Kategori: spam

Artiklar som i IDG:s ordlista handlar om spam. Kategorin spam är en underavdelning av kategorin missbruk. Den har i sin tur underavdelningen spamfilter.

bologna

spam som gör reklam för bedrägerier, till exempel Nigeria­brev. Uttrycket är sällsynt i denna betydelse. Bologna, efter staden i Italien, är det engelska namnet på en rökt tjock korv. När ordet stavas baloney kan det också betyda skit­snack.

[spam] [ändrad 25 september 2018]

bacn

(stavas så, ovanligt) – jargong för e-post som inte är spam, men som är ointressant eller irriterande. Ofta skämt, upprop och annat som vänner och släktingar skickar till alla de känner, kräk­post.

[e-post] [jargong] [ändrad 14 maj 2018]

bildspam

(image spam) – spam som visar texten som en bild för att kringgå spamfilter. Spamfilter utgår nämligen från innehållet i text­filer, men de brukar inte kunna känna igen avbildad text i bildfiler. Bildspam innehåller ofta ett stycke text i kombination med bildfilen, men den texten har inget med spamma­rens budskap att göra – budskapet finns i bilden. – Se också empty spam.

[spam] [ändrad 20 juni 2020]

karantän

  1. – i spamfilter: mapp där spam­filtret sparar misstänkt spam för att mottagaren ska kunna kolla dem och rädda med­de­lan­den som inte är spam, men som spam­filtret har klassi­f­icerat fel. E‑post som har lagts i karan­tän brukar raderas automatiskt efter ett bestämt antal dagar om mottagaren inte flyttar dem därifrån;
  2. – i it-säkerhet: utrymme för isolering av filer som miss­­tänks innehålla data­­virus eller andra skadeprogram. De miss­­tänkta filerna raderas inte, men så länge de finns i karantän kan man inte öppna dem eller exe­kvera dem. Karan­tänen brukar vara kopplad till en tjänst från ett företag som tillhandahåller virusskydd. En kopia av den misstänkta filen skickas automatiskt till företaget för analys. Om man hittar något skad­ligt oskadliggörs filen och informationen används för att uppdatera virusdefinitioner; annars släpps filen ur karan­tänen.

– Ordet: Från itali­enska quarantena – fyrtio dagar – den tid som besättningen och rese­nä­rerna på ett fartyg i hamn måste stanna ombord innan de fick gå i land under tider då epide­mier härjade. På engelska: quarantine.

[skydd] [spamfilter] [ändrad 19 april 2020]

kommentarspam

(comment spam) – försök att höja en webbsidas rankning i sökmotorer genom att utnyttja möjligheten till kommentarer på andra, mer ansedda webbsidor: man skriver kommentarer på de webbsidorna och lägger in länkar till den webbsida man vill gynna. (Det är alltså inte spam i betydelsen skräp­post.) Många webbsidor för­bjuder därför länkar i kommentar­er­na. – Kommentar­spam kan motverkas med taggen nofollow. – Kommentarspammare kallas också för länkspammare. – Se också splogging.

[rankning] [spam] [ändrad 2 februari 2018]

spamblockering

(spamblock) – ett knep för att slippa spam: man lägger in extra bokstäver, en spam­blockering, i sin e‑postadress när man publicerar den. Syftet är att lura program som skördar e‑postadresser på internet. Spam­blockeringen är en ändring som människor (men inte datorprogram) kan genomskåda, och räkna ut hur den äkta adressen ser ut. Exempel: ordlistan@idgTABORTDETTA.se. – Metoden kallas på engelska också för address munging. Ordet mung påstås stå för ”mash until no good”, säkert en bakronym. (Munge är ett engelskt dialektord som betyder mumsa, smaska.) – Läs också om plusadressering.

[bakronymer] [spam] [ändrad 27 november 2020]

spamigation

(spam och litigation, stämning) – spamstämning – krav på skadestånd och hot om stämning som skickas till tusentals personer för verkliga eller påstådda gärningar. Uträkningen är att många mottagare betalar det begärda skadeståndet hellre än att riskera stämning, även om de anser sig oskyldiga. (I USA betalar båda parter i civilmål sina egna kostnader, oavsett vem som får rätt.) Metoden har använts i USA mot personer som miss­tänks för pirat­kopiering av musik och film.

[jargong] [juridik] [spam] [ändrad 2 juni 2020]

challenge-response

kontrollsvar, kontrolltal, kontrolluppgift – uppgift som avsändaren av ett med­del­ande måste lösa innan mottagaren låter kommunikationen fortsätta. – Mottagaren besvarar avsänd­a­rens anrop med att skicka över en uppgift som ska lösas. Först när avsänd­aren har skickat över rätt lösning kan det egentliga informationsutbytet börja. Det är en metod för att stoppa spam, eller för att kon­troll­era att avsänd­aren av ett meddelande är den hon uppger sig vara.

  1. – för inloggning i känsliga it‑system används ibland kontrolltal: mottagaren sänder över ett slumpvis valt tal som avsändaren ska utföra en matema­tisk operation på (med hjälp av ett program som bara behöriga har tillgång till). Avsändaren skickar sedan över svaret till mottagaren. Om svaret är rätt utgår mottagaren från att avsändaren är behörig. De dosor som används vid inloggning på internetbanker (se Digipass), och som genererar engångslösen­ord är exempel på challenge—response;
  2. – mot spam: inloggningstest som kan lösas av en människa, men inte av dator­program. En vanlig metod är att begära att avsändaren känner igen förvrängda bokstäver och siffror på en bild. – Se robotfilter (captcha).

[identifiering] [spam] [ändrad 13 januari 2018]