(solid state drive, SSD) – halvledarminne som ersätter hårddisken i datorer. – Se SSD. – Alltså ingen disk i betydelsen något runt som snurrar, utan något som har samma användning som en hårddisk. – Se också solid state.
– WORM – förkortning för write once, read many times – äldre benämning på lagringsmedier som optiska diskar: man kan skriva till dem (lagra data på dem) bara en gång, och det går inte att ändra, men sedan kan man läsa från dem hur många gånger som helst tills de är utslitna. Ett exempel är DVD‑R och andra optiska diskar med tillägget -R.
(punch card eller punched card) – ett stycke kartong med utstansade hål i mönster som representerar tecken. – Hålkort användes i datorer för in- och utmatning av data och instruktioner från 1950‑talet till 1990‑talet, då de sista hålkortsläsarna togs ur bruk. Ett hålkort hade plats för 80 eller 96 tecken, vilket med tiden begränsade användbarheten. Jämför med de första disketterna, som hade plats för 180 kilobyte – två tusen gånger så mycket. – Se också stansoperatris. – Hålkort uppfanns i Frankrike på 1700‑talet, och blev kända genom Joseph Marie Jacquards uppfinning jacquardvävstolen. 1890 användes hålkort i den amerikanska folkräkningen, vilket minskade tidsåtgången från två år till tre månader. Uppfinnaren Herman Hollerith startade ett företag som senare blev del av IBM. IBM sålde under sina första decennier hålkortsmaskiner för statistiska beräkningar och sammanställningar. När IBM på 1950‑talet började tillverka datorer överförde IBM hålkortstekniken till datorerna. – Hålkort användes också länge med manuell teknik för mindre datamängder: man stack helt enkelt tunna nålar genom en viss position i en bunt hålkort för att sortera fram de kort som man var intresserad av. Förutsättningen var att man visste att de intressanta hålkorten hade ett hål på samma ställe – då gick nålen igenom. Det blev då lätt att plocka bort de kort som inte hade hål på det stället. Sådana kort kallades för nålkort. – Hålremsor är ett medium som är besläktat med hålkort. De användes också i teleprintrar och för styrning och programmering av maskiner. Det var långa pappersremsor, ofta med 3+5 parallella rader för hål och en rad med hål för matning. Fördelen med hålremsor jämfört med hålkort var att remsor kan rymma en i princip obegränsad mängd information. Nackdelen var att remsorna lätt gick av och var besvärliga att hantera.
vävstol för industriellt bruk, uppfunnen av fransmannen Joseph Marie Jacquard(se Wikipedia). Den patenterades 1805. – Jacquard förbättrade också hålkorten, som hade uppfunnits på 1700‑talet. I en förbättring av sin vävstol 1807 försåg han den med en mekanisk hålkortsläsare, som gjorde att vävstolen automatiskt kunde väva förinställda komplicerade mönster. – Charles Babbage† planerade att använda hålkort i sin analysmaskin (en mekanisk dator som aldrig blev färdig). Och i slutet av 1800‑talet konstruerade Herman Hollerith(se Wikipedia) en hålkortsbaserad räknemaskin som 1890 framgångsrikt användes i folkräkningen i USA. Den uppfinningen blev början till IBM, som sålde hålkortsmaskiner de första decennierna av sin existens, och som på 1950‑talet införde hålkort i databehandling. – En hålkortsstyrd vävmaskin enligt Jacquards konstruktion är fortfarande i bruk på K A Almgrens sidenväveri i Stockholm, där den visas upp för besökande – se kasiden.se. – Se också Project Jacquard.
– det att raderade data på en hårddisk eller annat lagringsmedium görs omöjliga att avläsa genom att man skriver över datamängden med meningslösa sifferserier. Detta görs vanligtvis flera gånger. Så gör man för att det ska bli omöjligt att rekonstruera raderade data. – Normal borttagning av en fil eller en del av en fil innebär nämligen bara att datorn får en instruktion om att utrymmet är ledigt (se scratch). Den raderade datamängden finns då kvar tills utrymmet används för en annan fil, och den kan då fortfarande avläsas med lämpliga program. – Se också dataremanens och shred;
system för arkivering och backup av data på ett sätt som efterliknar lagring på magnetband, men som i själva verket sker på hårddiskar eller SSD. Anledningen till att systemet efterliknar lagring på band är att det finns it‑system har program och rutiner som är anpassade för det. Man kan gå över till hårddiskar utan att resten av it‑systemet märker något. Anledningen till att man går över till hårddiskar är dels att hårddiskar har blivit billiga, dels att de flesta operationer går mycket snabbare på hårddisk än med bandstation. – På engelska: virtual tape library, VTL.
inspelning (bränning) av ny information på CD eller DVD som har raderats efter att ha innehållit annan information. Det är möjligt på återskrivbara(rewritable)optiska diskar. Sådana diskar markeras med förkortningen -RW eller +RW.
tjänst där ett företag lagrar ett annat företags bandkopior. Alltså magnetband med arkiverade filer och dokument. – På engelska: tape vaulting. – Se också datamagasinering.
ett minneskort för digitalkameror, avsett för yrkesfotografer. – XQD‑kort är ungefär 3⨯4 centimeter, och utvecklat för att ha så snabb datalagring att det kan användas för videoinspelning. Det använder bussen PCI Express, och kan skriva och läsa data i en takt av en gigabit per sekund. XQD‑kort har funnits att köpa sedan början av 2012. – Läs mer på branschorganisationen Compactflash Associations webbsidor (compactflash.org). – I april 2016 lanserades en snabbare efterföljare till XQD, CFexpress, se compactflash.org….