datorsimulerad fågel i en simulerad flock. – Boids utvecklades 1986 av forskaren Craig Reynolds (länk) när han försökte simulera rörelsemönstret hos fågelflockar och fiskstim. Han kom fram till att tre enkla regler räcker för att simulera varje individs rörelser i en flock:
- – undvik att krocka;
- – sträva efter att hamna mitt ibland dina närmaste grannar i flocken;
- – flyg åt samma håll som de närmaste grannarna i flocken.
– Det hör till saken att fågelflockars rörelser med blixtsnabba kursförändringar länge har betraktats som ett komplicerat problem – hur kommunicerar de? – men Reynolds modell ger en lösning. – Ordet boid anspelar på ett äldre New York‑uttal av bird och på ändelsen -oid (=liknande), som i android. – Jämför med emergent beteende och swarm logic.
[artificiell intelligens] [robotar] [ändrad 2 juni 2021]
ett slags sökmotor som har utvecklats av Stephen Wolfram, och som kan svara på skriftliga frågor. – Wolfram Alpha blev tillgänglig för allmänheten i maj 2009. Wolfram Alpha ska kunna förstå frågor ställda i naturligt språk (engelska och sedan 2018 även japanska) och ge ett korrekt svar. Till exempel ”where is Timbuktu?” och ”when did Charles XII die?”. Det är alltså ingen traditionell sökmotor, snarare en ”svarsmotor”. – Se wolframalpha.com. – Jämför med IBM:s Watson och med Amazon Echo, Apples Siri, Facebook M†, Microsofts Cortana och Soundhounds Hound.
[ai] [språkteknik] [sökmotorer] [ändrad 9 oktober 2022]
”svärmlogik” – det att ett stort antal enkla komponenter tillsammans beter sig ändamålsenligt och ”intelligent” genom att följa ett fåtal enkla regler samtidigt som de påverkar varandra. Läs också om emergent beteende och om boids.
[ai] [ändrad 3 december 2019]
(pruning, på svenska också: beskärning) – borttagande av onödiga delar. – Inom it används ordet om algoritmer för automatisk sökning, klassificering och beslutsfattande samt om artificiella neuronnät. När det gäller sökningar och liknande innebär gallring att man tar bort sökkriterier som inte behövs för sökningen, eller som kanske krånglar till den i onödan. I en algoritm som klassificerar fåglar finns det till exempel inget behov av ett kriterium för tänder (vilket kan ha funnits med från början som ett arv från ett mer generellt system). Det kan också visa sig att ett sökkriterium aldrig används, eller inte har någon betydelse för resultatet. Eller det kan visa sig att två sökkriterier ger samma utfall, och då räcker det med ett av dem. Man kan också behöva gallra för att minska antalet möjliga utfall. När det gäller artificiella neuronnät innebär gallring att man från nätverket tar bort noder som inte påverkar resultatet av beräkningarna.
[ai] [sökningar] [ändrad 9 februari 2020]
tidigare: ett pris som delades ut till skaparen av datorprogram som klarade ett Turingtest. Loebnerpriset delades ut 1991–2019. – Loebnerpriset gick till upphovspersonen till datorprogram som kunde tävla mot en människa genom att i skrift svara på frågor på ett sådant sätt att en mänsklig bedömare inte kunde avgöra ifall det var en människan eller datorn som svarade. – Loebnerpriset bestod dels av ett pris på 2 000 dollar plus bronsmedalj som delades ut årligen till det program som klarade sig bäst i en tävling, dels det stora priset på 100 000 dollar och en guldmedalj. Det stora priset delades aldrig ut. – Priset stiftades 1990 av Hugh Loebner (1942—2016) i samarbete med amerikanska Cambridge center for behavioral studies (länk). Från 2014 anordnades den årliga tävlingen av brittiska Society for artificial intelligence and simulation of behaviour, AISB (aisb.org.uk) – På engelska: the Loebner Prize. – Se också Eugene Goostman.
[ai] [inaktuellt] [utmärkelser] [ändrad 14 maj 2022]
(chatbot) – datorprogram kan föra ett samtal med människor. – En dialogrobot ska till exempel kunna ge korrekta svar på frågor. Dialogrobotar används i seriösa sammanhang, till exempel för rutinmässig kundtjänst och teknisk support. Det är inte nödvändigt att dialogrobotar uppfattas som människor, utan de kan ses som en förbättrad variant av talsvar. – Ordet robot syftar har på att programmet agerar självständigt på ett till synes intelligent sätt, utan mänsklig styrning. (Det är alltså ingen plåtgubbe.) – En dialogrobot som används i chatt på internet kan också kallas för chattrobot, på engelska chatbot eller chatterbot. – Under namnet bottar blev dialogrobotar en trend under 2016. – Se också Eugene Goostman, Elbot, Eliza, Loebnerpriset, Tay†, Turingtest, Watson och XiaoIce. – Kallas också för chattrobot, konversationsrobot (conversation bot) och konversations-AI (conversational AI). – Monologrobot är ett skämtsamt ord för datorprogram som genererar text eller tal utan någon motpart.
[ai] [dialogrobotar] [språkteknik] [ändrad 11 augusti 2022]
en dialogrobot som i juni 2014 påstods ha klarat ett Turingtest. – Det innebar i detta fall att en tredjedel av domarna i en tävling trodde att de förde ett skriftligt samtal med en människa av kött och blod när de i själva verket samtalade med dialogroboten. (En dialogrobot är ett program som körs i en vanlig dator – inte en robot som liknar en människa.) – Dialogroboten utger sig för att vara en ukrainsk pojke vid namn ”Eugene Goostman”. – Segern i tävlingen, som arrangerades av universitetet i Reading i England (länk), rönte internationell uppmärksamhet, trots att flera program har klarat liknande test tidigare – inklusive ”Eugene Goostman”, som bland annat flera gånger varit nära att få Loebnerpriset†. – Programmet fungerar enligt beprövade principer, och skiljer sig inte mycket från de äldsta dialogprogrammen som Eliza. Det är rätt lätt att genomskåda, vilket bland annat framgick av en artikel i Computer Sweden (länk). Även Ray Kurzweil underkände ”Eugene Goostman” (länk).
[ai] [dialogrobotar] [fiktiva personer] [ändrad 7 maj 2019]
ett program som automatiskt skriver skenbart vetenskapliga artiklar. – I själva verket är det ord och fraser ur andra vetenskapliga artiklar som kombineras enligt programmets regler. – SCIgen skrevs 2005 av Jeremy Stribling (länk, föråldrad), Dan Aguayo och Maxwell Krohn (länk). Syftet var att belysa att många vetenskapliga artiklar i själva verket är mer eller mindre meningslösa sammanställningar av ord och fraser. Stribling, Aguayo och Krohn lät SCIgen sätta ihop en artikel som sedan antogs som bidrag på en vetenskaplig konferens, trots att innehållet var nonsens. Sedan dess har flera vetenskapliga förlag publicerat artiklar som har producerats med SCIgen. – SCIgen finns för nerladdning på MIT:s webbsidor: länk. Där finns också mer information om SCIgen. Den schweiziska forskaren Cyril Labbé har utvecklat ett program som känner igen SCIgen-producerade artiklar – se scigendetection.imag.fr. – Läs också om the Dada Engine, CHI, ett liknande program för rubriker, om robotförfattare och Ike Antkare samt om Eliza.
[artificiell skenbar intelligens] [källkritik] [mjukvarurobotar] [språkteknik] [ändrad 1 mars 2023]
hypotesen att medvetandet i grunden skapas av processer som kan beskrivas som datorprogram. Alltså att allt som människor tänker och upplever är resultatet av processer i hjärnan som följer logiska regler (algoritmer). Teorin är kontroversiell. – Förkortas CTM. – Man talar också om computational theory of thought. – Se också artificiell intelligens, Lady Lovelaces invändning, Turingtest och kinesiska rummet.
[ai] [kognition] [ändrad 9 februari 2014]
hypotesen att tänkandet i grunden fungerar som ett datorprogram. – Alltså att sinnesintryck och minnesbilder i hjärnan behandlas som data enligt logiska regler (algoritmer). Teorin är kontroversiell. – Förkortas CTT. – Man talar också om computational theory of mind. – Se också artificiell intelligens, Lady Lovelaces invändning, Turingtest och kinesiska rummet.
[ai] [kognition] [ändrad 9 februari 2014]