Magnitude

  1. – program för attack mot it‑system. Magnitude är ett exploit kit: det innehåller färdiga program som utnyttjar sårbarheter i program och filer. Programmet har spritts öppet, men de flesta webbsajter tog under 2014 bort annonser för Magnitude. Magnitude var tidigare känt som Popads. – En artikel om Magnitudes ”affärsmodell” finns i Computer Sweden (länk);
  2. – allmän betydelse: storleksordning; order of magnitude: faktor 10, alltså tio gånger större eller mindre än något annat.

[attacker] [matematik] [språktips] [ändrad 22 oktober 2017]

värdesiffror

de siffror i ett av­rundat tal som representerar den icke av­rundade delen av talet. Exempel: om man skriver att företagets vinst är ungefär 3 200 000 000 dollar är ”32” värdesiffror. De åtta nollorna är inte värdesiffror, eftersom talet är av­rundat. Men om vinsten verkligen skulle vara exakt 3 200 000 000 dollar skulle nollorna också vara värde­siffror. – Se också signifikanta siffror. – På engelska: significant figures, significant digits, sig figs. – Jämför med mantissa.

[matematik] [ändrad 12 maj 2020]

evidensteori

(theory of evidence, även belief functions eller Dempster-Shafer) – metod att räkna fram hur stor tilltro man ska sätta till ett på­stå­ende, be­ro­ende på hur stor tilltro man sätter till bevisen (evidensen) för på­stå­endet, eller hur mycket man litar på upp­gifts­lämnarna. – Exempel: Säg att någon säger sig ha sett en främ­mande ubåt i skär­gården, men att du bedömer sanno­lik­heten för att vittnet är till­för­lit­ligt till bara 40 procent. (Hur du kommer fram till den pro­cent­satsen är en annan fråga.) Det betyder inte att sanno­lik­heten för al­ter­na­tivet, att det inte finns en ubåt där, är 60 procent. Du kanske inte har någon in­for­ma­tion alls som styrker att det inte fanns någon ubåt: det faktum att ingen, förutom ett otill­för­lit­ligt vittne, har sett någon ubåt betyder ju inte att det inte finns någon. Slut­satsen kan bli att sanno­lik­heten är 40 procent för ubåt, 60 procent obe­stämd. Så även om vittnet anses otill­för­lit­ligt kan ob­ser­va­tionen ändå leda till att du beslutar att sätta in ubåts­spaning, efter­som det finns mer som talar för ubåt än som talar emot. (Vid vilken procent­sats du sätter gränsen är en policy­fråga, inte en mate­ma­tisk fråga.) Det hela blir mer kom­pli­cerat när det finns flera bevis och upp­gifts­lämnare som man har olika grad av tilltro till. – Sättet att räkna i evidens­teori på­minner om bayesisk sannolikhet. Skill­naden är att i bayesisk sanno­lik­het utgår man från vad som är känt sedan tidig­are, i evidens­teori från hur mycket man litar på på­stå­endena (evidensen). Metoden har ut­veck­lats av forskarna Arthur P Dempster (länk) och Glenn Shafer (länk). Mer i Wikipedia.

[sannolikhet] [ändrad 4 januari 2018]

logisk

i datorteknik: principiell, abstrakt, oberoende av hur en konstruktion realiseras praktiskt – alternativet till fysisk inom datorteknik. Syftar på hur data och program ter sig för använda­ren. Det prydliga (logiska) filsystemet med filer och mappar motsvaras till exempel inte av motsvarande (fysiska) ordning på hård­disken. En fil som är fragmenterad finns fysiskt på flera ställen på hårddisken, men logiskt är den en enda sammanhängande fil. Det är operativsystemet som döljer det fysiska systemet för an­vänd­aren och realiserar det som ett logiskt system. Man talar också om abstraktion, att operativsystem, program och utvecklingsverk­tyg abstra­herar. Det betyder att användare inte ska behöva veta hur ett it‑system är uppbyggt fysiskt: de ska bara behöva känna till namngivna objekt och funk­tioner som fungerar på ett känt och för­ut­säg­bart sätt.

[it-system] [logik] [ändrad 28 augusti 2020]

fuzzy

inom it: graderad, mjukt avgränsad, mjuk; ungefärlig. – Ordet fuzzy används i data­veten­skap och logik om pro­gram­me­rings- och klas­si­fi­ce­rings­metoder som inte besvarar frågor med bara ja eller nej (eller sant eller falskt), utan på sätt som kan beskriva och hantera över­gångs­till­stånd och mindre avvik­el­ser på ett lämpligt sätt. Till exempel i procent: 87 procent ja och 13 procent nej. – Se fuzzy logic och fuzzy search. – Engelska fuzzy betyder i all­män­språket luddig, fjunig, men när ordet används i dator­veten­skap handlar det inte om något som är luddigt eller oklart, utan om något som är exakt programmerat för att, så gott det går, ersätta be­skriv­ningar som ”nästan”, ”lite grann” eller ”lite för mycket”. Det handlar snarast om att ersätta ett exakt värde med ett intervall, och genom att använda flera kriterier för att beräkna intervallet ringa in ett lämpligt värde. Alternativt motsatsen: att utgå från ett exakt värde, som ett sökord, och hitta flera, näraliggande värden (till exempel alternativa stavningar eller vanliga felstavningar). – Ordet fuzzy bör alltså inte, utom i skämt­samma sam­man­­hang, översättas med ord som luddig eller oskarp.

[datorvetenskap] [logik] [programmering] [språktips] [ändrad 5 september 2018]

vågelement

vågrörelse med en början och ett slut i tiden. Den matematiska formel som beskriver vågen anger alltså inte bara hur vågen ser ut, utan också var den börjar och slutar. – Vågelement används som ett inexakt sätt att komprimera digitala bilder genom att omvandla bilderna till matematiska uttryck. Metoden är besläktad med Fourier‑transformationen (ett sätt att omvandla oregelbundna signaler till kombinationer av enkla sinusvågor), men vågelement har visat sig vara en bättre metod att komprimera bilder. – Kallas, när det gäller datakomprimering, på svenska också för vågpaket. – På engelska: wavelet.

[bildbehandling] [matematik] [ändrad 11 oktober 2018]

drakkung

en viktig händelse som inträffar oväntat ofta. – En drakkung inträffar betydligt oftare än den skulle göra om den följde en potenslag: potens­lagar säger att ju större eller mer bety­delse­fulla händelser är, desto mer sällan inträffar de. En så kallad svart svan är en stor händelse som är så ovanlig att vi gör misstaget att tro att den inte kommer att inträffa alls; en drakkung kan vara lika stor och bety­delse­full som en svart svan, men inträffar oftare. – Fors­karna Hugo Caval­cante i Brasilien och Daniel Gauthier i USA har utveck­lat en metod att i förväg upptäcka att en drakkung kommer att inträffa, se denna artikel. – Drak­kungar är figurer i kinesisk myto­logi. På engelska: dragon king. – Se också den långa svansen, Pareto­prin­cipen och Zipfs lag.

[sannolikhet] [ändrad 11 december 2017]

potenslag

i sannolikhetslära: lag som säger att obetydliga händelser är mycket mer vanliga än betydelsefulla händelser av samma slag. – Detta gäller för många företeelser, till exempel för jordbävningar, men inte för alla. Mer exakt står sanno­lik­heten, om en potenslag är tillämplig, för att en händelse av den typ det gäller i omvänd expo­nenti­ell pro­por­tion mot händelsens storlek. Alltså: om sanno­lik­heten för att en händelse med värdet 1 ska inträffa är 1/10, så är sanno­lik­heten för att en händelse med värdet 2 ska inträffa 1/102 alltså 1/100. Sanno­lik­heten för en händelse med värdet 3 är 1/103, alltså 1/1 000. Värdena är givetvis unge­fär­liga. – Potens­lagar stämmer för många natur­fenomen. – En känd potens­lag är Zipfs lag. – Se också långa svansen, Paretoprincipen­, svart svan och drak­kung. – På engelska: power law.

[sannolikhet] [ändrad 11 december 2017]