ROSI

förkortning för return on security investment – avkastning på säkerhetsinvestering. – ROSI är en beräkning av ifall en investering i it‑säker­het betalar sig. Man ställer kostnaden för säkerhetsinvesteringen (till exempel ett virusskydd) och investeringens effektivitet mot den beräknade kostnaden för motsvarande säkerhetsincident och sannolikheten för att en sådan incident inträffar – se risk. – Uttrycket anknyter till ROI – return on investment – avkastning på investering.

[företag och ekonomi] [förkortningar på R] [it-säkerhet] [ändrad 14 februari 2020]

RIPE

Reseaux IP Européens – ett forum för organisationer med intresse för IP‑baserade lång­distans­nät­verk. (Reseaux är franska för nätverk.)RIPE NCC är ett av de internationella center (regional internet registries) som bland annat fördelar IP‑adresser. – Läs mer på ripe.net.

[förkortningar på R] [internet] [organisationer] [ändrad 29 november 2019]

RAID

redundant array of independent disks, ursprungligen redundant array of inexpensive disks – en teknik för säker data­lagring på flera hårddiskar, hopbyggda till en enhet. – Ett RAID‑system består av två eller flera hårddiskar som (utom i RAID-0) samverkar på ett sådant sätt att inga data går förlorade om en av diskarna kraschar. Förlorade data kan återskapas med ledning av de data som finns på de andra diskarna (se redundans). Ett RAID‑system uppför sig gentemot datorn som om det vore en enda hårddisk. Det ser också fysiskt ut som en enda fri­stående hård­disk. – I RAID ingår också en metod, strimling (striping), för att lagra data på ett sådant sätt att hårddiskarna kan arbeta snabbt. – Det finns många versioner av RAID, från RAID-0 till RAID-7 samt vissa högre nummer. Versionerna med högre nummer är inte nödvändigtvis bättre. RAID‑1 består av två hårddiskar som samtidigt lagrar exakt samma data (se spegling). Versionerna med högre nummer består av tre eller flera hårddiskar, varav en enbart lagrar kontrollsiffror. RAID‑0 lagrar data på flera hårddiskar med strimling, men ger inte möjlighet att rädda förlorade data. Två mer avancerade versioner är RAID-10 och RAID‑53 som är utformade för att ge både datasäkerhet och extra snabb dataåtkomst. – RAID‑tekniken utvecklades 1988 av David Patterson med flera vid Berkeley. – Läs också om RAIN och om MAID, massive array of idle disks.

[datalagring] [förkortningar på R] [ändrad 28 mars 2018]

RDMA

remote direct memory access – direkt åtkomst till data i en annan dators arbetsminne (RAM‑minnet). Datamängden kopieras direkt från den andra datorns arbetsminne till den första datorns arbetsminne. Detta sker direkt, utan inblandning av den andra datorns processor eller operativsystem. Det går mycket snabbt och minskar belastningen på datorerna. RDMA används i sammankopplade nät av datorer (kluster) med krav på höga prestanda. Det förutsätter vissa inställningar hos de inblandade datorerna. – Läs mer hos branschorganisationen RDMA Consortium (länk) (från 2009).

[förkortningar på R] [minnen] [ändrad 23 augusti 2019]

RARP

Reverse address resolution protocol – ett äldre protokoll som datorer i ett nätverk använder för att fråga det lokala nätverkets internetserver om sin egen IP‑adress. Proto­kollet utgår från hård­­varans adress i nätverket och hittar motsvarande IP‑adress genom att slå upp det i en tabell på servern. – RARP är motparten till ARP (Address resolution protocol). Det har i stor utsträck­ning ersatts av DHCP.

[förkortningar på R] [nätverk] [ändrad 25 juni 2017]

RMPT

Random movement printing technology – en skrivarteknik som tillåter att skrivarens huvud rör sig hur som helst på papperet: skrivaren  vet exakt var den är. Man kan därför ”måla” en utskrift på papperet med en handhållen skrivare. –RMPT utvecklades av svenska PrintDreams, som sommaren 2003 visade upp en handhållen skrivare som hanteras som en mus. – Se printbrush.se.

[förkortningar på R] [skrivare] [ändrad 23 september 2020]

RGB

förkortning för rött, grönt och blått – de tre färger som används för att blanda till alla andra färger i bildskärmar, tv, video och negativ färgfilm. Vitt får man genom att blanda de tre färgerna med högsta ljusstyrka, gult genom att blanda rött och grönt ljus, svart får man av bakgrunden. Detta kallas för additiv färgblandning. Alternativet heter subtraktiv färgblandning. – Se också CMYK och YPbPr samt varianten RGBG.

[bildskärmar] [foto] [färg] [förkortningar på R] [videoteknik] [ändrad 29 november 2020]

RAM

  1. – random access memory – den typ av fysiskt minne som används som arbetsminne. – Det är ett halvledarminne som på moderna persondatorer brukar vara på ett antal gigabyte. Tekniskt sett står ”random access” för möjligheten att hämta data från minnet i godtycklig (random) ordning utan skillnad i tidsåtgång. (Alltså till skillnad från magnetiska minnen, i synnerhet band, där hastigheten i dataåtkomsten påverkas av var den efterfrågade informationen finns på bandet.) Detta var en nyhet på 1960‑talet. Det brukar vara underförstått att RAM är ett minne som man kan skriva och läsa till – till skillnad från ROM (read-only memory). Tekniskt sett är dock även ROM ett slags random access memory. – I de första datorerna bestod RAM av magneter (se core), men numera är det alltid ett halvledarminne. Det brukar vara ett flyktigt minne (se DRAM), vilket innebär att man förlorar alla data i arbetsminnet om strömmen bryts. RAM uttyds ibland även som ”rarely adequate memory”. – Olika slags RAM, klicka här. – Läs också om virtuellt minne;
  2. – ram – (svenskt ord motsvarande engelska frame) – i minneshantering: den minsta delen som ett fysiskt minne delas in i, vanligen mellan 512 byte och åtta kilobyte. Motsvaras för logiskt minne av sidor (pages);
  3. – (för frame) – i datakommunikation: ett sammanhållet block av meddelanden eller delar av meddelanden som överförs som en helhet i ett nätverk. Termen används när man talar om datalänklagrets funktion: en ram är alltså inte samma sak som ett paket;
  4. – på webbsidor: del av webbsidan med innehåll som är oberoende av resten av webbsidan. De flesta webbsidor har ramar, ofta i form av en spalt. – Poängen med ramar är att man kan byta ut en del av webbsidan utan att behöva ändra på helheten. Dokumentet med HTML‑koden för webbsidan som helhet innehåller där ramen ska vara bara en instruktion som säger ”här ska det vara en ram” och en länk till ett annat dokument. När sidan ska visas hämtas innehållet i det andra dokumentet och visas i det angivna utrymmet. I synnerhet tidningars webbsidor består till stor del av ramar. Man vill kunna ändra en del av sidan utan att behöva ändra i det HTML‑dokument som ger sidan som helhet dess form. – På engelska: frame. – Se också ramlös.

[datakommunikation] [förkortningar på R] [minnen] [webbpublicering] [ändrad 25 maj 2018]