ett internationellt datornät för kommunikation genom telefonnätet med modem, fristående från internet. – Fidonet är icke‑kommersiellt och bygger på att medlemmarna hjälper varandra: alla som är med i Fidonet måste ta emot och vidarebefordra meddelanden från andra medlemmar minst en timme varje dag (zone mail hour, ZMH). För kommunikation mellan internet och Fidonet finns slussar. – Fidonet startades 1984 av Tom Jennings(se Wikipedia) i San Francisco för kommunikation mellan BBS:er (”elektroniska anslagstavlor”). Fidonets storhetstid var på 1980‑talet och början av 1990‑talet. Sedan dess har det trängts undan av internet, men det finns kvar. Det kan användas av vem som helst som har telefon, så det är populärt i länder där det är svårt att få internetabonnemang. – Fidonets webbsida är fidonet.org (senast uppdaterad 2022).
(NUNOC) – den organisation som sköter och övervakar driften av det svenska universitetsnätverket Sunet och det nordiska NORDUnet. NORDUnet äger NUNOC. – Se nunoc.se.
Swedish university computer network – de svenska universitetens och högskolornas datornätverk. – Sunet är både en institution och namnet på nätverket, som grundades 1980. Den senaste versionen av Sunets nätverk heter SunetC(länk). – Sunet leds av en styrelse som tillsätts av Vetenskapsrådet(länk). Driften sköts sedan 2007 främst av organisationen NUNOC, tidigare av Kungliga tekniska högskolan i Stockholm. Sunet ingår i det nordiska universitetsnätverket NORDUnet. – En ingående beskrivning av SunetC, författad av Jörgen Städje, finns på sajten Teknikaliteter. – Sunet finns på sunet.se.
ett nordiskt datornätverk som knyter samman de fem nordiska universitetsnätverken. Alltså svenska Sunet samt danska Forskningsnettet, finska Funet, isländska RHNet och norska Uninett. Nurdunet äger den gemensamma driftcentralen NUNOC. – Nordunet är ett aktiebolag med huvudkontor i Köpenhamn. – Se nordu.net.
– anvisningar om den typografiska utformningen av text som ska tryckas. Gäller typsnitt, teckenstorlek, radavstånd, spaltbredd och annat. Anvisningarna skrevs förr oftast för hand på manus eller på en utskrift. Numera är de ofta förinställda i ordbehandlare eller publiceringsprogram. – På engelska: markup;
– uppmärkning av digitalt dokument som ska visas på bildskärm.
om sökmotorer: automatiserad värdering av webbsidors anseende och relevans, använd för sortering av sökresultat. – Googles framgång berodde till stor del på sökmotorns rankningssystem PageRank. Rankningssystem brukar sätta poäng på en webbsida beroende dels på hur många gånger användarens sökord förekommer på sidan, dels på hur många andra webbsidor som länkar till den. I en andra omgång modifierar man varje sidas poäng beroende inte bara på hur många sidor som länkar till den, utan också beroende på hur hög poäng dessa sidor har. Detta upprepas flera gånger. – Det brukar också ingå metoder för att förhindra manipulation av tekniken. På annonsmarknaden har det stort värde för en sida att bli högt rankad, och det finns både legitima och mindre legitima sätt att ordna det (se sökmotoroptimering). – På engelska: ranking.
– inom it: nyheter, musik, bilder, film, spel med mera. Alltså sådant som skapas av människor för att läsas, ses eller användas av andra människor, till skillnad från sådant som skapas för att ge instruktioner till maskiner;
– innehållet i meddelanden till skillnad från förpackningen (tekniskt nödvändiga tillägg och formateringar som kodningssystem, filformat, adressinformation och andra pålägg som i de flesta fall är ointressanta för mottagaren). Översätt gärna content med material, utom när du vill understryka skillnaden mellan innehåll och förpackning. Skillnaden mellan content och nyttolast(payload) är att content används om den typ av material som förekommer i massmedier, medan nyttolast kan vara vad som helst som sänds till en mottagare;
