sätt att skriva tal med 16 olika tecken i stället för 10. Talen 10—15 anges med bokstäverna A—F, siffrorna 0—9 har sina vanliga värden. – Hexadecimala tal används vid programmering i stället för binära tal för att spara plats, eftersom det är lätt att räkna om från binär till hexadecimal och omvänt. En grupp på upp till fyra binära siffror (ettor och nollor) kan nämligen ersättas med ett enda hexadecimalt tecken. Tio, som binärt blir ”1010”, blir ”A” i hexadecimal notation. Sexton, som binärt blir ”10000”, blir ”10”. Trettioett blir ”11111” med binär notation och ”1F” i hexadecimal notation. Kod skriven med hexadecimal notation kallas för hexkod. Notationen kallas också för Base 16, Base-16 eller base16, se denna RFC(länk). – Ordet: Sammansatt av grekiska hex för sex och decimal, av latinska deci för tio. – Jämför med oktal, Base 32 och Base 64.
(Nash equilibrium) – i spelteori: en kombination av konkurrerande strategier (i affärer, spel, krig, kärlek eller annat) där ingen av de konkurrerande vinner på att ensam byta strategi. (Två eller flera deltagare kan däremot vinna på att samtidigt byta strategi, men det förutsätter att de samarbetar.) – Ett enkelt exempel på Nashjämvikt är höger- och vänstertrafik: alla vinner på att alla kör på samma sida, men det spelar ingen roll vilken sida det är. Ingen vinner på att köra på fel sida. – En Nashjämvikt ger oftast inte det bästa tänkbara utfallet för varje enskild inblandad, men det blir det bästa med tanke på vad de andra kan ta sig till. – Uppkallat efter matematikern John Nash, Nobelpristagare i ekonomi 1994 (länk), huvudperson i filmen A Beautiful Mind från 2001 (se IMDb, länk).
(tragedy of the commons) – antagandet att gemensamma resurser som är gratis tenderar att utarmas. Ingen enskild användare tjänar nämligen på att hålla igen på sin egen användning. Kallas också för det fria tillträdets tragedi. Det är ett scenario som används i ekonomisk teori för att belysa riskerna med avgiftsfria gemensamma resurser, inklusive användning av internet. – Allmänningen, the commons, var i England byns betesmark som alla bybor ägde gemensamt. Alla fick släppa sina får på allmänningen. Det fanns alltid plats för ett får till, men till sist blev det för många får, så allmänningen blev avbetad och värdelös. Även om några bybor insåg riskerna så vann de inget på att hålla sina egna får borta från allmänningen för att minska avbetningen. Då skulle de avstå bete åt någon annan utan att få något i gengäld. Det krävs alltså att alla bybor kommer överens om att hushålla med betet på allmänningen. – Den amerikanska forskaren Elinor Ostrom (1933—2012, se Wikipedia) visade i sin bok Governing the commons (1990; Allmänningen som samhällsinstitution, 2009) att det finns sätt att lösa problemet. Elinor Ostrom belönades 2009 med Nobelpriset i ekonomi (länk). – Resonemanget om allmänningens tragedi används ibland för att motivera porto på e‑post och som argument mot nätneutralitet. Det påminner om middagsätarens dilemma i spelteorin. – Motteorier är bland annat comedy of the commons, Metcalfes lag och tragedy of the anticommons.
Electronic random number indicating equipment – slumptalsgenerator som genererar vinnande nummer för brittiska premieobligationer. (Se slumptal.) – Ernie har använts sedan 1957, och är nu inne på fjärde generationen. Ernie tar fram slumptal genom att mäta variationerna i fysiska processer (alltså inte med enbart matematiska beräkningar, se pseudoslumptal). Den första Ernie utgick från variationerna i ljuset från ett antal neonrör, den fjärde versionen utgår från bruset i transistorer. Den första Ernie konstruerades av bland andra Tom Flowers. – Läs mer på National Savings & Investments webbsidor.
– i datorteknik: ett slumpmässigt valt tal inom ett givet intervall. – Talet ska väljas ut med en metod som gör att alla tal inom det givna intervallet blir lika sannolika. Sådana tal används inom programmering och kryptering. – Ett slumptal ska vara oförutsägbart som utfallet av ett tärningskast. En följd av slumptal ska också vara helt oförutsägbar, och om man tar tillräckligt många tal (många gånger fler än antalet möjliga tal) ska varje tal i serien förekomma ungefär lika många gånger. – Slumptal som genereras av datorprogram har ifrågasatts, eftersom datorer inte är slumpmässiga. Program som genererar slumptal är därför ofta skrivna så att de påverkas av någon yttre eller annan oförutsägbar händelse. Program som slumpar fram krypteringsnycklar kan till exempel be användaren att röra på musen eller trycka på tangenterna på måfå, vilket påverkar resultatet av beräkningarna. Man kan då invända att detta visserligen påverkar vilket tal som programmet väljer, men inte nödvändigtvis betyder att alla tal har lika stor chans att bli valda. Många experter anser därför att slumptal inte alls är slumpmässiga, och föredrar därför att tala om pseudoslumptal. – Läs också om Ernie. – Se också slumpvandring;
– i matematik: ett tal som utgör en oförutsägbar följd av siffror. Om du känner till en större eller mindre del av ett matematiskt slumptal ska du inte ha någon möjlighet att sluta dig till hur resten av talet ser ut. Man ska inte kunna hitta en beräkning som har fått det matematiska slumptalet som resultat.
kritisk benämning på datorgenererade slumptal. – Benämningen motiveras med argumentet att slumptal som räknas fram av datorprogram inte alls är slumpmässiga. Slumpmässighet innebär att det det är exakt lika sannolikt att vilket som helst av talen inom det givna intervallet för slumptal (det finns alltid en övre gräns) blir utvalt. Kritikerna hävdar att om man analyserar en stor mängd slumptal som har genererats av en dator så kommer man att finna mönster: alla tal inom det givna intervallet är alltså inte lika sannolika. – För att minska risken för att eventuella brister i algoritmerna för generering av slumptal ger upphov till pseudoslumptal låter man ibland yttre faktorer spela in: användaren kan uppmanas att göra godtyckliga rörelser med musen, och koordinaterna för de rörelserna genererar tal som påverkar beräkningarna. Variationer i yttre fysiska fenomen som ljud och ljus kan också få påverka beräkningarna – se Ernie. – På engelska: pseudo random number eller pseudorandom number.
en tänkt geometrisk figur som bara kan finnas i en (minst) fyrdimensionell rymd. – Kleinflaskor åstadkoms genom att man sätter ihop de båda ändarna av ett böjligt rör på ett sådant sätt att utsidan av den ena änden sätts ihop med insidan av den andra änden. Flaskan har därför inte in- och utsida, utan det är samma yta. Kleinflaskan kan ses som ett möbiusband med en extra dimension. – Att göra en kleinflaska i vår tredimensionella värld är som sagt omöjligt, men det tillverkas fuskversioner, se kleinbottle.com. – Kleinflaskan är uppkallad efter den tyska matematikern Felix Klein, se Wikipedia, som beskrev den 1882.
ett band som bara har en sida. – Ett möbiusband är enkelt att göra: man tar en pappersremsa, vrider ena änden ett halvt varv och tejpar sedan ihop den med andra änden. Ena sidan av remsan i ena änden ska alltså tejpas ihop med andra sidan i andra änden. Följden blir att remsan inte längre har två åtskilda sidor: om du börjar rita en linje på ena sidan av remsan och följer remsan så har du så småningom, utan att lyfta pennan, dragit en linje på båda sidor av papperet och kommit tillbaka där du började. Möbiusbandet är alltså en tvådimensionell figur som bara är möjlig i tre dimensioner. Den är uppkallad efter den tyska matematikern August Ferdinand Möbius(se Wikipedia) som beskrev den 1858. – På engelska: Möbius strip eller Moebius strip. – Förser man möbiusbandet med en extra dimension får man en kleinflaska.
(på engelska hash, på svenska ofta hash eller hashvärde) – ett mindre tal som representerar ett större tal eller en datamängd. – Kondensat används i it‑säkerhet för att visa att information inte har förändrats. De används bland annat för att skapa elektroniska signaturer. En elektronisk signatur är ett kondensat av ett mejl. Den består av några rader med till synes slumpvis blandade tecken som följer med mejlet. De tecknen har räknats fram genom matematisk bearbetning av innehållet i mejlet. För att kontrollera att mejlet inte har ändrats på väg från avsändare till mottagare kan mottagaren upprepa den matematiska bearbetningen. Om det ger ett kondensat som är exakt likadant som det som följde med mejlet är mejlet oförändrat. – Det finns flera algoritmer för att framställa kondensat. Ett generellt krav är att proceduren inte får vara omvändbar, det vill säga att man inte ska kunna rekonstruera datamängden med ledning av kondensatet. – Eftersom kondensatet är kortare än det tal eller den datamängd som det representerar (se lådprincipen) är det oundvikligt att olika tal eller datamängder ibland får samma kondensat – se kollision. Låg sannolikhet för kollision kallas för kollisionsresistens. – Kondensat kallas på engelska för hash (=pyttipanna), hash value eller digest. – Se också hash rate.
(the butterfly effect) – i kaosteori: fenomenet att en obetydlig händelse kan utlösa en stor förändring. Den klassiska formuleringen är att en fjäril som fladdrar med vingarna i Amazonas kan orsaka en virvelstorm i Texas. Resonemanget är att fjärilen inleder en kedjereaktion som till sist orsakar virvelstormen. Fjärilseffekten beskrevs först av Edward Lorenz. – Observera att poängen är att det i praktiken ofta är omöjligt att fastställa den exakta orsaken till en stor händelse – inte att man kan orsaka virvelstormar genom att trixa med en fjäril.
