(acronym) – initialförkortning. En akronym består av första bokstaven i vart och ett av de förkortade orden, som Must för Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten. Man kan hoppa över småord som i SICS, Swedish institute (of) computer science. – Förkortningar som innehåller första stavelsen (ibland flera) i orden räknas ibland också räknas som akronymer: de kallas på engelska för syllabic acronyms, stavelseakronymer. Exempel är namn som Fedex (Federal express), Inmarsat (International marine satellite) och artlokradar för artillerilokaliseringsradar. (Moped för motorvelociped är däremot ingen akronym.) – En förkortning som utläses bokstav för bokstav kallas ibland för initialism, till exempel IBM. Många förkortningar kan utläsas både som hela ord och bokstav för bokstav, till exempel SAS. – Ordet: Kommer av grekiska akro – topp, spets och nym för namn. – Se också anakronym, apronym och bakronym.
[typer av förkortningar] [ändrad 31 december 2017]
den internationella tidsskalan för astronomisk tid. – UT1 anpassar sekundernas längd till dygnets längd så att det alltid går exakt 24⨯60⨯60 sekunder på ett dygn. Det blir inga skottsekunder med UT1 (däremot med en annan tidsskala, UTC). – UT1 fastställs av organisationen IERS. – Läs mer under tidsskala.
[förkortningar på U] [tidmätning] [ändrad 8 maj 2017]
vuxen – ibland: täckord för pornografisk eller med anknytning till prostitution. Förkortningen AO står för adult oriented. – Liknande betydelse kan också dessa ord ha: blue, explicit och graphic samt NSFW.
[språktips] [ändrad 2 mars 2018]
”ta sig för pannan” – ofta: att täcka hela ansiktet med handen (palm=handflata) som uttryck för besvikelse, frustration eller skam. Ordet har inget med Facebook att göra, men används ofta i sociala medier och mikrobloggar, ofta skrivet så här: *facepalm*. Även: face palm och *face palm*.
[jargong] [sociala medier] [ändrad 5 januari 2018]
BCS The Chartered Institute for IT – en brittisk förening för yrkesverksamma inom it. Motsvarar närmast Dataföreningen i Sverige. – BCS delar ut utmärkelsen Lovelace Medal. – Namnet: BCS är numera en pseudoförkortning som från början stod för British computer society, men 2009 började föreningen använda enbart förkortningen. – Se bcs.org.
[pseudoförkortningar] [yrkesorganisationer] [ändrad 21 januari 2012]
attackmetod, attack mot sårbarhet; även: svag punkt, lucka, sårbarhet – metod som utnyttjar en sårbarhet i ett datorsystem för att komma åt skyddad information eller för sabotage. Kallas ofta för exploit script, men en exploit behöver inte vara ett skript utan kan vara ett komplett program eller ett annat tillvägagångssätt. Ordet exploit används om:
- – själva attacken (även kallad exploitation);
- – metoden eller programmet som används;
- – sårbarheten som angriparen drar fördel av.
– Om zero-day exploit, se dagnollattack. Ordet exploit används också i datorspel på nätet: ett fel eller förbiseende som spelare kan utnyttja till sin egen fördel på ett sätt som spelets utvecklare inte hade tänkt sig. – För Exploit Wednesday, se Patch Tuesday†. – Ordet: Substantivet exploit betyder normalt äventyr, bravad, men i den betydelse som används här kommer ordet av verbet to exploit i betydelsen att exploatera.
[attacker] [sårbarheter] [språktips] [ändrad 17 mars 2022]
– att köra omkring i bil och leta efter trådlösa nätverk. Wardriving görs:
- – för att man ska kunna använda någon annans trådlösa nät utan lov (nätsnyltning). Syftet är ofta att kunna skicka spam utan att avsändaren kan spåras, eller att besöka suspekta webbsidor. Kallas också för på engelska för piggybacking. – Se också drive-by spamming och neighbornet;
- – som hobby: man kartlägger de trådlösa näten i ett område, men använder dem inte.
– Förklaring till uttrycket, se war.
[it-säkerhet] [trådlöst] [ord på war] [ändrad 20 augusti 2017]
(Internationalized domain names – IDN) – användning av andra bokstäver än a—z i namn på internetdomäner, till exempel å, ä, ö, ü och é på svenska. IDN togs i bruk under 2003. – Eftersom domännamnssystemet i själva verket inte kan hantera bokstäver som inte finns i det engelska alfabetet fungerar IDN så att domännamn med sådana tecken kodas om, omärkligt för användaren, till en form med enbart engelska tecken. Å, ä och ö med flera kan då skrivas in i webbläsarens adressfält och visas där, men det som överförs till webbservern är något annat med bara engelska tecken. – Standarden för realisering av IDN heter IDNA, Internationalizing domain names in applications, se RFC nummer 3490 (länk). Läs om hur det går till under ACE (betydelse 1). Det sker omärkligt för användaren. – Mer om IDN på Internetstiftelsens webbsidor – länk.
[domäner] [rfc] [tecken] [ändrad 24 december 2020]
ett projekt för hantering av bokstäver och tecken från världens alla språk. – Unicode ger varje tecken som finns i minst ett språk ett eget nummer. Detta är inte okomplicerat, eftersom tecken i två olika skriftsystem kan se likadana ut (till exempel latinets C och ryska C – se glyf), men ha olika ljudvärde eller annan funktion (se karaktär). Och samma tecken i ett och samma språk kan se olika ut i olika sammanhang. För närvarande ingår över 110 000 tecken från över hundra skriftsystem i Unicode. – Unicode skiljer inte mellan typografiska varianter av samma tecken, men däremot mellan betydelseskiljande varianter som stora och små bokstäver (björn är till exempel inte samma ord som Björn). – Unicode är inte namnet på ett sätt att koda tecken så att de kan hanteras av datorer, men det finns teckenkodningssystem som bygger på Unicode, nämligen UTF‑8, UTF‑16 och UTF‑32 (se UTF) samt det föråldrade UCS‑2. – Se unicode.org. – Unicode ligger till grund för teckenkodningen i de flesta nyare system. Det ersätter äldre teckenkodningar som ASCII, som bara har plats för ett litet antal tecken. Unicode numrerar tecknen på samma sätt som standarden ISO/IEC 10646 (länk). – Unicode drivs av Unicode Consortium (länk), som grundades 1988. – Se också Noto, Pango och Script encoding initiative.
[tecken] [ändrad 8 februari 2023]
Unicode transformation format – ett sätt att representera tecken som finns i Unicode så att det passar datorer. Det finns tre varianter av UTF, nämligen UTF‑8, UTF‑16 och UTF‑32. De är likvärdiga i den betydelsen att man kan konvertera en teckenserie som kodats i en UTF till en annan UTF utan att tecknen förändras. Skillnaden är teknisk. – Se Unicodes webbsidor: länk.
[förkortningar på U] [tecken] [ändrad 6 december 2019]