– i webbadresser (URL:er): instruktion till webbservern att en webbadress beskriver en webbsida som sammanställs genom en sökning, inte en statisk sida. Till exempel betyder URL:en it‑ord.idg.se/?s=frågetecken att webbservern ska söka igenom databasen för IDG:s ordlista efter uppslagsordet frågetecken och efter alla ordförklaringar som innehåller ordet frågetecken. Resultatet av sökningen sammanställs till en sida som webbservern skickar till användaren.
(augmented reality) – teknik som kombinerar människans sinnesintryck med datorgenererade intryck i realtid. – Den vanliga yttervärlden som vi uppfattar med ögon, öron och andra sinnesorgan kompletteras alltså med virtuella inslag medan vi går och står. Det förutsätter speciella interaktiva glasögon eller liknande utrustning. En metod som är i praktiskt bruk fungerar så att man tittar på en historisk turistattraktion genom bildskärmen på en smart mobil med kamera. På bildskärmen visas då motivet med datorgenererade tillägg, till exempel en rekonstruktion av hur arkeologer tror att en ruin såg ut innan den blev ruin. Det liknar virtuell verklighet, fast blandat med vanliga sinnesintryck. – Jämför med annotated reality, augmented virtuality och blandad verklighet(mixed reality). – Förstärkt verklighet var ett av årets nyord 2016 enligt Språkrådet(länk) och Språktidningen(länk).
en nerlagd tjänst som kunde känna igen och namnge föremål, platser och byggnader som användarna skickade in bilder på. Tjänsten kunde också läsa och tolka streckkoder. Tjänsten startades 2010 av Google och lades ner i slutet av 2018. Den fanns för smarta mobiler. – Google hänvisar sedan dess till tjänsten Google Lens, se denna länk. – Google Goggles ska inte förväxlas med Google Glass, Googles interaktiva glasögon.
genomskinlig ruta som information projiceras på. – Användaren kan därför betrakta omgivningen genom glaset och samtidigt, utan att flytta blicken, få tillgång till information, till exempel avläsa instrument. Rutan kan vara en vindruta i ett fordon eller ett flygplan eller ingå i interaktiva glasögon. Den används i allt fler bilar. Tekniken används också för datorspel. – Den engelska benämningen syftar på att man inte behöver titta ner för att se informationen. – Förkortas HUD – även: heads-up display. – I svenska flygvapnet talar man om siktlinjesindikator. – Läs också om air casting.
glasögon med inbyggd dator och en bildskärm som användaren kan se samtidigt som hon ser sin materiella omgivning som vanligt. Eventuellt används näthinneprojektion. – Det mest kända projektet för att utveckla interaktiva glasögon var Google Glass, som lades på is i början av 2015 men återupplivades 2019. – Se också Magic Leap, Telepathy och Givevision. – Jämför med VR‑glasögon.
(wearable computer) – dator som är inbyggd eller fastsatt i kläder, bälte, mössa, headset, interaktiva glasögon, armband, smart klocka, sele eller annat. Sådana datorer har ofta trådlös datakommunikation och möjlighet till talstyrning. Ofta är de gjorda för att man ska kunna använda dem när man är i rörelse eller har händerna upptagna. Kroppsburna datorer har praktisk nytta för yrkesgrupper som reparatörer och räddningsarbetare. I mitten av 2010-talet börjar de också förekomma bland personer som vill slippa ta upp telefonen ur fickan. – Se också Openshoe.
molnbaserad tjänst, på engelska: cloud-based service – tjänst som tillhandahålls via internet från ett nätverk av servrar. (Se molnet.) I princip ska användaren inte behöva ha mer än en webbläsare och internetanslutning för att använda tjänsten. (Förutsatt givetvis att hon har behörighet och lösenord.) När man talar om molnet menar man ofta att användaren inte vet på vilken server hennes program och data är lagrade. De lagras i ett nätverk av servrar och flyttas runt vid behov utan att användaren märker något. – Kännetecken på en molnbaserad tjänst är bland annat:
– tjänsten levereras genom internet;
– den är inte anpassad för någon speciell kund;
– den kräver inga särskilda program hos användaren, utom en webbläsare;
– den kräver ingen speciell webbläsare eller något speciellt operativsystem;
– antalet användare kan enkelt ökas eller minskas;
– kundens information lagras på tjänsteleverantörens servrar.
varumärke för interaktiva glasögon från Google. – Det gäller glasögon med inbyggd bildskärm, konstruerade så att användaren kan se det som visas på bildskärmen samtidigt som hon ser omgivningen som vanligt (blandad verklighet). – Glasögonen fanns att köpa under 2014 under namnet Explorer Edition, men i januari 2015 beslöt Google att sluta sälja dem till konsumenter. I augusti 2015 spreds obekräftade uppgifter om ett kommande nytt utförande av Google Glass med namnet Enterprise Edition, EE. Först i maj 2019 presenterades Enterprise Edition 2, se Googles blogg. De glasögonen säljs bara till företag. De är avsedda som hjälpmedel i arbete. Bilder på Google Glass 2 hade visats i pressen i slutet av december 2015: glasögonen hade lämnats in till amerikanska telestyrelsen, FCC, men det blev då ingen produkt. – Under sommaren 2015 bytte projektet Google Glass namn till Project Aura. Det projektet togs över av Googles systerbolag X. Under 2017 försvann det namnet från Googles webbsidor. – Googles forskningschef Astro Teller förklarade i en artikel på idg.se(länk) varför den första modellen av Google Glass stoppades. Enligt Astro Teller ska den modell som såldes 2014 ses som en testmodell, inte som det slutliga utförandet. Dessutom uppstod etiska och juridiska problem med att bärarna av Google Glass ständigt var utrustade med en aktiv videokamera, vilket inte alla som de mötte uppskattade. (Bärarna kallades ibland för glassholes.) – Project Aura ska inte förväxlas med Googles Project Ara, och Google Glass ska inte förväxlas med det avvecklade Google Goggles†. – Program för Google Glass kallades för Glassware. På svenska har interaktiva glasögon skämtsamt kallats för glassögon efter Google Glass. – Läs också om Telepathy och Magic Leap.
en bärbar dator för skolbarn, utvecklad i projektet One laptop per child. – XO‑1 är en bärbar dator med AMD‑processor, SSD (ingen snurrande hårddisk), trådlöst nätverk, mikrofon och högtalare. Batteriet kan laddas upp med ett jojoliknande snöre. XO‑1 har inbyggd trådlös kommunikation, och är avsedd för operativsystemet Sugar, baserat på Linux (närmare bestämt Fedora). – Läs mer här. – Jämför med XO‑4 och XO‑4 Touch (XO‑2 och XO‑3 lades ner före debuten) samt XO‑infinity. – Läs också om roboten Butiá.
en planerad men aldrig tillverkad modell av ”100-dollarsdatorn”, se One laptop per child. Tillkännagavs 2008 men lades ner samma år före lanseringen. – Jämför med XO‑1, XO‑4 och XO‑4 Touch.
