Kategori: standarder

Artiklar som i IDG:s ordlista helt eller delvis handlar om standarder med anknytning till it. Kategorin standarder har underavdelningen RFC.

Network time security

(NTS) – ett protokoll för förmedling av rätt tid över internet. – NTS har successivt tagits i bruk sedan slutet av 2010‑talet och ersätter det äldre NTP, som har kända säkerhetsproblem. Den stora skillnaden är att NTS har ett system för nyckelutväxling, vilket ska göra det praktiskt taget omöjligt att manipulera tidsinformationen på väg mellan server och mottagare. Tiden är alltså vid varje överföring krypterad med en engångsnyckel. Liksom NTP kan NTS ge rätt tid med en avvikelse på någon tusendels sekund. – Mer i denna artikel på Netnods webbsidor. – Netnod började använda NTS i oktober 2019 (länk). NTS antogs som RFC (officiell standard på internet) i oktober 2020, se RFC 8915. 

[rfc] [tidmätning] [ändrad 8 februari 2021]

DNS over HTTPS

(DoH) – ett system för kryptering av anrop från webbläsare till DNS‑servrar. Syftet är att försvåra olovlig avläsning och manipulation, till exempel man‑i‑mitten‑attacker. Det som krypteras med HTTPS är webbläsarens förfrågan om vilken IP‑adress som motsvarar en given webbadress (URL) – se DNS. Det är IP‑adressen (en rad med siffror) som datorn måste använda för att nå den önskade webbsidan – webbadressen (som idg.se) är bara ett hjälpmedel för det mänskliga minnet. Med användning av DoH blir en sådan förfrågan en obegriplig serie ettor och nollor för den som uppsnappar förfrågan. Det krävs att både webbläsaren och DNS‑servern är anpassad för DoH. – Google (Chrome) och Mozilla (Firefox) började testa DoH under 2018. DoH är en standard som har fastställts av internets tekniska ledningsgrupp IETF som en RFC (RFC 8484). – DoH har dock mött kritik för att det försvårar filtrering av otillåtna och spärrlistade webbsidor, till exempel sådana som sprider skadeprogram.

[domäner] [kryptering] [rfc] [webben] [ändrad 30 maj 2021]

Wi-fi 6

en wi-fi-standard som infördes under 2019. Även känd som 802.11ax. Den nya standarden kan uppnå hastigheter upp till 11 gigabit per sekund, bland annat genom mer effektiv användning av det disponibla frekvensområdet, som sträcker sig mellan 1 gigahertz och 7 gigahertz. Ett syfte är att möjliggöra bättre och säkrare kommunikation när många sänder och tar emot i ett litet område. – Wi‑fi 6E kommunicerar på 6 gigahertz. – Läs mer på Wi‑Fi Alliances webbsidor.

[standarder] [wi-fi] [ändrad 13 mars 2022]

internet control message protocol

(ICMP) – ett protokoll för felmeddelanden, diagnostik och styrning av kommunikationen på internet. – Om något händer som stör eller hindrar det normala förmedlandet av ett paket på internet skickar ICMP ett meddelande till paketets avsändarutrustning för eventuell åtgärd. (Normalt ska ingen människa behöva se dessa meddelanden, även om det givetvis går.) ICMP är specificerat som en del av internetprotokollet IP, men fungerar snarare som ett tilläggsprotokoll. – En förteckning över de meddelanden som ICMP kan skicka finns i Wikipedia. – Se också RFC 792 (länk) från 1981 och RFC 1812 (länk) från 1995.

[internet] [rfc] [ändrad 8 februari 2019]

502

felkod i webbläsare: dålig gateway (bad gateway). – Felkod 502 betyder att den webbsida som du vill hämta har en webbadress (URL) som går till en webbserver som i sin tur ska hämta sidan från en annan webbserver, men den andra webbservern svarar inte. Felkoden är en av webbprotokollet HTTP:s och HTTPS statuskoder, RFC 2616  (länk): koder som börjar med 5 står för fel på serversidan. (Den som surfar gör inget fel och den efterfrågade webbsidan existerar, men webbservern kan inte leverera.)

[felkoder] [rfc] [webben] [ändrad 9 juli 2020]

standard

överenskomna gemensamma regler för beskrivning, utformning och framställning av en produkt eller tjänst:

  • – en formell standard har antagits av en organisation;
  • – en informell standard har uppstått genom att en viss produkt, tjänst eller ett format har blivit dominerande. (Excel för kalkylark är exempel på en informell standard.)

– Standarder kan, förutom en produkts eller tjänsts utformning, gälla sådant som terminologi, måttenheter och symboler. Syftet med standarder är att minska onödiga variationer i utförande av komponenter, reservdelar och tillbehör och att underlätta utbyte av information, till exempel ritningar. – Skillnaden mellan standard och specifikation är inte skarp. En specifikation är alltid en beskrivning av en produkt eller del av en produkt. Specifikationer kan fastställas av företag eller branschorganisationer och är ofta mer detaljerade än standarder. Förenklat kan man säga att produktstandarder anger vilka värden som ska fyllas i (parametrar), medan en specifikation anger precisa värden (argument). En del standarder kan vara lika detaljerade som specifikationer. Ibland utvecklas en specifikation av ett företag som sedan överlåter den till en standardiseringsorganisation som gör om den till standard. Standarder får användas fritt (men dokumentationen av standarden kan kosta). – Standarder fastställs bland annat av ANSI, IEEE, internets tekniska ledningsorgan IETF (se RFC), International organization for standards, ISO, Internationella teleunionen, ITU, amerikanska NIST och i Sverige av SIS (sis.se).

[produkter och tjänster] [standarder] [ändrad 21 januari 2019]