(artificial intelligence, ofta förkortat AI; även: maskinintelligens) – program som efterliknar mänskligt tänkande; den tillämpade vetenskap som diskuterar vad som är mänskligt tänkande och försöker efterlikna det eller utveckla något likvärdigt eller bättre med datorprogram. Grundläggande för resonemang om artificiell intelligens är tanken att datorprogram själva ska kunna räkna ut hur de ska lösa ett givet problem: programmerare ska inte behöva koda, steg för steg, hur programlösningen ska gå till, utan bara beskriva problemet som ska lösas och vilka krav som ställs på lösningen. – Det finns två huvudriktningar:
- – Den starka tolkningen av artificiell intelligens hävdar att det i grund och botten inte är någon skillnad mellan mänsklig intelligens och maskinintelligens, och anser att det går att skriva datorprogram som i någon bemärkelse är likvärdiga med människor som löser samma uppgift. – Se computational theory of mind och computational theory of thought;
- – Den svaga tolkningen nöjer sig med att se AI‑program som användbara redskap.
– Man kan också säga att det finns två resonemang bakom tanken på artificiell intelligens:
- – Filosofiskt: Är det i grunden någon skillnad mellan mänsklig intelligens och maskinintelligens? – Se Lady Lovelaces invändning och Turingtest;
- – Praktiskt: Går det att programmera datorer så att de själva räknar ut hur de ska lösa en uppgift. Användaren beskriver problemet och anger förutsättningarna, men programmerar inte en algoritm som steg för steg anger hur uppgiften ska lösas. Det får datorn göra. – Se till exempel maskininlärning.
– Man skiljer också mellan två typer av artificiell intelligens:
- – Symbolisk – programmerare skriver algoritmer för lösning av problem, och de algoritmerna beskriver och analyserar problemet och underlaget för lösningen på ett sätt som ter sig rimligt för människor. Man drar nytta av att datorer är snabba, kan hantera enorma datamängder och inte blir trötta eller slarvar, men i princip är det samma arbetssätt som en människa med papper och penna skulle använda. Åtminstone i princip kan användaren förstå hur programmet arbetar;
- – Icke-symbolisk (non-symbolic) – man ger systemet underlag för att lösa en uppgift, men låter systemet själv pröva sig fram till en användbar lösning. Systemet utvecklar sina egna algoritmer och förbättrar dem successivt. Användaren har i praktiken ingen möjlighet att förstå hur programmet arbetar, bara att avgöra ifall det ger användbara resultat. Datorns fördel är att den snabbt kan ta fram och testa miljoner sätt att lösa en uppgift, förkasta de oanvändbara och förbättra de användbara. Typexempel: maskininlärning.
– Typiska uppgifter för artificiell intelligens är mönsterigenkänning, bildanalys, talförståelse, skapande av bevis och spel. – Kända typer av AI‑program är artificiella neuronnät, genetiska algoritmer, cellautomater och expertsystem. I stället för intelligens talar man ofta om maskininlärning. Man utnyttjar datorernas snabbhet för att låta dem pröva sig fram till ett sätt att lösa uppgiften. Se också djup maskininlärning och artificiell generell intelligens. – Ett vanligt underförstått kriterium på artificiell intelligens är att AI‑program ska lösa uppgifter på ett sådant sätt att även en sakkunnig mänsklig bedömare inte förstår hur det går till – se Lovelacetest. Att en dator gör omfattande och komplexa matematiska beräkningar mycket snabbt räknas inte som AI. – Förespråkare för artificiell intelligens säger ibland att så snart som man har lyckats utveckla ett datorprogram som kan lösa en krävande uppgift, som att slå världsmästaren i schack, så räknas den prestationen inte längre som bevis på intelligens – ribban höjs hela tiden. – Den första som diskuterade artificiell intelligens enligt den starka riktningen som en verklig möjlighet var Alan Turing† som gett namn åt Turingtest. – Läs också om Partnership on AI och One hundred year study on artificial intelligence. – Helsingfors universitets grundkurs från 2019 i artificiell intelligens finns på denna länk. – Den amerikanska forskaren Kate Crawford (katecrawford.net) hävdar 2021 i sin bok Atlas of AI (länk) att artificiell intelligens ”varken är artificiell eller intelligent”. – IDG:s artiklar om artificiell intelligens: länk.
[ai] [ändrad 8 juli 2021]
ett projekt för att ge datorprogram en kunskapsbas om sådant som människor tar för givet. – Exempel: att föräldrar är äldre än sina barn, att det är mörkt på natten, att is är kallt. Målet är att göra denna kunskap tillgänglig för datorprogram så att de kan upptäcka fel, men också göra slutledningar (se inferens). – Projektet startades 1984 av den amerikanska forskaren Doug Lenat (länk), som 1994 startade företaget Cycorp (cyc.com) för att utveckla idén till produkter. Lenat är vd för Cycorp. – År 2022 hade Cyc en databas med tjugofem miljoner sådana kunskapsbitar. – Det fanns också från 2001 ett parallellt projekt som, inom Cycorp, utvecklade Cyc i öppen källkod, Opencyc (länk), nerlagt 2017 (se denna artikel – brukar fungera, trots överstrykning – arkiverad). – Namnet: Cyc anspelar på encyclopedia och cyber. – På MIT startades 2004 ett projekt med samma mål, Open Mind Commonsense (länk). Det satsar på att samla in 100 miljoner kunskapsbitar.
[ai] [företag] [ändrad 27 september 2022]
- – ett datorsystem från IBM, konstruerat för att sammanställa information från enorma datamängder så att den kan behandlas med naturligt språk. – Watson, som presenterades 2010, ska kunna tolka och besvara frågor som ställs i naturligt språk. Det har blivit kärnan i IBM:s system med webbaserade tjänster för frågor och svar, skriftligen eller muntligen (se talgränssnitt). – Systemets första uppgift var att tävla i frågesporten Jeopardy. Watson tävlade i februari 2011 framgångsrikt mot mänskliga Jeopardymästare i USA. Då bestod Watson av tio skåp med totalt 90 servrar och sammanlagt 2 880 processorer. Watson fungerade i tävlingen fristående, utan anslutning till internet: all information som behövdes för att besvara frågorna var lagrad på servrarna. – Systemet är uppkallat efter IBM:s grundare, Thomas J Watson (men namnet för givetvis också tankarna till Sherlock Holmes hävdatecknare doktor Watson). – Det djupare syftet med utvecklingen av Watson är att utveckla tekniker för förståelse av naturligt språk, informationsutvinning ur stora textmassor och formulering av korrekt uttryckta svar på frågor. Watson‑tekniken ska kunna användas till exempel som hjälpmedel för läkare. – Under 2013 öppnade IBM Watson för externa kunder som erbjöds att mata Watson med egen information för att sedan kunna använda det för kunskapsutvinning. Leksakstillverkaren Elemental Path ska använda Watson i talande leksaker, se Cognitoys†. – Läs mer på ibm.com/watson. – Läs också om Verse. – Jämför med Wolfram Alpha och med Amazon Echo, Apples Siri, Facebook M†, Microsofts Cortana och Soundhounds Hound;
- – se under sherlock.
[ai] [talgränssnitt] [ändrad 7 juni 2022]
- – ett datorprogram som kunde parodiera en psykoterapeut i skriftlig dialog med en människa. – Programmet, med en nyare term en dialogrobot, använde knep som att göra frågor av den mänskliga motpartens utsagor: ”Jag har huvudvärk.” – ”Varför tror du att du har huvudvärk?”. Programmet kunde därigenom ge intryck av att förstå och veta mer än vad det faktiskt gjorde (nämligen ingenting). – Eliza skrevs och utvecklades 1964—1966 av Joseph Weizenbaum (1923—2008, se Wikipedia) på MIT. Syftet med programmet var inte att visa att datorer kan föra en riktig dialog, utan att visa att människor låter sig duperas av ett relativt enkelt program. Weizenbaum beskrev Eliza som en parodi på hur psykoterapeuter talar med sina patienter. – The Eliza effect, Eliza‑effekten – det att ett program för artificiell intelligens, liksom Eliza, verkar vara mer intelligent än det faktiskt är;
- – Eliza har återskapats i en version som finns på nätet – klicka här;
- – en dialogrobot som är en funktion i tjänsten ChaiGPT – se chai‑research.com. Denna ”Eliza” är imiterar, liksom de två här ovanför, en samtalsterapeut. Den fick dålig publicitet i mars 2023 när en deprimerad man i Belgien begick självmord efter att flera gånger ha samtalat med dialogroboten.
– Namnet: Eliza syftar på ”Eliza Doolittle”, huvudperson i George Bernard Shaws pjäs Pygmalion från 1913 och i musikalversionen My fair lady från 1956. – Läs också om Jolly Roger Telephone Co., ”Eugene Goostman”, Elbot, Betsy (länk) och Woebot.
[dialogrobotar] [it-historia] [kuriosa] [psykologi][språkteknik] [ändrad 31 mars 2023]
- – certificate authority, certification authority – se certifikatutfärdare;
- – CA – företaget CA Technologies† (tidigare Computer Associates och CA Inc), sedan 2018 del av Broadcom – se broadcom.com;
- – cellular automaton, se cellautomat.
[ai] [företag] [förkortningar på C] [kryptering] [mjukvara] [uppköpt] [ändrad 7 oktober 2019]
- – ett programspråk från Google, se Go (programspråk);
- – ett annat programspråk, se Go!;
- – det nerlagda företaget bakom operativsystemet Penpoint†, se Go Corporation†;
- – ett kinesiskt brädspel som anses vara svårare än schack. – I januari 2016 besegrade datorprogrammet AlphaGo från företaget Google DeepMind den europeiska Go‑mästaren Fan Hui i fem raka omgångar. Det anses minst lika imponerande som när IBM:s Deep Blue 1997 besegrade dåvarande världsmästaren Garry Kasparov i schack. – AlphaGo lär sig spelet genom att man först matar in tusentals partier Go som programmet sedan utgår från för att lära sig vinna. Det är alltså maskininlärning, inte en matematisk eller logisk analys av spelets alla möjligheter. – Se pressmeddelande från Google (länk). – AlphaGo Zero är en vidareutveckling av AlphaGo. Det bygger enbart på att programmet instrueras i reglerna för Go och sedan får spela mot sig själv. I oktober 2017 meddelade Google att AlphaGo Zero hade besegrat gamla AlphaGo i hundra raka partier. – Se DeepMinds blogg. (DeepMind är dotterbolag till Googles moderbolag Alphabet.)
- – se Amazon Go.
[ai] [forskning och experimentell teknik] [nerlagt] [programspråk] [spel] [ändrad 21 mars 2020]
programspråk där programmeraren anger vad som ska göras, inte hur det ska gå till. (Se deklarativ programmering.) Programmeraren anger vilka villkor som problemets lösning ska uppfylla, inte hur man kommer fram till lösningen. – Deklarativa språk används inom artificiell intelligens. Det mest kända deklarativa programspråket är Prolog. – Alternativ är procedurspråk och, på en högre abstraktionsnivå, objektorienterade språk.
[ai] [programspråk] [ändrad 4 juni 2013]
- – Google Duplex – en tjänst som kan göra bokningar med en artificiell röst som låter mänsklig. – En människa kan be Google Duplex att, till exempel, boka bord på en viss restaurang vid en viss tid. Google Duplex ringer då upp restaurangen och kan, genom taligenkänning, föra ett samtal med den som tar emot reservationen. Användaren får ett meddelande när reservationen är klar. Den artificiella rösten (talsyntes) har programmerats att lägga in pauser och hmm-anden för att låta mer mänsklig. Google Duplex presenterades 2018 och togs i drift i begränsad skala samma år. Google fann snart att det var lämpligt att Duplex presenterade sig som ett datorprogram och berättade att samtalen spelas in. Företag har möjlighet att vägra ta emot samtal från Google Duplex. – Se ai.googleblog.com…;
- – kommunikation i båda riktningarna över en förbindelse. – Full duplex innebär att båda parter kan sända samtidigt (prata i munnen på varandra); halv duplex innebär att de måste turas om. Tekniskt finns det många sätt att ordna det på. Tekniker som tidsdelning gör att kommunikation som egentligen är halv duplex av användarna uppfattas som full duplex. – Jämför med multiplex och simplex.
[ai] [elektronisk kommunikation] [språkteknik] [ändrad 8 augusti 2022]
cellbaserad, cellulär – uppbyggd av celler:
- – om nät för mobiltelefoni: uppbyggd av många samverkande basstationer med delvis överlappande täckningsområden (celler – tänk på cellerna i en bikaka). Alla moderna nät för mobiltelefoni, utom satellittelefonisystem, är cellbaserade. (Alternativet skulle vara att ha en jättelik basstation som täcker ett helt land, eller hela världen, vilket inte fungerar om man har många abonnenter.) – Idén om cellbaserade nät framfördes 1947 av Martin Cooper på Motorola (se Wikipedia). – Cellular phone eller, oftast, cellphone, eller bara cell, är amerikanska för mobiltelefon. Den mer begripliga benämningen mobile phone börjar få fotfäste i USA. – Se också cellmuxing
- – cellular automaton, se cellautomat.
[ai] [mobilt] [ändrad24 maj 2013]
(MIT) – ett tekniskt universitet i Cambridge. (Den stad som är sammanväxt med Boston.) – MIT har spelat stor roll inom datorteknikens utveckling, och är bland annat känt för forskningsinstitutet MIT Media Lab (länk), som grundades av Nicholas Negroponte. En annan känd it‑forskare på MIT var AI‑pionjären Marvin Minsky (1927–2016, länk). – MIT Media Lab är förebilden till andra media lab som har vuxit upp världen över. På MIT finns också Computer science and artificial intelligence laboratory, CSAIL (länk), vari ingår det tidigare Laboratory for computer sciences, LCS, som förr leddes av Michael Dertouzos (1936—2001), samt W3C, ledningen för World Wide Web. – På MIT verkade också Edward Lorenz†, skapare av kaosteorin. – Se mit.edu.
[mit] [universitet] [ändrad 18 november 2017]