Kategori: webbläsare

Opera

en webbläsare från norska Opera Software. – Lanserades 1996, och visade sig i flera test vara snabbare än andra webbläsare när det gäller att läsa in och visa webbsidor. Under 2000-talet har Opera varit mest framgångsrikt på smarta mobiler. – I februari 2016 lade ett konsortium av kinesiska företag, Golden Brick, ett bud på Opera Software på 10,4 miljarder norska kronor. Affären blev klar i november 2016. – Se opera.com. – Se också Coast†.

[webbläsare] [ändrad 24 november 2018]

Lynx

  1. – en webbläsare för enbart text. – Lynx har ett rent textbaserat användargränssnitt. Man använder alltså inte mus för att välja och klicka på länkar. Nyare versioner av Lynx kan hantera bild och video genom att starta andra program och visa materialet i dem. Lynx finns i versioner för de flesta operativsystem. – Läs mer i Wikipedia. – Se också lynx.invisible‑island.net. – Namnet: Lynx är engelska för lodjur. – Om du vill se hur en existerande webbsida ser ut i Lynx kan du pröva på denna länk (krånglar ibland);
  2. – se Firewire, Hidden Lynx och Lucid Lynx.

[användargränssnitt] [webbläsare] [ändrad 10 oktober 2021]

Edge

  1. – en webbläsare från Micro­soft. Den ersatte Internet Explorer, och introducera­des 2015 med Windows 10. I december 2018 blev det känt att Microsoft skulle byta ut Edge mot en webbläsare baserad på Googles plattform Chromium. Den påstods gå under arbetsnamnet Anaheim, men när den lanserades 2019 hette den också Edge, inofficiellt kallad Edge Chromium. (Se Microsofts webbsidor.) – Under utvecklingsarbetet hade den ursprungliga versionen av Edge gått under namnet Project Spartan. – Intresset för Edge har aldrig varit stort. I slutet av 2018 hade Edge fyra procent av hela marknaden för webbläsare, och av användarna av Windows 10 var det 2016 mindre än en fjärdedel som använde Edge, trots att det är förinstallerat;
  2. – EDGE – enhanced data rates for GSM evolution – en över­spelad teknik för bred­bands-kom­mu­ni­ka­tion över GSM- och TDMA‑näten. Det var ett så kallat 2,5g, alltså ett mellanstadium mellan GSM och 3g. Maximalt 384 kilobit per sekund var möjligt. – Intres­set för EDGE var störst i USA, medan Europa satsade på alternativet UMTS innan 3g slog igenom;
  3. – i diagram över nätverk (grafer), se kant (även: båge);
  4. – i datornätverk: kanten, kanterna, utkanten, periferin – de anslutna enheter som är längst från servrarna eller annan nätverksutrustning. – Edge computing – se kantdatorsystem.

[mobilt] [nätverk] [webbläsare] [ändrad 26 november 2020]

tabnapping

”fliknappning” – ett sätt att lura till sig lösenord genom att manipulera flikar i webbläsare. – Tabnapping är ett slags nätfiske (phishing). Tekniken går till så att angriparen omärkligt byter ut sidor som användaren har öppna på en flik i webbläsaren. Texten på själva fliken ändras inte (till exempel namnet på en bank), men själva sidan byts ut mot en förfalskad version. När användaren försöker logga in på sidan misslyckas det, men angriparen får reda på användarnamn och lösenord. Känt sedan mitten av 2010.

[it-säkerhet] [webbläsare] [ändrad 24 november 2018]

man-in-the-browser

man-in-the-browser attack – mani­pu­le­ring av webbaserad kommunikation genom ett insmusslat program i webbläsaren. – Man‑in‑the‑browser‑attacker är en variant på man‑i‑mitten‑attack. – En trojansk häst infek­terar webbläsaren och påverkar till exempel kommunikation mellan användaren och dennes bank så att de belopp och kontonummer som användaren matar in ersätts av andra värden på vägen till banken. Detta kan förebyggas genom returkommunikation genom en annan kanal än webben, till exempel genom att banken skickar kontrollsiffror till kundens mobiltelefon. – Mer i Wikipedia.

[attacker] [webbläsare] [ändrad 12 september 2021]

kaklagen

lag om att inga kakor (cookies) får lagras på dator utan användarens tillåtelse. – Lagen röstades igenom den 18 maj 2011, och trädde i kraft den 1 juli 2011. Kak­lagen bygger på ett EU‑direk­tiv, och har tolkats så att användaren måste ge sitt uttryckliga tillstånd för varje enskild kaka. Men det skulle göra besök på många webb­sidor omständliga. En alternativ tolkning är att användaren kan ge sitt tillstånd en gång för alla genom en inställning i webbläsaren (den inställning som vanligtvis är förvald). Hur lagen ska tillämpas måste troligen avgöras i domstol. – Kaklagen blir delvis inaktuell när EU:s ePrivacy‑förordning träder i kraft. – Läs mer på PTS webbsidor (länk). – Kaklagen ingick i propositionen Bättre regler för elektroniska kommunikationer, klicka här.

[juridiska lagar] [kakor] [ändrad 21 augusti 2020]