tier

nivå, skikt, lager, plan, krets, rad – om it‑system: ett av två eller flera tydligt åtskilda skikt av program som samverkar. – Det översta skiktet är det som användaren ser (klienten), det understa skiktet är servrar med databaser. Mellan dem kan det finnas ett tredje skikt (mellanprogram) som förmedlar information mellan användare (klienter) och servrar enligt fastställda regler, dels för att minska belastningen på systemet, dels för att filtrera och skydda informationen. – Ett two‑tier system (eller two‑tiered system) – tvåskiktat system, tvåskiktssystem – är ett vanligt klient‑serversystem. Ett three‑tier system (eller three‑tiered system) – treskiktat system eller treskiktssystem – består av klienter, mellanvara och servrar. System med flera skikt är tänkbara. – Tier kan i andra sammanhang översättas med ord som rang, nivå, plan, rad (som i ”tredje raden”) och varv. I datalagring talar man om tiered storage, nivåindelad datalagring. Det innebär att man delar upp data beroende på hur ofta de efterfrågas. Data som efter­frågas ofta lagras på de snabbaste medierna. – Se tier 1 storage. – För auto‑tiering, se automated tiered storage. – Uttal: tier uttalas likadant som engelska tear (tår).

[it-system] [ändrad 26 november 2017]

virtuell maskin

(virtual machine, förkortas ibland VM) – program som beter sig som en dator. – Man kan köra applikationer och operativsystem mot en virtuell maskin (som i sin tur körs mot en materiell dator). (Se virtuell.) För program som körs mot en virtuell maskin är den virtuella maskinen likvärdig med en materiell dator, förutom att den brukar gå lite långsammare. – Alla instruktioner från programmet behandlas först av den virtuella maskinen som översätter dem till instruktioner till den materiella datorn och dess ope­ra­tiv­system. För den materiella datorn är den virtuella maskinen helt enkelt ett program som alla andra. Flera virtuella maskiner kan köras samtidigt i samma dator (server), om den har tillräcklig kapacitet. – Virtu­ella maskiner utvecklades först på 1970‑talet för att man skulle kunna skriva program som fungerade oberoende av datortyp. På 00‑talet började det också att bli ett sätt att utnyttja maskinkapaciteten bättre. Det gäller främst för server­hallar och molnet. Där kan man flytta virtuella maskiner från hårt be­last­ade servrar till servrar som har lite att göra. Det sker med automatik. – Program som har skrivits för en virtuell maskin kan köras utan förändring­ar på alla datorer som har den virtuella maskinen installerad. Virtuella maskiner är också ett sätt att höja säkerheten, eftersom den virtuella maskinen kan skydda datorn mot skadlig kod. – Ett välkänt exempel är Java virtual machine som används för att köra programspråket Java. – Programkod som körs mot virtuella maskiner kallas för managed code (indirekt körbar kod). – Läs också om Xen och virtualisering.

[it-system] [virtuellt] [ändrad 16 maj 2017]

dum terminal

persondatorliknande terminal som ansluts till stordator eller minidator, och som inte kan användas fristående. – I princip bara en bildskärm och ett tangentbord. En dum terminal saknar processor och minne, förutom vad som behövs för att registrera tangenttryckningar och för att hantera bildskärmen. Dumma terminaler har sedan början av 1990‑talet ersatts med persondatorer och terminalemulering. – Jämför med datorbaserad terminal. – Modern motsvarighet, se virtual desktop infrastructure.

[it-system] [minidatorer] [stordatorer] [ändrad 4 augusti 2018]

skalbarhet

(scalability) – utbyggbarhet utan allvarlig försämring av prestanda. Man säger att något ”skalar bra” om det är kan expandera utan att därför fungera sämre. – Horisontell skalbarhet är när något går att bygga ut på bredden – man lägger till fler av samma slag, till exempel fler persondatorer i ett lokalt nätverk (horizontal scalability); vertikal skalbarhet är att lägga till mer resurser eller fler funktioner per ansluten enhet. Till exempel att förse datorerna med mer utrustning eller fler program som körs samtidigt (vertical scalability).

[it-system] [ändrad 3 december 2018]

distribuerad

(distributed) – i datorteknik: fördelad på flera fristående datorer som är sammankopplade i ett nätverk. Motsatsen till centraliserad. – Distribuerade system består av flera datorer som geografiskt kan finnas långt från varandra, men som normalt har samma operativsystem och samma ägare. (Jämför med kluster och moln.) Datorerna i ett distribuerat system kan använda data och programkomponenter som finns på de andra datorerna i systemet; distribuerade beräkningar – beräkningar som utförs av flera samverkande datorer, oftast med samma operativsystem och samma ägare. – Se också ”De åtta felsluten om distribuerad databehandling” – länk.

[it-system] [ändrad 11 januari 2019]

access

åtkomst, tillgång, access, behörighet – möjlighet att hämta och läsa information eller att använda utrustning i dator, program eller nätverk; rätt att komma åt viss information (eller resurser) i ett datorsystem eller nätverk – accessakomma åt, ha tillgång, ansluta till. – Se också Datatermgruppen (länk):

  1. – den tekniska anslutningen, se till exempel accessnät;
  2. – den process som hittar, läser och hämtar data, till exempel i termer som access­tid;
  3. behörighet att komma åt resurser (nät­verk, data­baser, filer, servrar, webbsidor). ”Har du access till data­­basen?” kan antingen betyda ”Har du behörighet att använda data­­basen?” eller (tekniskt) ”Kommer du åt databasen?”;
  4. – tillgång till information eller andra resurser, som i open access, se öppen tillgång;
  5. Access – ett japanskt företag (länk), utvecklare av det nerlagda Garnet OS†, tidigare känt som Palm OS†.

[företag] [it-system] [it-säkerhet] [ändrad 13 januari 2018]

iCloud

Apples tjänst för synkronisering av användarnas data med Apples servrar. – iCloud presenterades i juni 2011, och ersatte då MobileMe. Användarna kan spara musik, filmer, dokument, kalendrar, adressböcker och annat på Apples servar i det så kallade molnet, och sedan komma åt dem på andra person­datorer, plattor och mobil­tele­foner. Alla data läses in i de program som de hör ihop med, och detta ska ske automatiskt. – Läs mer på apple.com/icloud. – Namnet iCloud tillhörde tidigare det svenska företaget Xcerion (länk), som sålde det till Apple för 4,5 miljoner dollar. Xcerion använder sedan dess varu­märket CloudMe (länk). – Se också Microsofts OneDrive.

[molnet] [ändrad 8 juni 2017]

OneDrive

en tjänst från Microsoft för lagring av data i molnet. – Användarna kan skicka filer till en tjänst på internet som lagrar dem i ett nätverk av servrar. Användarna kan sedan komma åt filerna från vilken internetansluten dator som helst. De kan också ge andra tillgång till filerna. OneDrive kan också synkronisera filer, alltså se till att de data som finns på användarens dator är identiska med de som lagrats på OneDrive. OneDrive lanserades 2007, och ingick från början i Microsofts tjänst Windows Live†. – Användare får lagra upp till fem gigabyte gratis, mer mot avgift. Tjänsten hette först SkyDrive, men efter en namntvist med brittiska Sky beslöt Microsoft 2014 att ändra namnet till OneDrive. OneDrive finns på Microsofts webbsidor. – Liknande tjänster är Apples iCloud och Dropbox.

[molnet] [ändrad 30 augusti 2022]

kapslingsklassning

(IP rating) – klassning av teknisk utrustnings kapsling, alltså skydd mot vatten, damm, större partiklar och stötar. Kallas också för IP‑klassning efter engelska IP rating, där IP står för ingress protection. – Används bland annat om datorutrustning som ska användas i fabriker och om mobiltelefoner. En vanlig klassning är IP65, som betyder att utrustningen är dammtät och skyddad mot svagare vattenstrålar från alla håll. IP44 betyder att den tål skvättar av vatten från alla håll och är tät mot större partiklar som sandkorn. Första siffran står för skydd mot damm och annat, andra siffran för skydd mot inträngande vatten. Ju högre siffra desto bättre skydd. – Läs mer på RISE:s webbsidor.

[hårdvara] [industriell it] [testning] [ändrad 7 februari 2022]

informationsorienterad arkitektur

(IOA) – beteckning på it-system som är utformat med avsikten att samordna all informa­tion i organisationen. – Informationen ska vara tillgänglig för alla som behöver den, oavsett var den finns och hur den är lagrad. – På engelska: information‑oriented architecture.

[it-system] [ändrad 8 september 2021]