förändringshantering

(change management) – metodiskt genom­för­ande av förändringar i företag och andra or­ga­ni­sa­tioner, till exempel vid införande av nya it-system, program eller rutiner. – Förändringshan­te­ring i snäv bemärkelse är konsten att genomföra förändringar med ett minimum av misstag, obehag och oförutsedda biverkningar. I bredare bemärkelse handlar förändringshantering också om att skapa accep­tans och beredskap bland alla berörda. – Läs mer i Wikipedia.

[företag och ekonomi] [projektarbete] [ändrad 11 december 2017]

Piper

  1. Googles system för att hålla reda på sin programkod. – Google hade redan 2015 två mil­jarder rader program­­kod, vilket motsvarar ungefär 85 terabyte. Det är troligen den största kodbasen i världen. Alla Googles 25 000 utvecklare har tillgång till all denna kod. De kan också göra ändringar i större delen av koden. Undantag är vissa kritiska delar som bara ett mindre antal utvecklare kan ändra i. Källkoden till Android och Chrome OS hanteras också separat. – Piper kan beskrivas som en versionshanterare för Googles programkod. Programmet ska se till att det är den senaste versionen som gäller och att två eller flera utvecklare inte samtidigt och obero­ende av varandra ändrar i samma kod. Detta är möjligt därför att utvecklarna i själva verket inte har direkt till­gång till koden: ett antal mindre program, robotar, verk­ställer ändringarna på ett säkert och konsistent sätt. – Google hade tidigare ett liknande program som hette Perforce;
  2. – en komplett dator i byggsats för barn. Piper är utvecklad för att man ska kunna spela Minecraft, och bygger på Raspberry Pi. Lanserades 2016. – Se playpiper.com.

[barn] [enkortsdatorer] [programmering] [spel] [systemutveckling] [ändrad 15 november 2018]

uppströms

  1. uppströmskomponent (upstream component) – komponent som finns nära början på en process i ett mjukvarusysten. Komponenten finns nära hårdvaran och långt från användaren. – Jämför med ett löpande band i tillverkningsindustrin. Uppströms finns bitar av metall och plast, nerströms närmar vi oss den färdiga produkten;
  2. beteckning på data­över­föring från abon­nent till internetopera­tör. – Jämför med uppladdning och upp­länk.

– På engelska: upstream.

[datakommunikation] [systemutveckling] [ändrad 4 september 2022]

Software engineering measurement and analysis

(SEMA) – initiativ för ut­vär­de­ring av mogen­heten i system­utveck­ling, utvecklat vid Software engineering institute vid Carnegie Mellon‑universitetet. SEMA ut­veck­lade den numera av­veck­lade mätmodellen Capability maturity model† (CMM), som har ersatts av Capability maturity model integration (CMMI). Benämningen Software engineering measurement and analysis har avvecklats, även om verksamheten fortsätter i olika former.

[systemutveckling] [ändrad 7 september 2018]

software engineering

programutveckling, system­utveckling, mjuk­varu­teknik, mjukvarukonstruktion – fram­ställning och under­håll av dator­program på ett syste­matiskt sätt. Som fram­går av den engelska termen är ingenjörs­mässigt arbete en före­bild. Det är både en verk­sam­het och ett tekniskt ut­bild­nings- och forsk­nings­område. Termen lär ha skapats av Margaret Hamilton. (Se också engineering.)

[systemutveckling] [ändrad 10 november 2019]

trunk

  1. – i data- och telekommunikation: en ledning som förmedlar många kommuni­ka­tions­linjer. Verb: att trunka; därav: trunkning. – I datakommunika­tion kan en trunk också vara det omvända: många ledningar som till­sammans ger hög bandbredd, se länkaggregering. – Trunk call – äldre brittiskt ord för riks­samtal – samtal utanför det egna riktnummerområdet. – För ordets ursprung, se trunkering (som är något annat);
  2. – i systemutveckling: den centrala versionen av programkoden. Det är den version av programkoden som utvecklarna utgår från när de gör förändringar och som de införlivar förändringarna i när de är klara. Kallas också för mainline.

[datakommunikation] [systemutveckling] [ändrad 2 december 2019]

funktionsglidning

(function creep) – förändring av hur något används eller utvecklas jämfört med vad som var meningen från början; i synner­het om det är en oönskad eller otillåten för­ändring. Funk­tions­glidning är vanligt i utvecklingsprojekt: inrikt­ningen för­ändras i för­hål­lande till de ur­sprung­liga planerna utan att beställaren har bett om det. – Jäm­för med feature creep.

[systemutveckling] [ändrad 17 maj 2018]

Google I/O

en årlig konferens om program­utveck­ling, anordnad av Google. Anordnades första gången 2008, och äger rum i San Fran­cisco. – I/O står för inno­vation in the open, men anspelar också på för­kort­ningen i/o (input/output) – Se Googles webb­sidor: länk.

[konferenser] [ändrad 17 april 2019]

programbehållare

(container) – komplett mjukvaru­system i en sammanhållen, lätt flyttbar enhet. En programbehållare innehåller applikationer, databaser, kommunikationsprogram och annat. Allt har utformats så att det kan instal­leras som en helhet i den miljö som det körs på. Vad som behövs är hårdvara och, oftast, tillgång till vissa resurser i värdmiljöns operativsystem. – Programbehållare har utveck­lats med tanke på molntjänster. Tanken är att program som har förpackats i en programbehållare ska kunna flyttas från en molntjänst till en annan omedelbart. Det ska inte krävas några anpassningar eller särskilda inställningar. Behållaren ska inte heller lämna några spår efter sig. Förutom i molnet ska en behållare också kunna köras direkt på vanliga servrar och datorer, förut­satt att de har till­räcklig kapacitet. – Den mest kända programbehållaren är Docker.

[molnet] [systemutveckling] [ändrad 2 juni 2020]