(PDS) – personlig datatjänst – användarstyrd tjänst för hantering av personuppgifter. – I en personlig datatjänst kan användaren lagra data om sig själv (namn, adress, familj), sin meritförteckning, intressen, kontakter och annat på tjänsten. Hon kan också ange regler för hur uppgifter ska lämnas ut, beroende på vem som efterfrågar dem. En PDS har ett API (programmeringsgränssnitt) som andra kan använda för att hämta uppgifter. – Kallas också för personal data service, personal data cloud och annat liknande. – Se också OpenPDS och internet of me.
[personuppgifter] [ändrad 26 augusti 2021]
en personlig datatjänst (PDS) som granskar förfrågningar om personuppgifter från företag, myndigheter och appar. – openPDS installeras på smarta mobiler. När en app på mobilen begär tillgång till användarens personuppgifter får den då inte direkt tillgång till dessa data. De förmedlas genom openPDS som avgör vilka uppgifter som ska lämnas ut. Detta sker i enlighet med regler som användaren har angett. openPDS meddelar också användaren vilka som har begärt att personuppgifter ska lämnas ut. – Programmet har utvecklats på MIT Media Lab. – Se openpds.media.mit.edu. – Jämför med Genomsynlig.
[personlig integritet] [personuppgifter] [ändrad 13 maj 2019]
personuppgift som gäller ras eller etniskt ursprung, politisk åsikt, religiös eller filosofisk övertygelse, medlemskap i fackförening, hälsa och sexualliv. – Termen känslig uppgift används i Dataskyddsförordningen. I den avskaffade Personuppgiftslagen† (PuL), paragraf 13, hette det känslig personuppgift. – Grundregeln är att känsliga uppgifter inte får behandlas i it‑system eller på andra sätt (inte heller på papper), men det finns undantag i lagen. Till exempel får naturligtvis religiösa samfund och fackföreningar ha medlemsregister, och sjukvården får föra patientjournaler. Men sådana uppgifter får inte lämnas ut till utomstående. – Annan information kan också vara förbjuden att behandla enligt Dataskyddsförordningen. Det kan variera från person till person, beroende på omständigheterna. – Detta är vad som gäller enligt Dataskyddsförordningen. För pressen och andra massmedier, som faller under Tryckfrihetsförordningen, och för webbplatser (och annat) som faller under Yttrandefrihetsgrundlagen (YGL), är Dataskyddsförordningen inte tillämplig. – I den engelska texten till Dataskyddsförordningen kallas känsliga uppgifter för sensitive data. En annan benämning på engelska är sensitive personal data, förkortat SPI. Den termen omfattar också ekonomiskt känslig information, som kontokortsnummer och lösenord.
[lagar] [personlig integritet] [personuppgifter] [ändrad 5 september 2022]
brittisk motsvarighet till Integritetsskyddsmyndigheten. Ansvarar främst för persondataskydd. Förkortas ICO. – Se ico.org.uk.
[it-säkerhet] [myndigheter] [personuppgifter] [ändrad 15 september 2021]
instruktioner om hantering av dator och konton efter användarens död. – Ett digitalt testamente brukar innehålla lösenord till e‑postkonton och konton på sociala medier, instruktioner om vad som ska göras med innehållet där samt vad som ska ske med information på datorer och mobiltelefoner. – Se också Inactive account manager, digital asset och digital estate.
[it-liv] [personuppgifter] [ändrad 6 mars 2018]
FTC – USA:s motsvarighet till Konkurrensverket och Konsumentverket. – FTC ska tillvarata konsumenternas rättigheter samt motarbeta monopol och karteller. FTC har också tillsyn över skyddet av konsumenternas personuppgifter (se denna länk), så i det avseendet kan FTC jämföras med svenska Integritetsskyddsmyndigheten. – Se också NTIA.
[amerikanska myndigheter] [personuppgifter] [ändrad 16 april 2022]
avsiktlig sammanblandning av personuppgifter i syfte att anonymisera dem. – Perturbation används vid statistisk analys av integritetskänsliga data. – Vanlig pseudonymisering, det vill säga att man tar bort namn och andra uppgifter som direkt kan knytas till en bestämd person, anses osäker. Det är nämligen ändå enkelt att koppla anonymiserade data om en person till den personen om man har tillgång till det ursprungliga registret eller annan lämplig information. Perturbation innebär att man låter vissa uppgifter byta plats mellan personer på ett sätt som gör att den statistiska analysen ändå blir giltig. A får B:s adress, B får C:s ålder och så vidare. Man kan också ändra en del mätvärden på ett systematiskt sätt som inte påverkar slutresultatet. Liknande metoder används också för att hemlighålla information i datakommunikation. – En mer allmän betydelse av engelska perturbation är störning, avvikelse från förväntat värde. – Läs också om datamaskering, k‑anonymitet och kvasiidentifierare.
[personlig integritet] [personuppgifter] [statistik] [ändrad 31 mars 2020]
varje persons rätt att få kränkande, felaktig eller genant information om henne själv dold i sökmotorer. – När förslaget till EU:s Dataskyddsförordning först lades fram i januari 2012 föreslogs att rätten att bli bortglömd skulle införas. En person skulle alltså kunna begära att alla data som lagrats om honom eller henne i ett socialt nätverk eller hos ett företag ska tas bort. – I slutet av 2012 invände EU:s it‑säkerhetsorgan ENISA att detta är praktiskt ogenomförbart – se här. Men i maj 2014 fastslog trots det EU‑domstolen att Google på begäran av privatpersoner måste ta bort från sitt index koppling till oriktig, ovidkommande eller föråldrad information om den personen (se Costeja‑domen). Det innebär att informationen får finnas kvar på Google, men att den inte får komma upp om man söker på personens namn. Detta kallas på engelska för delisting. Samma information kan däremot fortfarande komma upp vid andra sökningar. – Idén om rätten att bli bortglömd uppstod i Frankrike, och därför används ibland den franska benämningen le droit a l’oubli även på andra språk. – Rätt att bli bortglömd är den term som används i den svenska texten till Dataskyddsförordningen. – På engelska: right to be forgotten (RTBF) eller right to erasure; på svenska också rätt att glömmas, rätt att bli glömd. – Se också reputation bankruptcy.
[dataskyddsförordningen] [personlig integritet] [personuppgifter] [självutplåning] [ändrad 13 mars 2023]
i svensk lag och EU-lag: all information som direkt eller indirekt kan knytas till en levande person. – Så definierades personuppgift i Personuppgiftslagen† (PuL). EU:s Dataskyddsförordning, som trädde i kraft i maj 2018 och då ersatte PuL, har i stort sett samma definition av personuppgift. All information som kan användas för att identifiera en person räknas som personuppgifter. Det räcker med att någon som känner personen kan förstå vem det handlar om. Även bilder räknas som personuppgifter: inte bara porträtt utan också till exempel foto av personens hus. – Från 2007 skilde PuL mellan:
– Dataskyddsförordningen gör däremot ingen skillnad mellan strukturerade och ostrukturerade personuppgifter.
– Säkerhetsexperten Bruce Schneier delar in personuppgifter som förekommer på internet i sex grupper:
- – tjänsteuppgifter;
- – utlämnade uppgifter;
- – anförtrodda uppgifter;
- – utomstående uppgifter;
- – beteendebaserade uppgifter och:
- – härledda uppgifter.
– Läs mer här. – I amerikansk lag kallas personuppgifter för personally identifiable information, förkortat PII.
[personuppgifter] [ändrad 19 december 2021]
extra efternamn som står mellan förnamn och efternamn. – Möjligheten att skaffa mellannamn avskaffades 2017. – Mellannamn kan vara förälders efternamn, makans/makens efternamn eller ens eget efternamn som ogift (om man har tagit makens/makans efternamn). – Exempel: Petter Bergström Lind kan vara Petter Lind som har gift sig med Karin Bergström eller Petter Bergström som har gift sig med Karin Lind. Alternativt kommer det ena efternamnet från mor och det andra från far. Bindestreck används inte, och barnen ärver inte mellannamn. Vid sortering av namn i bokstavsordning räknas mellannamn inte som efternamn. – Läs mer på Skatteverkets webbsidor (länk). – Efter att den nya namnlagen trädde i kraft 2017 kan man inte längre skaffa mellannamn, men de som redan har ett mellannamn får behålla det. I stället får man, om man vill, ha två efternamn. – Förväxla inte svenska mellannamn med amerikanska middle name, som avser ett annat förnamn än tilltalsnamnet.
– In English: In Sweden, mellannamn, literally: middle name, refers to an extra family name between a person’s first name(s) and last name. Example: Petter Bergström Lind. A mellannamn can be the family name of a parent, a spouse or, if the person took the family name of his or her spouse at marriage, the person’s own former last name. The option of getting a mellannamn was abolished in 2017. Obviously, Swedish mellannamn are to be distinguished from American middle names. – For more summaries in English, please click at this link.
[personuppgifter] [språktips] [ändrad 12 september 2021]