- – kortkommando – tangenttryckning som ersätter menyval, som ctrl‑s för Spara;
- – åtkomstnyckel – specialiserat lösenord som ger tillgång till specifik information (till skillnad från ett vanligt lösenord som ger tillgång till all information som användaren har rätt att se);
- – söknyckel eller åtkomstnyckel – ord, fras eller andra tecken som gör det lätt att hitta viss information i ett system;
- – åtkomstknapp – i formgivning av användargränssnitt: knapp eller annat grafiskt element som ger användaren tillgång till viss information (text, bild, ljud).
[användargränssnitt] [lösenord] [tangentbord] [åtkomst] [ändrad 13 februari 2020]
(biononymity) – skydd för en persons biologiska data. Det kan gälla DNA, men också biometriska data. – Observera att det engelska ordet har en extra stavelse jämfört med den svenska. Skillnaden är en anpassning till uttalet.
[biometri] [personlig integritet] [ändrad 15 oktober 2019]
rike, sfär, område – säkerhetsregler som i autentiserings-protokollet Kerberos är knutna till en bestämd användare. Realm kan här tolkas som det ”rike” i nätverket som användaren bestämmer över.
[åtkomst] [ändrad 1 april 2020]
igenkänning av ansikten med användning av datorprogram. – Ansiktena fotograferas med digital video eller digital stillbildskamera och analyseras av ett datorprogram. Målet är att fastställa vilken person som avfotograferas. Det finns två huvudtyper:
- – identifiering av ansikten: vilken person är detta? – I maj 2019 förbjöd staden San Francisco stadens myndigheter, inklusive polisen, att använda datoriserad ansiktsigenkänning (se denna länk). Många hävdar att de system för ansiktsigenkänning som används av polisen fungerar så dåligt att de hotar rättssäkerheten. Se till exempel den amerikanska kampanjen Ban facial recognition: banfacialrecognition.com;
- – ansiktsigenkänning för inloggning – ett slags biometrisk inloggning. – Se till exempel Face ID.
– På engelska: face recognition eller facial recognition. – Electronic frontier foundation (EFF) har en utförlig artikel om ansiktsigenkänning: länk. – Under 2020-talet har det vuxit fram en opinion mot ansiktsigenkänning, som anses hota rätten till skyddat privatliv. 2020 meddelade IBM att företaget inte längre tillhandahåller teknik för ansiktsigenkänning, utom för specifika och begränsande ändamål (se ibm.com/policy…). Och i juni 2022 meddelade Microsoft att programmeringsramverket Azure Face API endast ska kunna användas efter godkännande i varje enskilt fall (se azure.microsoft.com…). Den grundläggande skiljelinjen går mellan å ena sidan ansiktsigenkänning på gator och torg – en form av övervakning – och å andra sidan ansiktsigenkänning för ändamål som inloggning och inpassering. – Se också ansiktsupptäckt (face detection). – IDG:s artiklar om ansiktisgenkänning: länk.
[biometri] [inloggning] [kameror] [övervakning] [ändrad 22 juni 2022]
identitetskollaps, ID-sammanbrott – det att man inte kan hålla i sär alla identiteter som man har på internet. Alltså användarnamn och lösenord på olika sajter.
[identitet] [lösenord] [stress] [ändrad 8 februari 2018]
(pseudo-anonymity) – användning av pseudonym som är kopplad till användarens riktiga identitet: en betrodd tredje part känner till den riktiga identiteten. – Jämför med anonymitet och pseudonymitet.
[dold identitet] [identifiering] [pseudonymer] [ändrad 3 maj 2018]
(naming) – namngivning av användare, filer, datorer och andra resurser i ett it-system. – Namngivning är till för att namn ska bli entydiga och sökbara, så att de kan fungera i en katalogtjänst, där de knyts till en adress i systemet. Namnhantering och katalogtjänster hör nära samman och är ofta ett samlat system (naming and directory service). – De namn som används i namnhantering är ord och namn i det naturliga språket, men namnen måste ofta, som i e‑postadresser, anpassas till teknikens krav: om det finns två Maria Johansson måste datorn kunna skilja dem åt.
[identitet] [it-system] [ändrad 7 november 2021]