- – anvisningar om den typografiska utformningen av text som ska tryckas. Gäller typsnitt, teckenstorlek, radavstånd, spaltbredd och annat. Anvisningarna skrevs förr oftast för hand på manus eller på en utskrift. Numera är de ofta förinställda i ordbehandlare eller publiceringsprogram. – På engelska: markup;
- – uppmärkning av digitalt dokument som ska visas på bildskärm.
[typografi] [webbpublicering] [ändrad 4 november 2014]
i typografi: den del av vissa bokstäver, som g, j, p, q och y, som hänger nedanför den tänkta linje som bokstäverna står på, baslinjen. Några gemena siffror har också underhäng. – På engelska: descenders.
[typografi] [ändrad 10 augusti 2017]
i typografi: utjämning av textspaltens högerkant (så att både vänster- och högerkanten blir raka, utom i början och slutet av varje stycke). Det görs genom att bredden på ordmellanrummen ökas eller minskas. I ordbehandling kallas det för justering eller marginaljustering. (I äldre typografi var det ordmellanrummen som kallades för utslutningar.) – På engelska: justification. – Kombinationen avstavning och utslutning kallas ibland för A&U, på engelska H&J (hyphenation and justification).
[ordbehandling] [typografi] [ändrad 10 augusti 2017]
stora bokstaver som ABC… till skillnad från gemena bokstäver (små bokstäver) som abc… – Jämför med kapitäler. – Versala siffror är den vanligaste formen av siffror i tryck och på webben: de liknar versaler därför att de står på textens baslinje, och alla är lika höga. – I denna ordlista används bara gemena siffror, 1,2,3… , se gemen.
[typografi] [ändrad 10 augusti 2017]
i typografi: höjden på en versal som H eller M, mätt från baslinjen – ett av standardmåtten när man beskriver typsnitt. – På engelska: cap height eller capital letter height.
[typografi] [ändrad 10 augusti 2017]
i typografi: automatisk korrigering av horungar (ensamrader).
[typografi] [ändrad 14 juli 2017]
tecknet &. – Det står för latinets et – och. Utläses ”et” eller ”och” i företagsnamn. Tecknet används också mycket i programmering, till exempel i HTML-kod. Kallas även för och-tecken. – Heter på engelska ampersand.
[tecken] [ändrad 6 september 2020]
- – om datorcenter: den golvyta som används för servrar och nätverksutrustning. Ofta, men inte alltid, ett upphöjt golv med utrymme för ledningsdragning under. Skrivs också white space. – Golvyta som i datorcenter används för sådant som strömförsörjning kallas för greyspace / grey space;
- – i typografi: blankt tecken (eller blankmaterial);
- – i programmering: tomma rader och mellanslag.
– Läs också om white spaces (radiofrekvenser).
[it-system] [programmering] [tecken] [ändrad 13 mars 2023]
ett typsnitt som liknar handtextad stil. – Comic Sans är utformat för att likna den textning som ofta används i pratbubblor i tecknade serier (comics). Formgivare och esteter avskyr Comic Sans. Typsnittet skapades av Vincent Connare (se connare.com) och det släpptes 1994 av Microsoft. – Mer information på Microsofts webbsidor.
[typografi] [ändrad 22 mars 2022]
-
- – på internet: avskiljningstecken i domäner, som i computersweden.idg.se. Utläses punkt på svenska och dot på engelska. – Namn på toppdomäner som .com och .se skrivs vanligtvis med punkt före när namnen står för sig själva. En ensam punkt, dot, står också för rotzonen i domännamnssystemet. Den punkten ska stå sist i domänens namn, men sätts normalt inte ut eftersom den är förutsägbar;
- – i e-postadresser: användarnamn kan delas upp med punkter, till exempel maria.johansson@acme.se. Gmail ignorerar punkter i användarnamn: mejl till maria.johansson@epost.se kommer fram även om avsändaren skriver mariajohansson@epost.se eller maria.jo.hansson@epost.se. Det går alltså på Gmail inte att registrera varianter av samma användarnamn där bara punkterna skiljer. – Se dot account;
- – det minsta måttet i typografi. Det finns en europeisk och en amerikansk punkt:
- – en europeisk punkt, ”ciceropunkt”, är exakt 0,375 millimeter enligt den standard som gäller sedan 1973. Tolv europeiska punkter blir en cicero, 4,5 millimeter. (Före 1973 var en punkt något större, ungefär 0,376 millimeter med motsvarande aningen större mått på en cicero.) Förkortningen för en europeisk typografisk punkt är 1p;
- – amerikansk typografisk punkt:
- – numera: ”postscriptpunkt”, 0,352777… millimeter, exakt 1/72 tum. Tolv punkter bli en pica som alltså är exakt 1/6 tum eller 4,287… millimeter. Detta är det mått på punkt som används i sidbeskrivningsspråket Postscript;
- – i äldre amerikansk typografi är en punkt, ”picapunkt”, 0,35136 millimeter. Det går då 72,29 punkter på en tum och en pica blir då 4,216 millimeter. En amerikansk typografisk punkt förkortas 1pt.
– Typografiska punkter används numera bara för att ange teckenstorlek. Tidigare brukade man ange satsyta (textmassans längd och bredd) och indrag i cicero, men numera anges sådana mått i millimeter. – Skillnaden mellan europeiska och amerikanska punkter är över sex procent, alltså tillräckligt stor för att vara märkbar. (Skillnaden mellan de två olika amerikanska punktstorlekarna är däremot knappast märkbar.) I program för datorstödd typografi brukar man kunna ställa om mellan cicero och pica. Traditionellt används cicero i Sverige, men eftersom de typografiska programmen kommer från USA använder många pica i stället, ofta utan att vara medvetna om det;
- – observera att i versionsnumrering använder man punkt som avskiljare mellan huvudversionsnumret och det (eller de) nummer som står för mindre förändringar. Version 3.10 är tionde omarbetningen av version 3, det är inte, som i matematik, samma sak som version 3.1. Punkten motsvarar inte decimalkomma, så den ska inte bytas ut mot kommatecken vid översättning;
- – skiljetecknet punkt används på engelska som decimaltecken där vi på svenska använder decimalkomma. Talet pi skrivs 3,14… på svenska men 3.14… på engelska;
- – skiljetecknet . kallas på engelska för stop eller full stop;
- – se också halvhöjd punkt (tecknet ·).
[domäner] [matematik] [typografi] [ändrad 3 december 2022]