if this, then that – en tjänst som låter användare utan kunskaper i programmering ange hur information automatiskt ska överföras mellan olika internetbaserade tjänster. – Som namnet beskriver:
- – först anger man en förväntad händelse, till exempel att en viss person skriver en tweet på Twitter;
- – sedan anger man vad datorn ska göra när den händelsen inträffar: till exempel vidarebefordra tweeten till ett e‑postkonto.
– Resultatet blir vad som annars kallas för skript; IFTTT kallade det tidigare för recept (recipes), numera för applets. Tjänsten IFTTT fungerar ihop med ett antal andra internetbaserade tjänster. – Se ifttt.com.
[förkortningar på I] [programmering] [webbtjänster] [ändrad 8 februari 2020]
ett program som uppfångar inloggningsuppgifter från Firefox från andra datorer som har trådlös internetanslutning. – Firesheep utvecklades för att framtvinga högre säkerhet, men det kan naturligtvis också användas för dataintrång. Firesheep kom 2010 och utvecklas inte längre. – Bakgrund: När man loggar in på en sida på internet krypteras användarnamn och lösenord nästan alltid. Även om någon uppsnappar användarnamn och lösenord är informationen oanvändbar, eftersom den är krypterad. Men inloggningsuppgifterna sparas också på datorn som en sessionskaka. De uppgifterna överförs från datorn till servern varje gång som användaren besöker en annan sida på samma webbplats, och då är uppgifterna inte krypterade. Den som avlyssnar trådlös trafik från en dator kan alltså enkelt uppsnappa okrypterade inloggningsuppgifter. – Utvecklingen av Firesheep motiverades med att det var ett sätt att tvinga fram krypterade kakor – mer i Wikipedia. Firesheep kan laddas ner från codebutler.com (från 2010). – Läs också om Cookie Cadger, ett nyare liknande program.
[kakor] [lösenord] [ändrad 24 augusti 2018]
E‑post som skickas till användare när de registrerar sig på en webbplats, och som måste besvaras. – Registreringen blir inte definitiv förrän mejlet har besvarats. Bekräftelsemejl skickas till den e‑postadress som användaren angav vid registreringen. De används också för användare som registrerar sig för nyhetsbrev och andra prenumerationer. Syftet är att kontrollera att den e‑postadress som besökaren har uppgett är rätt. Dessutom försvårar det för andra personer att okynnesregistrera någon. Mottagaren svarar på ett bekräftelsemejl antingen genom att svara på det eller genom att klicka på en länk i mejlet. Numera är det senare vanligast. – På engelska: confirmation email eller confirmation mail. – Se också mejlvägg.
[e-post] [it-säkerhet] [ändrad 25 oktober 2022]
kaka (cookie) som det är mycket svårt att avlägsna. – Evercookies sparas på flera ställen på mottagarens dator, och om man raderar några av dem, men inte alla, så återskapas de borttagna. Man måste alltså hitta och avlägsna alla. Evercookies programmeras med Javascript. Läs mer här (från 2010).
[kakor] [ändrad 24 augusti 2018]
en webbläsare för virtuella världar och en utvecklingsplattform för virtuella världar. Projektet bakom Open Cobalt tycks vara vilande. – Open Cobalt är ett program som kan läsa in tredimensionella miljöer från internet, visa dem och låta användaren interagera med dem. Användaren kan också bygga och publicera egna tredimensionella miljöer. – Open Cobalt har ingen central server, utan är ett P2P-baserat system där användare som är inne i samma virtuella värld kommunicerar direkt med varandra, så att samma saker händer samtidigt hos båda. – Open Cobalt bygger på Croquet, som är en tillämpning av programspråket Smalltalk. – Se opencobalt.net (inte uppdaterad sedan 2010) och Open Cobalt i Google Groups (länk). – Och se croquet.studio (från 2019).
[experimentell teknik] [virtuellt] [webbläsare] [ändrad 31 oktober 2019]
(overlay network) – överläggsnätverk – nätverksbaserade applikationer som körs på ett annat nätverk, i praktiken alltid internet. Kända exempel är Skype, snabbmeddelanden och chatt. De körs på internet, men efter att användarna har loggat in behöver de inte tänka på internets adressystem. Det beror på att vanliga internetadresser, som är uppbyggda av internetdomäner som .com, .net och .se, för användarna ersätts av användarnamn. Användarnamnen översätts av överläggsapplikationer till adresser som internet kan använda, och det sker omärkligt för användarna. Överlägg använder alltså internet som transportnät. – Syftet med överlägg kan vara att förenkla för användarna, men också att göra internet snabbare och tillförlitligare. – Se också Resilient overlay networks och PlanetLab.
[applikationer] [meddelanden] [nätverk] [ändrad 30 juni 2017]
något som hindrar besökare på en webbsida från att lämna sidan, till exempel genom att det gör så att webbläsarens backknapp inte fungerar. Kallas för mouse trapping eller circle jerking på engelska.
[webbläsare] [ändrad 29 april 2018]
(click fraud) – försök att höja annonsintäkterna för internetannonser genom upprepat klickande på länken till annonsen. Det görs på sådana internetannonser som betalas per klick, till exempel i Googles annonssystem. Syftet är oftast att höja annonsmediets (webbsidans) förtjänst, men det kan också vara att skada annonsören genom att höja kostnaderna. – Klickbedrägeri kan genomföras av en människa som klickar om och om igen på samma länk eller av ett program som gör samma sak automatiskt, se klickfarm. – Mer i Wikipedia.
[bluff och båg] [webbpublicering] [ändrad 18 januari 2018]
(NAT) – på internet: en teknik som låter många användare dela på en eller ett fåtal IP‑adresser. (Se flytande IP‑adress.) – NAT används dels därför att antalet användare i ett nätverk är större än antalet IP‑adresser som nätverket disponerar, dels i nätverk som internt använder ett annat adressystem än internet. – Användningen av NAT beror på att den utgående versionen av internetprotokollet IP, version 4, inte har nog med IP‑adresser för att varje användare ska kunna få en egen. Men den nya versionen av IP, IPv6, har ett praktiskt taget outtömligt förråd av IP‑adresser och kommer därför att göra NAT överflödigt i de flesta fall. – Se Wikipedia.
[internet] [ändrad 3 december 2018]