EVD

enhanced versatile disc – ett avvecklat kinesiskt alternativ till DVD. – De första EVD‑produkterna lanserades runt julen 2003, men satsningen på EVD upphörde runt 2008. EVD utvecklades för att ha bättre bild- och ljudkvalitet än DVD. Det utvecklades i Kina med statligt stöd, bland annat för att kinesiska tillverkare genom att gå över till EVD skulle slippa licensavgiften på ungefär 150 kronor per DVD‑spelare. – Se Wikipedia.

[förkortningar på E] [nerlagt] [optiska diskar] [ändrad 17 december 2019]

Open archival information system

(OAIS) – en standard för digitala arkiv. – OAIS anger hur information ska lämnas in, bevaras och göras tillgänglig och sökbar under lång tid. Med ”lång tid” menas här att informationen ska vara tillgänglig även efter flera generationer av tekniska förändringar – se långtidsarkiv. Ett dokument eller annan informations­mängd som sparas i ett OAIS‑anpassat arkiv kallas för AIP, archival information package. – OAIS utvecklades av amerikanska rymdflygstyr­elsen NASA, men används av många organisationer, bland annat av OCPC. – OAIS blev ISO‑standard 2003, reviderad 2018 – se iso.org…. – Läs mer om OAIS på oais.info.

[arkiv och bibliotek] [arkivering] [standarder] [ändrad 14 mars 2022]

RMPT

Random movement printing technology – en skrivarteknik som tillåter att skrivarens huvud rör sig hur som helst på papperet: skrivaren  vet exakt var den är. Man kan därför ”måla” en utskrift på papperet med en handhållen skrivare. –RMPT utvecklades av svenska PrintDreams, som sommaren 2003 visade upp en handhållen skrivare som hanteras som en mus. – Se printbrush.se.

[förkortningar på R] [skrivare] [ändrad 23 september 2020]

Lag om elektronisk kommunikation

svensk lag från 2003 om kommunikation över radio och telenät. – Lagen om elektronisk kommunikation reglerar alltså radio, tv, mobiltelefoni, fast telefoni och datakommunikation. Den ersatte de två tidigare lagarna Radiolagen och Telelagen. – Lagens namn förkortas LEK. Lag­texten finns här. – Lagen hör ihop med en förordning, Förordning om elektronisk kommu­nikation, som reglerar Post- och telestyrelsens (PTS) arbete. Lagen inne­höll fram till 2012 bestämmelser som gav polisen rätt att begära avlyss­ning eller övervakning av elektroniska kommunikationer vid brottsutredning. Från 2012 ingår regler om hemlig avlyssning eller övervakning av elektronisk kommunikation i stället i Rättegångsbalken. – Se hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation och hemlig övervakning av elektronisk kommunikation. – Tillägg och ändringar av lagen som gäller från den 15 maj 2019 finns på denna länk.

[elektronisk kommunikation] [juridiska lagar] [ändrad 31 december 2019]

HDMI

High-definition multimedia interface – en standard för kontakter och signaler för sammankoppling av hemelektronik för ljud och bild – DVD‑spelare, tv, ljudanläggningar, digitalboxar och annat. Lanserades 2003. Innehåller skydd mot otillåten kopiering av ljud och bild. – HDMI har kedjekoppling, det vill säga att man kan koppla ihop alla apparaterna – tv, DVD‑spelare, digitalbox, ljudanläggning – i en lång serie. Varje apparat i serien kan sedan kommunicera med alla andra genom samma kabelkedja. Det behövs därför färre ledningar. En enda kabel överför en komplett, okomprimerad videosignal samt ljud, och kontakten är ungefär lika stor som en USB‑kontakt. Eftersom HDMI krypterar signalerna med HDCP ska det vara omöjligt att spela in film eller musik olovligt. – HDMI är tänkt att ersätta den äldre DVI‑standarden, som har klumpigare kontakter och inte hanterar ljud, och är – bortsett från ljudet – kompatibelt med den. – Läs mer på hdmi.org. – Läs också om de nyare systemen DisplayPort och Thunderbolt.

[förkortningar på H] [kablage] [ljud och bild] [ändrad 11 juni 2017]

WPA

wi-fi protected access – ett säkerhetssystem för wi-fi. – WPA introducerades 2003 och ersattes redan 2004 av WPA2, 2018 av WPA3. – WPA var en förbättring av det äldre säkerhetssystemet WEP†. Till skillnad från WEP hade WPA lätt utbytbara krypteringsnycklar som kunde bytas ut centralt. – WPA utvecklades för standarden 802.11i, men bröts ut för att bli en separat teknik. – 2019 upptäcktes en sårbarhet i WPA3, Dragonbloodse denna artikel. – Se också TKIP†.

[förkortningar på W] [kryptering] [wi-fi] [ändrad 1 maj 2020]

Pirate Bay

Pirate Bays symbol: ett segelfartyg med piratmärket på storseglet. Men i stället för en dödskalle och korslagda benknotor är det en bandkassett och korslagda benknotor.
Lägg märke till band­kassetten på seglet.

The Pirate Bay, TPB – en ursprungligen svensk webbplats för utbyte av filer mellan användare. (Se fildelning.) – Sajten, som lanserades 2003, stängdes i december 2014 men öppnades på nytt den 1 februari 2015. I juli 2017 var Pirate Bay en av världens hundra mest besökta sajter enligt Alexa. – Pirate Bay har pekats ut som medansvarigt för spridning av piratkopierad musik och film i stor skala. Pirate Bay drabbades den 30 maj 2006 av en stor polisrazzia som genom­fördes på begäran av USA:s regering. Rättegång inleddes först 2008. I april 2009 dömdes personerna bakom Pirate Bay, bland andra Fredrik Neij och Gott­frid Svartholm Warg, till ett års fängelse var­dera och till att betala 30 miljoner kronor i skadestånd. Skadeståndet höjdes i hovrätten 2010 till 46 miljoner kronor, men fängelsestraffen kortades. De åtalade kallade rättegången för spectrial, skådeprocess. – Trots de höga straffen mot ägarna var Pirate Bay fram till december 2014 minst lika aktivt som tidigare, och var Pirate Bays servrar fanns var en väl bevarad hemlighet. Men den 9 december 2014 stängdes Pirate Bays webbplats. Det sätts i samband med en polisrazzia samma dag mot en serverhall i Nacka utanför Stockholm. Kort därefter publicerade webbsajten Isohunt hela Pirate Bays databas på sajten oldpiratebay.org (senare stängd). Och i mitten av december 2014 startade personerna bakom Isohunt en ny sajt, Open Bay, som förutom Pirate Bays hela databas erbjuder besökarna att ladda ner källkoden till Pirate Bay och starta eget. – Åklagaren i målet mot Pirate Bay begärde i februari 2015 att Internetstiftelsen i Sverige skulle stoppa all registrering av domänen Pirate Bay. Åklagaren hade redan tidigare begärt att domänen ska konfiskeras. I maj 2015 beslöt tingsrätten att domänerna piratebay.se och thepiratebay.se skulle konfiskeras och tillfalla staten (läs domen här). Men dagen efter att domen föll fanns Pirate Bay på sex andra toppdomäner. Domen bekräftades av Svea hovrätt i maj 2016, se pressmeddelande (länk). I februari 2017 ålade Patent- och marknadsöverdomstolen internetoperatörerna Bredbandsbolaget och Telenor att hindra sina kunder att surfa till Pirate Bay. I oktober 2018 ålades Telia interimistiskt att göra samma sak (se länk). Webbsidan thepiratebay.org kan därför vara oåtkomlig för många. – Pirate Bay är ett index över filer som kan laddas ned med BitTorrent‑teknik. Det är en så kallad tracker‑sökmotor. Många av filerna är kopior av upphovsrättsligt skyddat material. Pirate Bay har inte själva filerna, bara länkar till dem. – Pirate Bay startades i början av 2004 på initiativ av organisationen Piratbyrån, men är sedan oktober 2004 fristående. – I juni 2009 meddelades att Pirate Bay skulle säljas till företaget Global gaming factory, GGF, ägt av Hans Pandeya. Efter avslöjanden om GGF:s affärer blev affären inställd. – I mars 2013 spred Pirate Bay ryktet att servrarna hade flyttats till Nordkorea. Det var ett skämt, som Pirate Bay för övrigt spred även den 1 april 2007. – I augusti 2013 släppte Pirate Bay en egen webbläsare, Piratebrowser. I december 2019 kom Baystream, en tjänst för strömmande video. – Se artiklar på IDG:s webbsidor.

[pirat] [rättsfall] [upphovsrätt] [ändrad 8 mars 2022]

Myspace

ett känt socialt nätverk. – Populärt bland ton­åringar, men används också av vuxna. Myspace används bland annat till att sprida musik: etablerade artister har egna sidor på Myspace där de lanserar låtar. Myspace grundades 2003 i USA, och var länge det mest populära sociala nät­­verket, men det över­träffades 2008 av Face­book. I början av 2010-talet minskade Myspace i popularitet. I början av 2016 köptes Myspace av förlaget Time, som i sin tur 2018 köptes av Meredith Corporation (meredith.com). – I mars 2019 blev det känt att Myspace hade raderat musik, videor och foton som användarna hade laddat upp fram till 2015. Det kan ha rört sig om 50 miljoner låtar eller mer. – Se myspace.com.

[sociala medier] [ändrad 20 mars 2019]

Delicious

en uppköpt och nerlagd webbplats som hanterade bokmärken (favoriter) åt användarna. – Delicious köptes i juni 2017 av företaget Pinboard (pinboard.in). Delicious användare kunde efter köpet ha kvar sina bokmärken ett tag, men inte lägga till nya. De kunde också flytta sina bokmärken till Pinboard (som är en avgiftsbelagd liknande tjänst). – Delicious fungerade så att dels kunde  varje användare komma åt sina egna bokmärken oavsett vilken dator och webbläsare hon använde, dels kunde man publicera ”sociala bokmärken”, som man ville dela med andra. – Delicious grundades 2003 av Joshua Schachter (länk) (från 2012), såldes 2005 till Yahoo, som i april 2011 sålde det vidare till Chad Hurley och Steve Chen, grundare av YouTube. – Se del.icio.us (nere sedan sommaren 2018). – Namnet: Sajten hette från början del.icio.us, men 2007—2016 hette den Delicious, vilket också var huvudord i webbadressen. I januari 2016 återgick sajten till del.icio.us som huvudord. Sommaren 2018 tycks varumärket ha avvecklats.

[sociala medier] [uppköpt] [webbtjänster] [ändrad 11 maj 2022]