cybercide

  1. – radering av all information om en person på nätet. Personen blir då virtuellt obefintlig. Ordet används dels:
    • – om när personen själv tar bort in­for­ma­tionen, dels:
    • – om när någon annan gör det som sabotage, utan den berörda personens vetskap. – Se också rätten att bli bortglömd;
  2. – tjänst för radering av alla data från kasserade hård­diskar.

– Jämför med cybermord, som verkligen är mord.

[data] [it-säkerhet] [juridik] [lagringsmedier] [självutplåning] [ändrad 5 februari 2021]

hålkort

En hand håller i ett hålkort.

(punch card eller punched card) – ett stycke kartong med utstansade hål i mönster som representerar tecken. – Hål­kort användes i datorer för in- och utmatning av data och instruktioner från 1950‑talet till 1990‑talet, då de sista hålkortsläsarna togs ur bruk. Ett hålkort hade plats för 80 eller 96 tecken, vilket med tiden begränsade användbarheten. Jäm­för med de första disketterna, som hade plats för 180 kilobyte – två tusen gånger så mycket. – Se också stansoperatris. – Hålkort upp­fanns i Frankrike på 1700‑talet, och blev kända genom Joseph Marie Jacquards uppfinning jacquardvävstolen. 1890 användes hålkort i den amerikanska folkräkningen, vilket minskade tidsåtgången från två år till tre månader. Uppfinnaren Herman Hollerith startade ett företag som senare blev del av IBM. IBM sålde under sina första decennier hålkortsmaskiner för statistiska beräkningar och sammanställningar. När IBM på 1950‑talet började tillverka datorer överförde IBM hålkortstekniken till datorerna. – Hålkort användes också länge med manuell teknik för mindre datamängder: man stack helt enkelt tunna nålar genom en viss position i en bunt hålkort för att sortera fram de kort som man var intresserad av. Förutsättningen var att man visste att de intressanta hålkorten hade ett hål på samma ställe – då gick nålen igenom. Det blev då lätt att plocka bort de kort som inte hade hål på det stället. Sådana kort kallades för nålkort. – Hålremsor är ett medium som är besläktat med hålkort. De användes också i teleprintrar och för styrning och programmering av maskiner. Det var långa pappersremsor, ofta med 3+5 parallella rader för hål och en rad med hål för matning. Fördelen med hålremsor jämfört med hålkort var att remsor kan rymma en i princip obegränsad mängd information. Nackdelen var att remsorna lätt gick av och var besvärliga att hantera. 

[it-historia] [lagringsmedier] [ändrad 11 augusti 2021]

jacquardvävstol

Detalj av jacquardvävstol med hålkort. Från Wikipedia.

vävstol för industriellt bruk, uppfunnen av fransmannen Joseph Marie Jacquard (se Wikipedia). Den patenterades 1805. – Jacquard förbättrade också hålkorten, som hade uppfunnits på 1700‑talet. I en förbättring av sin vävstol 1807 försåg han den med en mekanisk hålkortsläsare, som gjorde att vävstolen automatiskt kunde väva förinställda komplicerade mönster. – Charles Babbage† planerade att använda hålkort i sin analysmaskin (en mekanisk dator som aldrig blev färdig). Och i slutet av 1800‑talet konstruerade Herman Hollerith (se Wikipedia) en hålkortsbaserad räknemaskin som 1890 framgångsrikt användes i folkräkningen i USA. Den uppfinningen blev början till IBM, som sålde hålkortsmaskiner de första decennierna av sin existens, och som på 1950‑talet införde hålkort i databehandling. – En hålkortsstyrd vävmaskin enligt Jacquards konstruktion är fortfarande i bruk på K A Almgrens sidenväveri i Stockholm, där den visas upp för besökande – se kasiden.se. – Se också Project Jacquard.

[för- och bihistoria] [lagringsmedier] [ändrad 10 september 2017]

överskrivning

  1. – det att raderade data på en hårddisk eller annat lagringsmedium görs omöjliga att avläsa genom att man skriver över data­mängden med meningslösa siffer­serier. Detta görs vanligtvis flera gånger. Så gör man för att det ska bli omöjligt att rekonstru­era raderade data. – Normal borttagning av en fil eller en del av en fil innebär nämligen bara att datorn får en instruk­tion om att utrymmet är ledigt (se scratch). Den raderade data­mängden finns då kvar tills utrymmet används för en annan fil, och den kan då fortfarande avläsas med lämpliga program. – Se också dataremanens och shred;
  2. – se över­skriv­nings­läge.

[it-säkerhet] [lagringsmedier] [ordbehandling] [ändrad 9 oktober 2019]

virtuellt bandbibliotek

system för arkivering och backup av data på ett sätt som efterliknar lagring på magnetband, men som i själva verket sker på hård­diskar eller SSD. Anledningen till att systemet efter­liknar lagring på band är att det finns it‑system har program och rutiner som är an­pass­ade för det. Man kan gå över till hård­diskar utan att resten av it‑sys­temet märker något. Anledningen till att man går över till hård­diskar är dels att hård­diskar har blivit billiga, dels att de flesta operationer går mycket snabbare på hård­disk än med band­station. – På engelska: virtual tape library, VTL.

[arkivering] [backup] [band] [virtuellt] [ändrad 10 december 2018]

bandmagasinering

tjänst där ett företag lagrar ett annat företags band­kopior. Alltså magnetband med arkiverade filer och dokument. – På engelska: tape vaulting. – Se också datamagasinering.

[band] [ändrad 13 april 2022]

XQD

ett minneskort för digitalkameror, avsett för yrkesfotografer. – XQD‑kort är unge­fär 3⨯4 centimeter, och utvecklat för att ha så snabb datalagring att det kan användas för video­inspelning. Det använder bussen PCI Express, och kan skriva och läsa data i en takt av en gigabit per sekund. XQD‑kort har funnits att köpa sedan början av 2012. – Läs mer på bransch­orga­ni­sa­tionen Compact­flash Associations webb­sidor (compactflash.org). – I april 2016 lanserades en snabbare efterföljare till XQD, CFexpress, se compactflash.org….

[datalagring] [förkortningar på X] [kameror] [kort] [videoteknik] [ändrad 23 oktober 2017]