principen att molnsystem ska vara öppna, det vill säga att ett program som har utvecklats för att köras i ett moln också ska kunna köras på andra moln. (Ett moln är ett system av servrar, tillgängligt för behöriga användare genom internet.) – Se Open cloud manifesto.
Kategori: it-system
event-driven architecture
(EDA) – händelsedriven arkitektur – datorsystem som är uppbyggda enligt principen att allt som systemet gör är svar på händelser utanför systemet. Det är ett sätt att konstruera affärssystem med ett lite annat perspektiv på verksamheten än SOA (service-oriented architecture). De händelser som datorsystemet hanterar kan vara sådant som kundsamtal, beställningar, försök till dataintrång eller ändringar i vädret – alltid externa händelser. Skillnaden mellan SOA och EDA kan vara subtil: i EDA leder vissa externa händelser till att ett meddelande skickas till olika delar av systemet: dessa delar är sedan självständigt programmerade att avgöra hur de ska reagera på händelsen, eller om de inte ska reagera alls. I SOA är det snarare så att en bestämd del av systemet har till uppgift att reagera på händelser av en viss typ och sedan startar vissa tjänster. De två filosofierna brukar betraktas som komplementära.
[it-system] [ändrad 8 september 2020]
tjänsteorienterad arkitektur
(service-oriented architecture, SOA) – it-system som består av delar som lätt kan kombineras till olika applikationer. – Systemet byggs upp av delar (tjänster) med tydliga och avgränsade uppgifter (lön, kund, order) och dessa görs så att de lätt kan kombineras med varandra. Syftet är att en tjänst bara ska programmeras en gång i en organisation. – Tjänsteorienterad arkitektur kan ses som en reaktion på det faktum att många organisationer har många system som gör ungefär samma sak, men som inte fungerar ihop. I SOA sätts system vid behov ihop av komponenter i en behållare (container). Det som kallas för tjänster är alltså inte tjänster för slutanvändaren, utan tjänster i betydelsen färdigskrivna funktioner för programmeraren. – Dessutom ska de standardiserade gränssnitten göra det möjligt för program från olika leverantörer att utbyta tjänster direkt vid behov, utan att det behövs tilläggsprogram för översättning. – Tjänsteorienterad arkitektur är nära knutet till web services. Förkortas skämtsamt även till TjOA. – I mitten av 2010-talet började SOA‑trenden att ersättas av mikrotjänster – samma princip, men med mer finfördelade funktioner. – Jämför med informationsorienterad arkitektur.
[it-system] [soa] [ändrad 15 mars 2018]
USB-minne
datorminne i fickformat med USB-kontakt. Minnet och kontakten är hopbyggda. Själva minnet brukar vara flashminne. De vanligaste minnespinnarna är smala och avlånga, men en minnespinne kan se ut hur som helst. Det finns USB-minnen som är inbyggda i fickknivar, pennor och annat. Kallas också för minnespinne eller USB-pinne och ibland för dongel. – Se också Datatermgruppens rekommendationer. – På engelska bland annat USB drive och thumb drive.
[lagringsmedier] [usb] [ändrad 28 februari 2018]
USB
(Universal serial bus) – den numera vanligaste kontakten för anslutning av utrustning till dator. – USB är dels materiella uttag och kontakter, dels den tekniska standard som gör att information kan överföras. – USB möjliggör så kallad plug‑and‑play, alltså att utrustning fungerar direkt när man ansluter den – man behöver inte starta om datorn. USB kan också förse de anslutna tillbehören med elektrisk ström. Det har lett till att det tillverkas diverse tillbehör och leksaker som ansluts till USB‑uttaget. (En nyare variant av USB, USB power delivery (USB-PD), klarar också att driva persondatorer och hårddiskar.) Flera enheter kan kedjekopplas, alltså kopplas samman i en lång rad: meddelandena hamnar ändå hos rätt mottagare i kedjan.
– USB lanserades i slutet av 1990‑talet, och finns numera på alla persondatorer och på många slags tillbehör. USB‑minnet har blivit det vanligaste portabla minnet. – Den vanligaste typen av USB‑kontakt, USB‑A, är i genomskärning en tillplattad rektangel, ungefär 12⨯4 millimeter i genomskärning, med en insatt plastbit som gör det omöjligt att sätta in kontakten upp‑och‑ner. Det finns också USB‑B, som är mindre och i genomskärning formad som en kvadrat med två avfasade hörn, återigen för att göra det omöjligt att sätta in den fel. Varianterna A och B finns också i mindre storlekar: Mini‑USB var en mindre variant som avvecklats till förmån för micro‑USB, som 2009 blev europeisk standard för laddning av mobiltelefoner.
– Med version 3.1 av USB-standarden, som kom i mitten av 2014, kom också en ny utformning av kontakten, USB-C, som är vändbar. Den kan alltså sättas in med valfri sida upp. – Version 4 av USB‑standarden kallas för USB4 och bygger på Thunderbolt‑protokollet. Den lanserades under 2019. – Observera att de olika generationerna av USB (sedan 2008 finns versionerna 1, 2 och 3 av USB) inte direkt har att göra med kontakternas utformning. Skillnaden mellan versionerna är hur de hanterar de data som överförs. USB4 fungerar dock bara med USB‑C‑kontakter. – USB utvecklades på Intel av bland annat Ajay Bhatt (länk). USB‑standarden förvaltas av branschorganisationen USB implementers forum. – En allvarlig sårbarhet i USB upptäcktes 2014, se Badusb.
[förkortningar på U] [kablage] [sammankoppling] [usb] [ändrad 23 maj 2021]
thumb drive ⇢
– se USB-minne. – Beteckningen thumb drive syftar på storleken, men de är vanligtvis mindre än en tumme.
direct digital manufacturing
framställning av föremål i plast eller metall med 3d‑skrivare för praktisk användning. – Görs i små serier (eller i enstaka exemplar) där det inte lönar sig att tillverka särskilda verktyg för produktionen. Förkortas till DDM. – Om samma teknik används för att ta fram prototyper heter det rapid prototyping eller rapid fab.
[industriell it] [produktutveckling] [3d] [ändrad 24 november 2019]
rapid prototyping
snabb tillverkning av materiella, tredimensionella modeller och prototyper från ritningar som gjorts i dator (CAD). För rapid prototyping används så kallade 3d‑skrivare. Det finns många tekniker för rapid prototyping, avsedda för olika material (papper, plast, trä, metall). – När samma teknik används för att ta fram föremål i plast eller metall som är avsedda för praktisk användning talar man om direct digital manufacturing (DDM). – Se också rapid fab.
[3d] [industriell it] [produktutveckling] [ändrad 18 augusti 2019]
USB Implementers forum
branschorganisation för företag som utvecklar och använder USB. Organisationen har också tagit över ansvaret för standarderna för PC-kort† och ExpressCard efter nerläggningen av PCMCIA†. – Namnet förkortas USB‑IF. – Se usb.org.
[branschorganisationer] [usb] [ändrad 28 februari 2018]
konsol
- – spelkonsol (game console) – dator som har byggts speciellt för datorspel. Till exempel Nintendo, Playstation och Xbox;
- – administratörsgränssnitt, administratörsterminal. – I äldre stordator– och minidator-system var det systemadministratörens terminal som kallades för konsol. Det hette så för att datorsystemets komponenter monterades på konsoler i hyllsystem. Benämningen konsol knöts då till systemadministratören, och blev senare beteckning på den terminal som systemadministratören råkade ha loggat in från. Även fristående Unix‑datorer har ibland kallats för konsoler, eftersom deras användare är sin egen systemadministratör. – Numera är ”console” ett administratörsgränssnitt: ett eller flera fönster med grafiskt användargränssnitt som systemadministratören gör inställningar i och övervakar driften från. – Språkligt: Observera stavningen: en konsol, den konsolen, flera konsoler. – På engelska: console.
[it-system] [minidatorer] [spel] [stordatorer] [ändrad 4 juni 2019]