smart dust – annat ord för trådlösa sensornätverk. De enskilda sensorerna kallas för motes, dammkorn. – Benämningen smart dust kommer från ett forskningsprojekt på Berkeley, avslutat 2001 (länk, även bevarad på Internet Archive, länk), som bland annat utvecklade ett speciellt operativsystem, TinyOS för trådlösa sensornätverk. Resultaten från projektet har kommersialiserats av företaget Dust Inc, senare Dust Networks, numera del av Linear (länk).
[forskning] [sakernas internet] [trådlöst] [ändrad 7 maj 2017]
ett operativsystem för sensorer i trådlösa sensornätverk – så kallade motes. – TinyOS sparar ström genom att gå på tomgång 99 procent av tiden: all databehandling och kommunikation görs under några millisekunder varje sekund. Det utvecklades i projektet Smart Dust. – Läs mer på engelska här (från 2012) och se tinyos.net (arkiverad). Kod till TinyOS finns på GitHub, se denna länk. – Jämför med Contiki.
[operativsystem] [sakernas internet] [trådlöst] [ändrad 28 oktober 2019]
sensorer som kommunicerar trådlöst med varandra i ett meshnätverk. – Idén är att man lätt och billigt ska kunna samla in och sammanställa mätvärden i ett system som är lätt att utplacera (inga ledningar). – I de mest extrema formerna, som används till exempel i miljöstudierna, är sensorerna är små enheter (”motes”) som kan utplaceras planlöst, kanske kastas ut från ett flygplan. Enda kravet är att alla sensorer har trådlös kontakt med de andra, direkt eller indirekt. Varje sensor mäter en eller ett fåtal saker, men det kan vara vad som helst – ljud, ljus, tryck, rörelser, väder och vind – beroende på vad sensornätet ska användas till. De kan användas som tjuvlarm eller för att upptäcka skador på hus efter jordbävningar. Sensorerna innehåller enkla datorer, batterier och en radiodel. De kommunicerar med varandra och vidarebefordrar mätvärden så att de når en uppsamlingspunkt. Varje mätvärde innehåller uppgift om vilken sensor det kommer från. Sensorns plats kan, om det behövs, mätas med en inbyggd GPS‑mottagare eller genom att sensorerna själva mäter var de finns i förhållande till varandra. Trådlösa sensornät kom i bruk i början av 2000‑talet och har fått stor användning. – Trådlösa sensornät utvecklades först på Berkeley-universitetet i det numera nedlagda projektet smart dust. – På engelska: wireless sensor network, WSN.
[sakernas internet] [trådlöst] [ändrad 24 mars 2021]
- – ”stoftkorn” – mycket liten sensor med inbyggd datakommunikation. – Motes används i trådlösa sensornätverk. Motes kommunicerar med varandra och vidarebefordrar varandras meddelanden så att de når en uppsamlingspunkt, en dator. – Benämningen mote kommer från projektet Smart dust;
- – se Michigan Micro Mote.
[datorer] [sakernas internet] [trådlöst] [ändrad 9 november 2017]
svensk datorkonsult i Linköping, känd för projekt som litteraturbanken Projekt Runeberg och för att ha startat wikipedin Susning†. Han är numera aktiv i stiftelsen Wikimedia. – Lars Aronsson tog tidigt upp idén om trådlösa nätverk för privatanvändare genom att driva det numera nerlagda diskussionsforumet Elektrosmog. – Intervju i Computer Sweden (från 2003) – se denna länk. – Se också aronsson.se (inte tillgänglig sedan oktober 2015).
[lars aronsson] [personer] [webbuppslagsverk] [ändrad 16 september 2019]
– (föräldralöst barn, föräldralös, även: herrelös eller övergiven) –
- – i typografi: se horunge (ensamrad);
- – i upphovsrätt: se herrelöst verk;
- – orphan page, se föräldralös sida;
- – kvarlämnad fil eller mapp i ett datasystem, tillhörande en användare som har tagits bort från systemet (orphaned files, orphaned folders);
- – orphaned folder – föräldralös mapp – en mapp som tidigare har legat i en annan mapp (parent folder), men den mappen har tagits bort. Adressen till mappen i filkatalogen går därför till ett ställe som inte längre finns. (Men själva mappen finns kvar);
- – orphan account, orphaned account – övergivet konto, föräldralöst konto – konto som tillhör någon som inte längre är anställd. Det bör alltså raderas.
[filer] [it-säkerhet] [typografi][upphovsrätt] [webbpublicering] [ändrad 7 december 2017]
ett hjälpmedel som kan hämta censurerade och blockerade webbsidor. – FoxyProxy utvecklades som tillägg till webbläsaren Firefox. Det ingår i PirateBrowser, som bygger på Firefox. Det finns också versioner för Internet Explorer och Chrome. – FoxyProxy kringgår censur och blockeringar av webbsidor genom att ladda ner dem från proxyservrar. Servrarna innehåller kopior av webbsidor. Proxyservrar med webbsidor kan tillhandahållas av webbsidornas ägare för att minska belastningen på den egentliga webbservern, eller av andra aktörer för att ge tillgång till sidorna. Den som använder FoxyProxy har tillgång till en lista med proxyservrar som tillfrågas om sidor i stället för användarens internetoperatör, eller när en sida inte är åtkomlig via internetoperatören. FoxyProxy har också information om vilka proxyservrar som är lämpliga när man efterfrågar olika webbsidor. Regler styr vilken proxy som väljs. Observera att FoxyProxy inte garanterar anonym surfning. – Se getfoxyproxy.org.
[kringgå censur] [webbläsare] [ändrad 24 november 2018]
länkning till en webbsida som inte är webbplatsens ingångssida. Att djuplänka är till exempel att länka direkt till en artikel i Computer Swedens webbupplaga, inte bara till computersweden.idg.se. – På engelska: deep linking.
[webbpublicering] [ändrad 28 maj 2019]
en webbläsare som är utvecklad för att kunna visa blockerade webbsidor. – PirateBrowser lanserades i augusti 2013 av Pirate Bay. Den bygger på Firefox. – För att komma förbi censur och blockeringar av webbsidor används FoxyProxy. PirateBrowser använder nätverket Tor för att göra allt som överförs krypterat och ospårbart. – PirateBrowser kan laddas ner från techspot.com/downloads…. – Jämför med Onion Browser och Tor Browser.
[kringgå censur] [kryptering] [skyddad kommunikation] [webbläsare] [ändrad 24 november 2018]
- – uppdelning av filer på en hårddisk i småbitar, utspridda över disken. – Fragmentering uppstår lätt när filer ändras i efterhand: ändringar och tillägg kan inte infogas på rätt plats i originalfilen (även om det blir rätt på bildskärmen), utan de läggs på andra ställen på hårddisken tillsammans med hänvisningar. Så småningom kan hårddisken börja likna ett lapptäcke, och då blir den långsam. För att läsa en enda fil måste läshuvudet hoppa mellan olika platser på disken. Man kan då inte heller utnyttja utrymmet fullt ut. Lösningen heter defragmentering;
- – i internetkommunikation: uppdelning av ett paket i mindre delar;
- – om program med öppen källkod: att ett från början enhetligt system som Android utvecklas i olika riktning av olika företag (se förgrening) så att de olika utförandena inte längre passar ihop;
- – det att flera versioner av operativsystem och program används samtidigt. Mobile device fragmentation gäller mobiltelefoner, där detta är ett problem eftersom till exempel säkerhetsuppdateringar kanske inte fungerar på alla versioner av telefonerna och deras operativsystem;
- – alternativ stavning: fragmentisering. Med den stavningen används ordet ofta om uppsplittring av information i mänskligt perspektiv: det kommer allt mer information i allt snabbare takt; resultatet blir att man bara tar till sig fragment.
– Fragmentering är den vanligaste stavningen. Fragmentisera står i Svenska Akademiens ordlista med fragmentera som ordförklaring (länk).
[datalagring] [filer] [internet] [operativsystem] [öppen källkod] [ändrad 10 maj 2021]
ett hjälpmedel som kan hämta