – En annan anställd, Tim Chevalier (catamorphism.org), avskedades från Google i november 2017 för att han hade uttalat sig kränkande om andra kategorier av människor när han kritiserade Damores åsikter. Även Chevalier har stämt Google.
[personer] [rättsfall och skandaler] [sparken] [ändrad 25 juni 2020]
en dansk juristfirma som sedan hösten 2017 har skickat tusentals kravbrev till svenskar och danskar som påstås ha laddat ner upphovsrätts‑skyddade filmer genom internet utan tillstånd. Ofta gäller det pornografiska filmer, se porrutpressning. – Mottagarna uppmanas att betala 4 500 kronor för att den påstådda olovliga fildelningen inte ska tas till domstol. I november 2017 började dåvarande Datainspektionen† granska breven, eftersom de kan ses som olaglig inkassoverksamhet – räkningar som innehåller hot om rättsliga åtgärder räknas som inkasso, och får bara skickas ut av godkända inkassoföretag. Men Datainspektionen friade senare juristfirman. – Konsumentverket uppmanade alla som hade fått kravbreven att bestrida skriftligt om de inte ville betala. Se också vad Integritetsskyddsmyndigheten skriver om inkasso (länk). – I oktober 2021 meddelades att Njord Law Firm, efter ett års utredning, inte kommer att åtalas för grovt bedrägeri i Danmark – se artikel i Berlingske. – Njord Law Firm (se länk) agerar på uppdrag av filmbolag. Företaget har kunnat kräva att internetoperatörer lämnar ut namnen på de påstådda olovliga fildelarna genom att hänvisa till IPRED-lagen. – IDG:s artiklar om Njord Law Firm: länk.
[bluff och båg] [företag] [rättsfall] [upphovsrätt] [ändrad 9 november 2021]
Anders Rolf Olsson (1953—2012) – en svensk journalist med stort engagemang för yttrandefrihet. – Anders R Olsson blev 1992 som första och enda författare och journalist i Sverige förbjuden att använda dator för att skriva en bok. Förbudet motiverades med att manuskriptet innehöll personnamn och alltså utgjorde ett personregister. – I själva verket hade många författare och journalister då redan skrivit böcker med dator, men Anders R Olsson ville pröva tillämpningen av den dåvarande Datalagen†, som uppenbarligen hade blivit föråldrad. Han ansökte därför hos dåvarande Datainspektionen (numera: Integritetsskyddsmyndigheten) att skriva boken. DI avslog hans ansökan och förbjöd honom uttryckligen att skriva boken med dator. Regeringen upphävde kort därefter Datainspektionens beslut med hänvisning till Tryckfrihetsförordningen. – Datainspektionens tolkning av dåvarande Datalagen var i princip korrekt (om man bortser från Tryckfrihetsförordningen), eftersom Datalagen behandlade alla personuppgifter i datorläsbar form på samma sätt, oavsett var de fanns och vad de skulle användas till. Lagen hade stiftats 1973 när inga privatpersoner hade dator, och när sådant som ordbehandling och diskussionsforum i datornätverk inte existerade i nämnvärd omfattning. Med persondatorernas genombrott på 1980‑talet hade lagen i praktiken blivit omöjlig att tillämpa: tiotusentals svenskar bröt mot Datalagen varje gång de satt vid sin dator och skrev ett personnamn. – Datalagen ersattes 1998 av Personuppgiftslagen†, PuL, som gjorde uttryckliga undantag för behandling av personuppgifter för ändamål som föll under Tryckfrihetsförordningen och Yttrandefrihetsgrundlagen (YGL), och som också skilde mellan strukturerade och ostrukturerade personuppgifter. Personuppgiftslagen ersattes 2018 av EU:s dataskyddsförordning (GDPR). – Mer om Anders R Olsson i Wikipedia. – Anders R Olssons webbsidor finns bevarade på anders‑r‑olsson.se.
– In English: Anders R Olsson (1953—2012) was a Swedish writer and a champion of freedom of speech. He has the distinction of being the only Swedish writer to be, for a short while, prohibited by the Swedish data protection authority (Datainspektionen) from using a computer for writing a book. Olsson had applied for permission to do that, but that was turned down in 1992. The Swedish government later overruled the Data protection authority’s decision, citing Olsson’s right to exercise his constitutional freedom of speech. If Olsson hadn’t applied for permission, the Data protection authority would probably have ignored him. – Olsson’s purpose was to demonstrate that the then current law of data protection, the Swedish Data Act, was obsolete; the law, dating from 1973, prohibited all computer processing of personal data without permission, regardless of purpose. By 1992, of course, tens of thousands of Swedes broke that law daily by typing names into their computers, but the law was still on the books. – In 1998, the new Personal data act (Personuppgiftslagen) superseded the older law, allowing unlicensed processing of personal data for purposes falling under the freedom of expression. The Personal data act was in 2018 in turn superseded by EU’s General data protection act, GDPR. – For more summaries in English, click here.
[personer] [rättsfall] [tryckfrihet] [ändrad 29 juni 2021]
ett amerikanskt kreditupplysningsföretag som under sommaren 2017 utsattes för ett jättelikt dataintrång. – 147 miljoner personers data kom på avvägar. Det är okänt vilka som låg bakom intrånget. – Equifax, som är ett av USA:s tre stora kreditupplysningsföretag, uppger att intrånget upptäcktes den 29 juli 2017, då det hade pågått i mer än två månader. Företaget offentliggjorde intrånget den 8 september 2017. – Enligt Equifax blev intrånget möjligt genom en sårbarhet i webbutvecklingsverktyget Apache Struts 2. En rättelse hade publicerats den 7 mars 2017, men Equifax hade aldrig installerat den. Dataintrånget har lett till flera stämningar mot Equifax, bland annat en grupptalan med krav på 70 miljarder dollar i skadestånd, vilket uppgavs vara det största beloppet som krävts dittills i en grupptalan i USA. I en uppgörelse 2019 med Federal trade commission, FTC, gick Equifax med på att betala sammanlagt 650 miljoner dollar i skadestånd till privatpersoner och myndigheter.
[dataläckor] [it-relaterad brottslighet] [rättsfall och skandaler] [ändrad 29 augusti 2021]
rättegångarna mot den person som olovligt hade spritt kopior av bland annat filmen Åsa-Nisse: Wälkom to Knohult från 2011 genom sajten Swepiracy. – Åsa-Nisse-målet var två parallella processer: dels ett brottsmål som gällde upphovsrätten, dels ett skadeståndsmål som drevs av Rättighetsalliansen på uppdrag av upphovsrättsägaren Nordisk film (nordiskfilm.com). – I Norrköpings tingsrätt dömdes mannen i brottsmålet i oktober 2016 till villkorlig dom och samhällstjänst för brott mot upphovsrätten och till att betala sammanlagt 1,7 miljoner kronor i skadestånd. Båda parterna överklagade till Göta hovrätt, där målet togs upp den 5 september 2017. Kort därefter meddelade hovrätten att parterna nått förlikning. – Nordisk film krävde först 24,9 miljoner kronor i skadestånd, men förlikning den 7 september 2017 slutade med att skadeståndet blev 400 000 kronor. – IDG:s artiklar om Åsa-Nisse-målet: länk.
– In English: The ”Åsa-Nisse court case” concerned the illegal file sharing of the Swedish movie Åsa-Nisse: Wälkom to Knohult and other movies at the Swepiracy web site. The web site was seized by Dutch police and closed down in 2012, but the court case against the person who had run the web site has lasted until September 2017. It was actually two parallel court cases, one criminal court case about copyright infringement, one civil action for damages brought by the copyright holder Nordisk film, which sued for 24.9 million Swedish kronor (about three million dollars). The defendant was found guilty in the lower court in October, 2016, and given a suspended sentence with community service; damages were set at 1.7 million kronor. Both parties appealed. On September 7, 2017, the parties settled out of court. The defendant is to pay 400,000 Swedish kronor to Nordisk film. However, in the criminal court case, it remains to be determined if some of the defendants money should be forfeit, and if so, how much. – More summaries in English.
[pirat] [rättsfall] [upphovsrätt] [ändrad 4 juli 2019]