(agile software development) – arbetssätt för systemutveckling som betonar snabbhet, informellt samarbete, täta kundkontakter och möjlighet att ändra under arbetets gång. (Se agil.) Även kravspecifikationen bör kunna omprövas. Det är en rörelse, inte en enhetlig metod. – Manifestet för agil systemutveckling(länk) publicerades 2001 av en grupp programmerare som hade reagerat på strävan efter detaljerade kravspecifikationer, omfattande dokumentation och byråkratiserande metoder och processer. De bildade Agile Alliance (länk), och har sedan dess utvecklat verktyg och andra hjälpmedel. – Jämför med devops, chatops, noops, extremprogrammering, lean software development, Scrum och DSDM. – Se också artikeln ”Agile software development is dead. Deal with it” från 2020.
i objektorienterad systemutveckling: ett antal objekt med gemensamma egenskaper. – Exempel: varje enskilt sparkonto i en bank tillhör klassen ”sparkonton” i bankens it‑system – de är instanser av den klassen. Varje sparkonto (varje objekt) innehåller individuell information (kontoställning, kontohavare, etcetera) som kan bearbetas av den programkod som alla objekt i klassen har gemensamt (metoder). Sparkonton kan i sin tur vara en subklass av klassen Konton. – Varje klass (utom den översta) ärver sina egenskaper, inklusive programkoden (metoderna) från närmast överordnade klass samt har ett antal egna tillägg och uteslutningar. Det innebär att en ändring i en högre klass automatiskt sprider sig (ärvs) till alla objekt i underordnade klasser. – Jämför med språket, där vanliga substantiv (som bil) motsvarar klasser. Individuella exemplar (min bil CPU 286) motsvarar objekt. Min bil är en instans av klassen bil. Om jag lär mig något nytt om bilar i allmänhet vet jag att det nya (troligen) gäller även för min bil CPU 286. – Klasserna kan ha subklasser (personbil). En klass har attribut (egenskaper, värden) och metoder (operationer som kan utföras). – På engelska: class.
i it: beskrivbar värld, begreppsvärld – de föremål, processer och begrepp som finns inom ett kunskapsområde; relationerna mellan dem. De ska vara namngivna – se semantik. – I systemutveckling hör ontologi och semantik nära samman. Systemet ska ju hantera företeelser i den yttre världen, och då krävs det att utvecklarna definierar vilka företeelser det ska vara, namnger dem, anger vilka egenskaper de ska ha i systemet och vilka relationer de har till varandra. Den semantiska webben förutsätter till exempel detaljerade ontologier. – Ordetontologi är hämtat från filosofin, där ontologi är läran om vad som menas med existens och om vad som verkligen existerar. Onto- kommer av ett grekiskt ord som kan översättas med att finnas till.
(use case) – i systemutveckling: inventering av de behov och krav som olika användare – kunder, operatörer, reparatörer, andra anslutna apparater och maskiner – ställer på ett system. – Definition av användningsfall är den första fasen i systemutveckling enligt ett synsätt som lanserades av Ivar Jacobson i hans Objectory‑metod, och som har anammats i objektorienterad systemutveckling, till exempel i UML. Det är en form av kravfångst. – Se videon Use case 2.0. – 2011 kom Ivar Jacobsons bok Use‑Case 2.0, som kan laddas ner här. Mer på Ivar Jacobsons webbsidor. – Språkligt: Observera att användningsfall är originaltermen. Use case är den engelska översättning som Ivar Jacobson själv använder. – Jämför med användarberättelse och persona.
– det att ett projekt misslyckas eller drar ut på tiden därför att begåvade deltagare tvistar med varandra;
– det att någon på svaga grunder påstår sig ha spelat en avgörande roll i ett viktigt projekt;
– det att man avsiktligt drar ut på ett projekt för att det inte ska avslutas.
– Benämningen kommer från den brittiske psykologen Meredith Belbin(belbin.com), som avsåg betydelse 1. Han beskrev fenomenet 1981 i sin bok Management teams(länk). Boken finns på svenska med samma titel. På engelska: Apollo syndrome. Namnet, efter den grekiska guden Ἀπόλλων, som på svenska heter Apollon, har ingen särskild innebörd, utan valdes godtyckligt.
Gantt-schema – grafisk beskrivning av projektplanering. Ett Ganttschema består av horisontella ”stolpar” som följer tidsaxeln (diagrammets X‑axel). Varje ”stolpe” beskriver ett delprojekt. Stolparna kan delas upp för att markera etapper och hur långt man har kommit, och det går också att markera beroenden mellan olika delprojekt. – Uppkallat efter Henry Gantt, se Wikipedia.
– i datorer: ett program eller del av ett program som körs i datorns processor. Varje aktivt program motsvaras av en eller flera processer. Dessutom är alltid flera processer igång som körs av operativsystemet. – I Windows kan man se vilka processer som är igång genom att trycka på ctrl‑alt‑delete. – I själva verket kan bara en process åt gången behandlas i processorn (såvida datorn inte har flera processorer eller en processor med flera kärnor). Operativsystemet ser till att det sker en växling mellan processerna (se multikörning) många gånger per sekund. Process i denna betydelse kallas på engelska också för task – uppdrag;
– i systemutveckling: plan för hur man steg för steg bygger (realiserar) ett system i enlighet med en modell. Modeller i sin tur utvecklas med metoder. – Numera drar man inte en skarp gräns mellan metod och process – ofta används termen metod om båda. Det anses i praktiken inte möjligt att göra en detaljerad modell på förhand och att sedan realisera den utan ändringar;
– affärsprocess – beskrivning hur man steg för steg utför något i ett företag tills man har fullföljt det hela. På engelska business process.
teknoklyftan, nörd-klyftan – skillnaden i kunskapsnivå mellan cheferna som godkänner it‑projekt och it‑experterna som planerar och genomför projekten. (Se också geek.)
