smurfing

– smurfning – allmänt för ord fusk, fiffel och annat fult. Exempel:

  1. – se smurf;
  2. – i datorspel på nätet: spel under falskt namn (alltså ett annat namn än det som spelaren brukar använda). Görs ibland av skickliga spelare som vill spela mot svagare spelare och vinna, eller för att experimentera;
  3. – publicering av inlägg på diskussionsforum under falskt namn, till exempel därför att man skriver sådant som gör att man riskerar att bli avstängd – se också spam account. – Jämför med strawman;
  4. – se vote smurfing. – Jäm­för med spoof;
  5. – i finanser: kringgående av reglerna för rapport­e­ring av finansiella transaktioner. Kallas också för structuring.

[bluff och båg] [diskussioner] [företag och ekonomi] [jargong] [spel] [ändrad 10 juli 2022]

robo-suing

åtal som företag väcker i stor skala mot kunder för påstådd utebliven betalning av kontokortsskulder. – Företagen köper konton med obetalda skulder från kontokortsföretagen. Sedan stämmer de kontohavarna för att få ut pengarna. Detta görs i stor skala och stämningarna blir underskrivna och utskickade till kunderna utan att företagen först kontrollerar att stämningen har laglig grund. Många betalar hellre än att bli dragna inför domstol, även om stämningen saknar grund. Stämningarna görs på ett robotmässigt sätt, därav namnet. Detta är främst en amerikansk företeelse. Några robotar är inte inblandade. – Jämför med robo-signing.

[bluff och båg] [juridik] [ändrad 4 januari 2020]

homograf

  1. – ord som i skrift ser likadant ut som ett annat ord. Exempel: modern (=mamman), modern (=trendig). Orden kan uttalas olika, det är bara hur de stavas som räknas när man talar om homografer. – På engelska: homograph. – Se också homofon och homonym;
  2. – termen homograf används på internet också om ord eller bok­stäver som ser likadana ut, men som står för olika ljud i olika alfabet. Exempel: ryska bokstaven ”P” ser ut som det latinska alfabetets P, men den står för R‑ljud; ryska ”C” står för S‑ljud. (Se också glyf). – Homo­graf­attack (homo­graph attack) – försök att stjäla besökare från en webb­plats (sidnapp­ning) genom att ha en för­falskad webbplats på en ”homografdomän” (ett slags felstavningsdomän). Det är möjligt därför att man kan ha bok­stäver från andra alfabet än det latinska i namnet på en domän. Man kan till exempel registrera MiCrosoft med ryskt ”C” (vilket skulle uttalas ”MiSrosoft”). Sedan kan man lägga ut en länk till MiCrosoft.com och hoppas att folk klickar på den. Förutsatt att offrets webbläsare kan återge icke‑latinska alfabet finns det ingen möjlighet att se skillnad. (På landsdomänen .se är det inte tillåtet att blanda alfabet i domänens namn.) – Läs mer på denna sida (arkiverad) och i denna rapport från Unicode.

[bluffdomäner] [bluff och båg] [språktips] [ändrad 21 maj 2021]

fulregistrering

(typosquatting eller typo squatting) – avsiktlig registrering av domän med ett namn som lätt kan förväxlas med annan, känd domäns namn. Skillnaden kan vara någon enstaka bokstav, som ”aflonbladet.se”. Syftet är att locka till sig besökare som egentligen skulle någon annan stans, och att tjäna pengar på dem eller lura av dem information. Fulregistrering används bland annat för nätfiske (phishing). – Se också Datatermgruppen (länk). – Läs också om felstavningsdomäner, stavfelsockupanter och homografattacker samt om alternativt tvistlösningsförfarande. – Det engelska uttrycket typosquatting består av typo (tryckfel) och squatting – se squatter.

[bluff och båg] [bluffdomäner] [ändrad 7 februari 2020]

Swelung, Anna

även: Anna Swelund – en icke existerande person som figurerar i ett falskt kedje­brev om gratis­utdelning av mobil­tele­foner från Ericsson (som inte har sålt mobil­telefoner sedan 2001). Kedje­brevet är en bluff, och Ericsson har inte, och har aldrig haft, någon anställd med det namnet.

[bluff och båg] [fiktiva personer] [ändrad 2 november 2017]

ponzibedrägeri

ponzisvindel eller bara ponzi – bedrägeri där investerare luras att satsa pengar på en verksamhet som i själva verket inte är avsedd att dra in pengar, förutom de som investerarna sätter in. – Deltagarna satsar pengar och utlovas hög avkastning, kanske 30 pro­cent per månad. Det kan de också få under en tid. Avkastningen betalas nämligen med pengar som senare tillkommande deltagare sätter in. Däremot tjänar ponzibedrägeriet inga pengar, eller mycket lite, på att sälja varor eller tjänster. När det inte längre går att rekryt­era nya deltagare kollapsar bedrägeriet. Alla förlorar insatta pengar, förutom de som arrangerade svindeln och andra som drog sig ur i tid. – Ponzibedrägerier förutsätter inte att deltagarna rekryterar nya deltagare och är alltså annorlunda än pyramidspel. – Se också the greater fool theory. – Ponzibedrägerier är uppkallade efter den italienska bedragaren Carlo Ponzi (18821949), som efter fängelsestraff i USA blev ekonomisk rådgiv­are åt Italiens diktator Benito Mussolini. – Ponzisvindel är en vanlig form av bedräg­eri på internet. – En webbsida om Carlo Ponzi finns här (borttagen, arkiverad). – På engelska: Ponzi scheme.

[bluff och båg] [juridik] [ändrad 21 oktober 2021]

Google bombing

manipulering av sökresultaten i Google genom samarbete mellan många webbsidor. – Ett tidigt exempel var när ett antal samarbetande webbsidor 2004 fick Google att hänvisa till USA:s dåvarande president George W Bushs webbsida när besökare sökte på ”miserable failure”. Knepet är att lägga en länk till den aktuella webbsidan (i detta fall till Bushs webbsida) under önskade ord (”miserable failure”). Google har sedan dess sett till att Google bombing blivit svårare.

[bluff och båg] [sökmotorer] [ändrad 18 maj 2020]

spoofing

identitetsbluff, fejkning – användning av för­falskad avsändare vid dataintrång, sabotage, bedrägeri eller spamning. I några fall användning av en lånad identitet för lovliga ändamål;

  1. spoofing – falsk avsändare av e‑post, i synnerhet spam, använd för att lura mottagaren och göra det svårare att spåra avsändaren. – Det som förfalskas i spoofing är den avsändaradress som den tekniska utrustningen läser (inte bara den avsändare som visas för mot­tagaren – den är lätt att ändra). I och med att den tekniska avsändaradressen är förfalskad blir det lättare att göra en förfalskad avsändaradress som är avsedd för mänskliga ögon mer trovärdig. Spoofing i denna betydelse används också i nät­fiske (phishing) för att locka folk till en falsk webbsida, en bluffsida – se punkt 6 här nedanför. – Läs också om display name deception och DMARC;
  2. mejl spoofing är användning av falsk avsändaradress i mejl för att lura personer att lämna ifrån sig känslig eller hemlig information (nätfiske) eller i så kallat vd-bedrägeri;
  3. – metod för attacker: an­griparen lurar offrets it‑system att tro att tro att anropet kommer från ett annat it‑system än det faktiskt gör;
  4. DNS spoofing – se DNS-förgiftning;
  5. – för caller ID spoofing, se falsk nummerpresentation;
  6. spoof web site – för­falskad webbsida, bluff­sida, fejksida, ofta i ett känt företags namn, som led i bedrägeri. En sådan sida kan vara i minsta detalj identisk med förebilden, bortsett från att sidans webbadress (URL) inte stämmer. De länkar, tjänster och funktioner som finns på en förfalskad webbsida är åtminstone till en del bedrägliga. – Se också domain spoofing och nätfiske;
  7. spoof page – parodi­sida – imitation av en webb­sida, gjord i humoristiskt eller polemiskt syfte (som en protest mot den organisation som äger originalsidan);
  8. spoof – misshandlad version av en låt, till exempel de första takterna om och om igen, som lagts ut på internet för att lura piratkopierare. (Se också cuckoo egg);
  9. – seriös metod för att minska be­last­ningen på ett nät genom att låta en router be­svara anrop som i själva verket går till persondatorerna i nätet;
  10. – se GPS spoofing.

– Många företag har en spoof address med formen spoof@acme.com. Den används för att rapportera mejl som mottagaren miss­tänker är försök till nät­fiske eller annat bedrägeri. – Jäm­för med abuse address. – Läs också om bogus, fraud, hoax, impostering, prank, scam och smurfing. – Ordet spoof be­skriver från början en parodi.

[bluff och båg] [falsk avsändare] [identitet] [it-säkerhet] [jargong] [ändrad 15 juni 2022]