ett utslag i EU-domstolen som säger att en myndighet inte får överlämna uppgifter om en person till en annan myndighet utan den berörda personens tillstånd. Utslaget väntas få konsekvenser för hanteringen av personuppgifter i EU‑länderna. – Domstolens utslag kom i oktober 2015 och gällde den rumänska medborgaren Smaranda Bara. Hon hade gått till domstol därför att rumänska skatteverket utan att fråga henne om lov hade överlämnat uppgifter om henne till den rumänska försäkringskassan, som sedan krävde henne på förfallna sjukförsäkringsavgifter. EU‑domstolens utslag var att överlämnandet av personuppgifter inte var förenligt med EU‑rätten. – Se domstolens utslag.
[eu][personuppgifter] [rättsfall] [6 april 2017]
ett fel som gjorde att Apples iPhone slutade att reagera när man rörde vid pekskärmen. Det gjorde telefonen oanvändbar. Felet förekom mest i iPhone 6 och iPhone 6 Plus. En möjlig förklaring är att telefonen kunde böjas en aning om man hade den i byxfickan (se Bendgate), och det kunde i sin tur leda till att chippet som styrde pekskärmen lossnar från moderkortet. – Touch disease ledde hösten 2016 till en grupptalan mot Apple. Grupptalan avvisades i mars 2017 med motiveringen att den var för allmänt hållen.
[bildskärmar] [fel] [mobilt] [rättsfall] [ändrad 20 september 2019]
en stängd webbsajt som spred svenska undertexter till filmer på främmande språk. (Så kallad textdelning.) – Undertexterna skrevs av oavlönade frivilliga. – Sajten undertexter.se stängdes 2013, efter anmälan från Rättighetsalliansen, vid en polisrazzia då sajtens servrar beslagtogs. (Det finns numera en sida på samma domän – se undertexter.se.) – I maj 2016 väcktes åtal mot mannen bakom sajten. Åtalet gällde undertexter till 74 filmer. Åklagaren påstod att spridningen av undertexter var intrång i upphovsrätten. Domstolen (Attunda tingsrätt i Sollentuna, mål B 5465-13) fann att undertexter är en del av filmen som konstnärlig helhet, och att publicering av undertexter skrivna av utomstående därför kränker upphovsrätten. (Enligt ett expertvittne var många av undertexterna dessutom dåliga, ibland obegripliga.) Den åtalade dömdes i september 2017 till skyddstillsyn, och de 217 000 kronor som han beräknas ha tjänat på verksamheten ska förverkas. – Se också swesub. (Bredvidläsning: se denna tråd på Reddit.)
– In English: undertexter.se was a Swedish web site that published Swedish-language subtitles for feature movies. The site was closed by the police in 2013 and in September, 2017, the person responsible for the site was sentenced to probation and to forfeit 217 000 Swedish kronor that he made from the illegal activity. The court found that subtitles are part of the movie as a creative work and that publishing non‑authorized subtitles therefore constitutes copyright infringement. (Besides, an expert witness found some of the subtitles to be not only bad, but virtually incomprehensible.) – For more summaries in English, click here.
[nerlagt] [rättsfall och skandaler] [upphovsrätt] [ändrad 12 februari 2020]
ett åtal som gällde publicering av personuppgifter på internet och som har fått betydelse för rättstillämpningen. Åtalet gällde också publicering av känsliga uppgifter på en webbsida. – En konfirmandlärare publicerade 1998 en webbsida med korta presentationer av henne själv och hennes arbetskamrater. Bland annat skrev hon att en av dem hade skadat foten och var deltidssjukskriven. Hon åtalades då av åklagare och dömdes i tingsrätten till 4 000 kronor i böter för att hon hade:
- – behandlat personuppgifter utan att anmäla det till dåvarande Datainspektionen†, att hon hade:
- – publicerat känsliga uppgifter och för att hon:
- – genom publiceringen på internet hade gjort uppgifterna tillgängliga i tredje land.
– Konfirmandläraren överklagade till Göta hovrätt, som begärde ett utlåtande från EU‑domstolen (som då hette EG‑domstolen). EU‑domstolen fann att publiceringen av uppgifterna inte var tillåten, men att publicering på internet inte kunde jämställas med att göra uppgifter tillgängliga i tredje land. (Med ”tredje land” menas länder utanför EU plus Norge, Liechtenstein och Schweiz – EES.) Efter EU‑domstolens utlåtande fann Göta hovrätt konfirmandläraren skyldig till brott mot (den senare avskaffade) Personuppgiftslagen† (PuL) och mot EU:s dataskyddsdirektiv†, men inte för att ha överfört uppgifterna till tredje land. Men hon fick inget straff. – Målets betydelse gäller alltså främst möjligheten att publicera personuppgifter på internet, där de i princip blir tillgängliga i hela världen. Detta är alltså i sig inte förbjudet enligt EU‑rätten.
[eu] [juridik] [personuppgifter] [rättsfall och skandaler] [ändrad 5 september 2022]
eller Costeja-målet – ett viktigt utslag i EU‑domstolen om rätten att bli bortglömd. – EU‑domstolen bestämde att Google måste ta bort länken från målsäganden Costejas namn till vissa inaktuella och besvärande tidningssidor i Googles databaser. Men tidningssidorna får finnas kvar i Googles databaser, och de får fortfarande vara åtkomliga, men bara om man använder andra sökord än Costejas namn. – Domen gällde en spansk medborgare som runt 1990 tvingades sälja sitt hus på auktion för att betala skulder. En tidningsartikel om detta blev senare tillgänglig på Google, och Costeja gick till domstol för att få informationen borttagen. Ärendet gick hela vägen till EU‑domstolen, som fällde utslag 2014. – Se EU-domstolens webbsidor. – På engelska: the Costeja verdict, the Costeja case.
[eu] [personlig integritet] [rättsfall] [sökmotorer] [ändrad 5 september 2018]
- – grind – beteckning på en elektronisk funktion. I datorer är en grind / gate något som realiserar en logisk funktion som AND eller OR;
- – i en transistor är en grind / gate den anslutning till transistorn som bestämmer ifall transistorn ska släppa igenom ström eller stoppa den. Detta har en nära anknytning till betydelse 1;
- – i uttryck som Gamergate står gate för skandal. Ordet anspelar på Watergateaffären (se Wikipedia);
- – se också age-gating.
[elektronik] [jargong] [logik] [ord på -gate] [rättsfall och skandaler] [ändrad 13 mars 2022]
the San Bernardino case – en juridisk konflikt mellan Apple och FBI om kryptering. – Konflikten uppstod efter en terroristattack den 2 december 2015 i San Bernardino, Kalifornien, då 14 människor dödades. FBI beslagtog en iPhone som tillhörde en av gärningspersonerna, men lyckades inte knäcka krypteringen av den information som fanns lagrad på telefonen. FBI bad då i februari 2016 Apple om hjälp med att göra ett nytt utförande av operativsystemet iOS som skulle kunna installeras på telefonen och dekryptera informationen. Apple vägrade med hänvisning till att ett sådant operativsystem skulle kunna komma på avvägar, och till exempel användas av diktaturer. Företaget vill inte heller förlora kundernas förtroende för att Apple inte snokar i deras privata information. Apple har fått stöd av flera andra it‑företag. – FBI gick till domstol för att tvinga Apple, men i slutet av mars 2016 meddelade FBI att FBI trodde sig kunna knäcka krypteringen utan hjälp av Apple, och drog då tillbaka stämningen. Ett par dagar senare meddelade FBI att krypteringen hade knäckts. – Nyhetsbyrån Reuters skrev först att det var det israeliska företaget Cellebrite (länk) som hade åtagit sig att knäcka krypteringen (länk). Men enligt en artikel i Washington Post (länk) var det amerikanska hackare som hjälpte FBI. I april 2021 blev det känt att det var det australiska företaget Azimuth (azimuthsecurity.com) som knäckte krypteringen – se artikel i Washington Post.
[juridik] [kryptering] [rättsfall] [ändrad 19 april 2021]
beteckning på ett utslag i EU‑domstolen: företag som tillhandahåller internetbaserade tjänster till ett EU‑land på det landets språk måste också följa it‑lagstiftningen i det landet. Detta gäller oavsett var företaget hör hemma. – Utslaget kom i slutet av september 2015 och anses få stor betydelse för företag som Facebook. – Weltimmo‑målet är uppkallat efter ett företag som är registrerat i Slovakien, men som sålde tjänster i Ungern på ungerska. – Se EU‑domstolens webbsidor.
[eu] [rättsfall] [ändrad 18 september 2017]