(även: lipsum) – de första orden i en vanlig exempeltext. – Texten är på sönderbrutet latin, och är tagen från den romerska författaren Ciceros(se Wikipedia) bok Om det högsta goda och onda från år 45. Texten har brutits upp så att den blir obegriplig, även för den som kan latin. – Poängen med att använda en förvanskad latinsk text som exempeltext är att den som bedömer den typografiska formen inte ska distraheras av textens innehåll. – Det har påståtts att lorem ipsum har använts för att markera brödtext i tryckta texter sedan 1500‑talet, men det har ifrågasatts – se denna artikel i tidskriften Slate. – På svenska har lorem ipsum använts bara i några decennier. Latinsk text lämpar sig inte för att representera svensk brödtext: orden är längre på latin, ändelserna ser annorlunda ut och åäö saknas. För svenskt bruk finns därför en annan exempeltext som börjar ”Träutensilierna i ett tryckeri äro ingalunda…” (se länk – arkiverad). Den föreslogs av Arne Heine (1922–2016, se intervju i Computer Sweden). – Läs mer i Wikipedia. – Kuriosa: Den sönderhackade latinska texten till lorem ipsum har översatts till lika sönderhackad engelska av Jaspreet Singh Boparai. Översättningen finns på bloggen lob.co.uk.
– digital subscriber line – en teknik för snabb internetanslutning genom det fasta telenätet. – Den äldsta och mest kända formen av DSL, ADSL, har sedan länge ersatts av snabbare varianter av DSL som VDSL och VDSL2 samt G.fast. Ändå talar man ofta om ”ADSL” när man menar nyare former av DSL. Medan ADSL först klarade 500 kilobit i sekunden klarar VDSL2 100 megabit i sekunden eller mer, och G.fast klarar en gigabit i sekunden på korta avstånd. – DSL utvecklades på 1990‑talet för att man skulle kunna erbjuda bredband över det vanliga telenätet till abonnenter som saknade optisk fiberanslutning. DSL sågs då som en övergångslösning. – Tekniskt fungerar DSL så att datakommunikationen sker på mycket höga frekvenser i telenätet (kopparnätet). Frekvenserna är så höga att de inte stör telefonsamtal. (Se frekvensdelning.) Man kan därför tala i telefon och använda DSL samtidigt. DSL förutsätter att särskild utrustning, DSLAM, monteras i telestationen. – Abonnenten måste ha ett DSL‑modem och en delningsdosa(splitter) som skickar telefonsamtal till telefonen och datakommunikation till DSL‑modemet. Hur snabb förbindelsen faktiskt blir hänger på avståndet till telestationen. Ju snabbare DSL‑teknik man använder, desto kortare räckvidd har signalen från telestationen. – DSL används mest av privatpersoner och småföretag som vill ha bredband utan att behöva dra nya kablar;
flat rate internet access call origination – (föråldrat) – internetanslutning genom uppringd förbindelse (modem) utan minutavgifter, vare sig till internetoperatören eller till telefonoperatören. Abonnenten betalar bara en fast abonnemangsavgift. Förkortningen användes i Storbritannien.
robust, tålig, stryktålig, oöm, slitstark, fältanpassad – anpassad för hårdhänt hantering i regn, kyla och smuts. (Skriv inte ruggad på svenska, för det är något annat, närmare bestämt en resultatet av en ytbehandlingsmetod, alternativt en fågel som har tappat fjädrarna.)
– Ordet: Kommer av engelska trunk i betydelsen trädstam – det som blir kvar när man har huggit av grenarna. – Termen trunkera(truncation) i denna betydelse har inget direkt att göra med den engelska termen trunk i tele- och datakommunikation.
CE Linux Forum – en branschorganisation för utveckling av Linux för inbyggda system. Från början stod CE för consumer electronics, men numera används CE som pseudoförkortning. – CELF grundades 2003 av Hitachi, Matsushita, NEC, Philips, Samsung, Sharp, Sony och Toshiba samt IBM. – Se celinuxforum.org.
David Cutler, huvudskapare av Windows NT. Foto: Microsoft.
Microsofts version av Windows från 1990‑talet, avsedd för företagsmarknaden. – Varumärket Windows NT har inte använts sedan introduktionen av Windows 2000†, men alla senare versioner av Windows är vidareutvecklingar av Windows NT. – Windows NT lanserades i september 1993 med versionsnummer 3.1 (samma nummer som den då aktuella versionen av Windows för privatkunder). NT var från början ett komplett operativsystem, till skillnad från ”vanliga” Windows, som då var ett ”skal” till MS‑DOS. Det utvecklades för att vara stabilt och pålitligt, så att det skulle kunna konkurrera med Unix och Novell Netware† i företagssystem. NT utvecklades under ledning av David Cutler(länk), mannen bakom VMS†. Han hade värvats från Digital†. Windows NT bygger dock inte direkt på VMS, utan på ett annat operativsystem, Mica, som Cutler hade utvecklat på Digital, men som Digital inte använde. (Läs gärna G Pascal Zacharys bok Showstopper från 1994 om Cutler och NT.) – Planerna på att helt ersätta Windows med NT stupade på att hemmaanvändarna ofta inte kunde köra sina gamla DOS- och Windowsprogram på NT. Därför hade Microsoft två parallella utvecklingslinjer för Windows fram till 2001, då Windows XP† lanserades. Dessförinnan kom en version 4 av Windows NT, och det som skulle ha blivit version 5 av Windows NT fick heta Windows 2000. Senare versioner av Windows är vidareutvecklingar av Windows NT. – Teknisk beskrivning av Windows NT finns i Windows Internals Book (länk – arkiverad), en omarbetning av Inside Windows NT från 1992 av Helen Custer. – Namnet:NT stod först för New technology, men senare bestämde Microsoft att det inte betydde något särskilt (se pseudoförkortning), och började använda uttryck som NT Technology.
en årlig mässa för konsumentelektronik i Berlin. – IFA har anordnats sedan 1924 med uppehåll för andra världskriget. Räknas som en av världens viktigaste mässor för konsumentelektronik. – Namnet:IFA är numera en pseudoförkortning som inte står för något. Men från början stod det för Internationale Funkausstellung (”internationell radioutställning”). – Se b2b.ifa‑berlin.com.
(ursprungligen Open services gateway interface, numera bara pseudoförkortningenOSGi) – en standardiserad plattform för överföring av datorbaserade tjänster till användare i bostäder, fordon och andra miljöer samt till mobila användare, oberoende av datortyp och operativsystem. – Exempel på tjänster är internetanslutning, telefoni, radio och tv, tjuv- och brandlarm, navigation, medicinsk övervakning, övervakningskameror och fjärrstyrning av utrustning. OSGi ska kunna användas i persondatorer, mobiltelefoner, surfplattor, datorspel, hemelektronik och fordon. – Läs mer på osgi.org.
