en avvecklad portabel musik- och videospelare från Microsoft. – Zune fanns att köpa i USA från november 2006. Men i oktober 2011 meddelade Microsoft att Zune lades ner. – Zune påminde om ApplesiPod, men den hade till skillnad från iPod inbyggd radio (rundradiomottagare) och trådlöst nätverk (wi‑fi). Zune hade också ett eget system för skydd mot olovlig kopiering av upphovsrätts‑skyddade filer, men den var inte anpassad för Microsofts system Certified for Windows Vista (tidigare Playsforsure). Microsoft hade en egen låthandel för Zune, Zune Marketplace, 2012 ersatt av Xbox Music, som numera heter Groove.
– ett system från Amazon för talstyrning av datorer och hemelektronik. Det lanserades i november 2014 och ingår bland annat i Amazon Echo. Alexa finns också som app för Android och iOS. – Användarna kan med talstyrning ge Alexa instruktioner som man annars skulle behöva ge från ett tangentbord eller en pekskärm. Man kan be Alexa sådant som att spela musik, ställa in väckning eller läsa upp väderprognosen. Den kan också användas för hemautomatisering (”det smarta hemmet”). Fristående utvecklare kan anpassa elektronisk utrustning och tjänster till talstyrning med Alexa. – Alexa fungerar lokalt, utan att behöva kommunicera med en server, men skickar ibland inspelningar av tal till Amazon som använder dem för att förbättra taligenkänningen. Detta har lett till farhågor för att Amazon tjuvlyssnar på användarna. Alexa spelar, enligt Amazon, inte in tal kontinuerligt, men den är ständigt påslagen för att lyssna efter det ord, ofta ”echo”, som aktiverar den. Alexa finns i oktober 2018 för engelska och tyska. – Se Amazons webbsidor;
– Alexa Internet – ett amerikanskt företag, känt för sin besöksstatistik över webbplatser, Alexa traffic rank. – Alexa grundades 1996 med målet att bli en intelligent sökmotor som, med ledning av besöksstatistik, skulle kunna rekommendera sidor till webbsurfare. Alexa arkiverade också besökta webbsidor och blev på så sätt grunden till arkivet Wayback machine. Företaget samarbetar också med Open Directory Project†, numera Curlie. Besöksstatistiken samlas in med hjälp av ett program, Alexa Toolbar, som användarna installerar i sina webbläsare. Den ger alltså information enbart om de användare som har installerat sådana program. – Alexa köptes 1999 av Amazon. – Se alexa.com.
fasövergångsminne (phase change memory) – en typ av minne som använder skillnaden mellan två av materiens faser för att lagra data. – Ettor och nollor representeras i fasminnen av materia i amorf respektive kristallin form:
– i amorf form ligger molekylerna huller om buller, men:
– i kristallin form är de prydligt ordnade.
– Fasminnen är en lovande efterträdare till flashminnen som icke‑flyktiga minnen utan rörliga delar. Man kan nå högre lagringstäthet (fler ettor och nollor per kvadratmillimeter) med fasminnen än med flashminnen. Fasminnen är också snabbare och strömsnålare. De består av uppsättningar med mycket små klumpar av en legering av germanium, antimon och tellurium. Klumparna är bara något tiotal nanometer. Genom att tillföra ström värmer man upp klumparna till nära smältpunkten. Om man sedan bryter strömmen abrupt blir klumpen, när den stelnar igen, kristallin. Om man låter strömmen avta under några nanosekunder blir klumpen amorf, det vill säga att molekylerna ligger oordnat. Tillståndet kvarstår tills proceduren upprepas. Det kristallina tillståndet har lågt elektriskt motstånd, medan det amorfa tillståndet har högt motstånd. Därför kan man avläsa tillståndet genom att mäta motståndet. Fasminnen finns redan som kommersiell produkt. – Fasminnen kallas också för PCM (phase change memory), PCRAM (phase change random access memory) och PRAM. Man talar också om kalkogena(chalcogenide) minnen.
(alpha channel) – i datorgrafik: information om hur genomsiktlig varje enskild pixel (bildpunkt) i en bild är. – Alfakanaler är användbara när man arbetar med datorgrafik i flera lager. Det som slutligen visas på bildskärmen är då en bild som är sammansatt av flera bilder, som man kan tänka sig som lager. Varje lager skymmer bakomliggande skikt helt eller delvis. Skikten kan vara helt eller delvis genomsiktliga, som färgat glas. – På bildskärmen finns det ju bara ett skikt med pixlar. Varje pixel kan då antingen ha samma färg som motsvarande pixel i det översta skiktet eller vara en blandning av motsvarande pixlar i flera skikt. – Varje punkt i alfakanalen har ett värde mellan 0 och 1. Värdet 0 innebär att punkten är helt genomsiktlig, alltså att den är inte alls skymmer pixlar i bakomliggande skikt. Värdet 1 betyder att pixeln är helt ogenomsiktlig och alltså helt döljer pixlar i bakomliggande skikt. – I datorfärggrafik har varje bildpunkt tre värden: rött, grönt och blått (se RGB); finns det en alfakanal har varje bildpunkt dessutom ett fjärde värde.
en kontakt som lanserades med iPhone 5 i augusti 2012. Den är mindre än de tidigare kontakterna till iPhone, och kan sättas in vänd åt båda hållen. Den används både för dataöverföring och för laddning av batteriet. Det är ett särskilt utförande av version 2 av USB.
(även, men sällan, ordbredd) – mått på hur stora tal en processor kan hantera. Ordlängden beskrivs med uttryck som 8‑bitars, 16‑bitars, 32‑bitars och 64‑bitars (se bit). Ju större ordlängd, desto kraftfullare program kan man köra:
– ordlängden avgör hur stora tal datorn kan räkna med på ett enkelt sätt. (Om displayen på din miniräknare bara har plats för åtta siffror blir det rätt komplicerat, men inte omöjligt, att använda den för att räkna med niosiffriga tal, och du måste nog ta papper och penna till hjälp);
– den avgör hur långa instruktioner datorn kan bearbeta;
– viktigast: ordlängden avgör hur mycket minne datorn kan använda. En 32‑bitars processor kan använda ungefär 4 gigabyte arbetsminne, medan en 64‑bitars processor klarar 18 exabyte.
– Tekniskt bestäms ordlängden av hur stora tal som processorns register kan hantera. Sedan 00‑talet pågår övergången från 32‑bitarssystem till 64‑bitarssystem bland persondatorer. Förbättringarna är mest påtagliga när det gäller krävande program. – Språkligt: För varför man talar om ordlängd när det handlar om tal, se ord. Å andra sidan kan tal i en dator förutom siffervärden representera ord, bilder, ljud och annat.
Hewlett-Packardsprocessor för datorer med hög kapacitet, avvecklad från 2008. – Den första PA‑RISC‑processorn lanserades 1986, och användes då i Hewlett‑Packards minidatorer. Senare versioner användes i så kallade arbetsstationer och servrar. Hewlett‑Packard gick sedan gradvis över till att använda Itanium†‑processorn, utvecklad i samarbete med Intel. De sista datorerna med PA‑RISC-processorer levererades 2008. Hewlett‑Packard underhöll dem fram till 2013. – Namnet:PA står för Precision architecture. – Se också RISC. (Information om PA‑RISC är borttagen från HPE:s webbsidor sedan 2017.)
oftast förkortat till FPGA – integrerad krets som kan programmeras om. Field-programmable kan alltså översättas med programmerbar ute på fältet. FPGA används främst när man behöver ett mindre antal speciella kretsar. Det blir då billigare att använda FPGA och programmera dem än att tillverka specialkonstruerade kretsar (se ASIC). – Gate array, på svenska grindmatris, står för ett slags halvfärdig fabrikstillverkad krets: den får sin slutliga funktion genom att ett lager av metall läggs till på fabriken och kopplar ihop transistorerna på önskat sätt. En FPGA kan programmeras om på fältet av kund.
– (datorord, maskinord) – i datorteknik: datamängd som kan flyttas i en enda operation från arbetsminne till processor, och som kan korttidslagras i ett register i processorn. Ordlängden, som anges i bit, är en viktig egenskap hos datorer och operativsystem: en 64‑bitarsprocessor är mycket mer kraftfull än en 32‑bitarsprocessor, men bara om operativsystem och program är anpassade för den ordlängden. – Det var när den vanliga ordlängden var 8 bit som byte fick betydelsen 8 bit;
