Kategori: hårdvara

Snapdragon

ett processorsystem för mobiltelefoner med inbyggda kretsar för datakommunikation över mobilnätet, wi‑fi, Bluetooth och GPS. – Snapdragon har utvecklats av amerikanska Qualcomm och bygger på Arms processorarkitektur. Kom 2008. – Snapdragon betyder lejongap (blomman). – Se Qualcomms webbsidor.

[processorer] [ändrad 28 november 2018]

diskett

(eller floppy) – ett föråldrat flyttbart lagringsmedium för data, bestående av en tunn böjlig magnetiserbar skiva i ett fodral. – I grunden samma teknik som hårddisk. – En diskett var en tunn böjlig rund plastskiva med ett magnetiserbart skikt på en sida eller båda, monterad så att den kunde rotera i ett fodral med öppning för datorns läs- och skrivhuvud. Benämningen ”floppy [disk]” kommer av att plastskivan utan fodral är sladdrig. De första disketterna hade pappfodral, och var på åtta tum, senare 5,25 tum, och kapaciteten var 360 kilobyte, senare 1,2 megabyte. 5,25-tumsdisketter användes på persondatorer till början av 1990-talet. – 3,5-tumsdisketter slog igenom 1984 med Apples Macintosh. De hade fodral av hårdplast och en skyddsskiva av plåt för öppningen. De hade först en kapacitet på 720 kilobyte (double density, DD), senare 1,44 megabyte (high density, HD). Efter år 2000 har disketter kommit ur bruk, eftersom de har för låg kapacitet. Apple tog bort diskettstationen på Mac 1998. Filer överförs i stället över internet, över lokala nätverk eller med USB-minnen. År 2010 meddelade Sony att företaget slutade tillverka disketter. – Men det amerikanska företaget Floppydisk.com (floppydisk.com) säljer fortfarande (2022) disketter, antingen från restpartier eller återanvända. – Boken Floppy disk fever: the curious afterlives of a flexible medium av Niek Hilkmann och Thomas Walskaar från 2022 (se onomatopee.net…) handlar om företag som fortfarande använder disketter. (Ett utdrag ur boken finns på eyeondesign.aiga.org….)

[inaktuellt] [lagringsmedier] [ändrad 20 september 2022]

PC-kort

PC card – ett försvunnet tillbehörskort i kontokortsstorlek för datorer. – PC-kort infördes 1990 och fanns i fyra tjocklekar. Typ 1 var 3,3 millimeter tjocka, typ 2 var fem millimeter, typ 3 var 10,5 millimeter och typ 4 var 16 millimeter. – Modem, hårddiskar och nätverkskort inhystes ofta i PC-kort. Korten kallades först för PCMCIA-kort. – 2004 kom en ny typ av kort, ExpressCard, som var hälften så stora. I början av 2010-talet hade PC-kort praktiskt taget försvunnit, ersatta dels av ExpressCard, men framför allt av USB-anslutna tillbehör.

[kort] [nerlagt] [ändrad 14 augusti 2021]

ExpressCard

ett avvecklat tillbehörskort för datorer, hälften så stort som PC‑kort† – alltså hälften så stort som ett kreditkort. – ExpressCards var dubbelt så snabba som PC-kort. ExpressCards användes för samma saker som PC‑kort, alltså för datalagring och för externa tillbehör som kommunikationsutrustning och radio- och tv-mottagare. Liksom föregångaren PC-kort har ExpressCard slagits ut av USB-anslutna tillbehör. 2011 beslöt datortillverkarna att sluta förse persondatorer med kortläsare för ExpressCard, dels med motiveringen att kortläsarna tog för mycket plats, dels med motiveringen att ExpressCard aldrig blev särskilt spritt. – De tekniska specifikationerna för ExpressCards fastställdes tidigare av den avvecklade organisationen PCMCIA† och förvaltades sedan av USB implementers forum, se denna länk.

[kort] [nerlagt] [ändrad 16 augusti 2021]

dongel

liten elektronisk dosa som ansluts till ett uttag i datorn. Numera nästan alltid till ett USB‑uttag. Donglar används:

  1. – för mobilt internet. Kallas då ibland för surf­pinne. Dongeln kan ses som en liten mobiltelefon, fast utan mikrofon, högtalare och knappsats. Den sänder och tar emot data­trafik från 3g– eller 4g‑nätet, men den kan inte användas för röstsamtal;
  2. – (särskilt förr) – som skydd mot pirat­kopiering av datorprogram. Dongeln levereras med pro­grammet, och om den inte är på plats är det omöjligt att använda vissa program eller funktioner, eller att komma åt viss information. Det går att göra en kopia av programmet, men kopian är oanvänd­bar utan dongeln. Donglar som kopi­erings­skydd var vanliga runt 1990.

– Försvenskad stavning av engelska dongle. Stavas på svenska också dångel. Datatermgruppen rekommen­derar också benämningen hårdvarunyckel, se här. Ofta går det också bra att kalla det för USB‑minne eller USB‑pinne.

[hårdvara] [it-säkerhet] [mobilt] [ändrad 19 april 2017]

Crusoe

en strömsnål processor för bärbara datorer från nerlagda Transmeta†. – Crusoe visades upp första gången i januari 2000. Tillverkningen upphörde definitivt 2007. Crusoe byggde på en kombination av kretsar och mjukvara och innehöll relativt få transistorer. Tack vare mjukvaran kunde den översätta (kodmorfa) instruktioner avsedda för Intel‑processorer till sin egen instruktionsuppsättning, alltså uppträda som en Intel‑processor och köra Windows. Användarna skulle kunna uppdatera processorn genom att läsa in ny mjukvara.

[nerlagt] [processorer] [ändrad 15 oktober 2018]

slutföra

  1. – to complete – göra något helt klart. Till exempel att se till att en fil som har laddats ner från internet är klar för användning. Ordet slutföra används i denna betydelse i stället för avsluta, som när det gäller datorer ofta betyder att avsluta ett arbetspass eller ta paus, inte nödvändigtvis att arbetet är helt klart;
  2. – finalize – om bränning av optiska diskar: att göra en disk spelbar efter att man har bränt (läst in) filerna. Behövs för att en bränd CD, DVD eller Blu‑ray disc ska kunna spelas i en vanlig CD/DVD/Blu‑ray‑spelare. Enkelt uttryckt är slutförandet att lägga till den information som talar om för spelaren var spåret slutar. Detta görs ofta automatiskt när man matar ut skivan efter bränningen, annars med en knapptryckning.

[optiska diskar] [språktips] [ändrad 3 december 2019]

instruktion

      1. – grundläggande operation som kan utföras av en dators processor. Även: kod som får pro­ces­sorn att utföra en viss operation. – Alla mer eller mindre kom­pli­ce­rade kommandon som datorn får av en användare eller vid programkörning måste delas upp i enkla instruktioner som processorn kan utföra. Varje processortyp har en instruktionsuppsättning som är etsad i kretsen och som alltså inte kan ut­vidgas. Vid kompilering av ett program ersätts program­koden, skriven i program­språk, av instruk­tioner ur instruktionsuppsättningen för den pro­cessor som man kom­pi­lerar för. Instruktionerna kan vara mer eller mindre komplexa, det vill säga att en instruktion som används i en pro­cessor kan motsvaras av flera instruktioner i en annan processor – se RISC och CISC. – Vanliga typer av instruktioner beskriver:
        • – aritmetiska operationer (de fyra räknesätten);
        • – flyttals-operationer (räkning med stora, ofta av­rundade tal);
        • – körningsinstruktioner (hopp i programmet, villkorliga instruktioner, körning av subrutiner, minneshantering);
        • – systeminstruktioner (som bara får begäras av operativ­systemet);
      2. – i programspråk också: de grundläggande opera­tioner som program­språket har kod för;
      3. – operation som användaren ber datorn utföra, till exempel Skriv ut. Sådana instruktioner kallas för kommandon (commands). Ett kommando verkställs av processorn som en eller flera instruktioner.

– På engelska: instruction.

[processorer] [programmering] [ändrad 8 februari 2019]

instruktionsuppsättning

den uppsättning instruktioner som en pro­ces­sor kan utföra. – Instruktionerna är bland annat de grundläggande logiska och matematiska operationerna. Ett program som ska köras på en dator måste översättas till processorns instruktionsuppsätt­ning. Detta görs antingen innan programmet lagras på datorn (se kompilering) eller medan programmet körs (se interpreterat språk). Instruktionsuppsättningen kan också innehålla instruktioner för specifika ända­mål som avan­cerad matematik eller bildbehandling, och den inne­håller också instruk­tioner för hur programmet ska köras. – Två processortyper är kompa­tibla (utbytbara) om de har samma instruktionsuppsätt­ning. De kan då köra samma program. Det är det som gör AMD:s proces­sorer kompa­tibla med Intels. – Två processorer kan ha samma instruktionsupp­sätt­ning utan att för den skull vara identiska. Den mikroarkitektur som reali­serar instruktionsuppsättningen – alltså som steg för steg beskriver hur instruktion­erna ska utföras – kan vara helt olika på de två processorerna. Två olika filosofier för instruktionsuppsättningar var länge RISC och CISC. – På engelska: instruction set eller instruction set architecture, förkortat ISA.

[processorer] [ändrad 23 maj 2018]