rollspel där deltagarna klär ut sig i dräkter. Om de klär sig i det motsatta könets kläder kallas det för crossplay. – Ordet är en sammandragning av costume play. – Cosplay var ett av årets nyord 2015 enligt Språkrådet och Språktidningen(länk).
(journaling file system) – filsystem som prickar av alla förändringar i en journal (logg) när det genomför dem i själva filsystemet. – Syftet är att skydda filsystemet mot fel som uppstår vid krascher och strömavbrott. Varje åtgärd i ett filsystem består av flera steg, och vid ett plötsligt avbrott kan några av stegen vara klara, men inte alla. Det kan till exempel leda till att filsystemet tror att en fil är sparad, trots att den inte är det. Med ett journalförande filsystem är det enklare att kontrollera att allt är som det ska.
OLPC – en satsning på en billig bärbar dator för skolbarn i fattiga länder. – Projektet startades i form av en stiftelse i januari 2005 av bland andra Nicholas Negroponte och Alan Kay. Den billiga datorn kallades först för 100‑dollarsdatorn (the 100‑dollar laptop), men priset blev till sist högre än så. De första datorerna kom 2007. Det officiella namnet på den första datorn var XO‑1. 2013 kom XO‑4 och XO‑4 Touch. Operativsystemet är Linux med ett grafiskt användargränssnitt som heter Sugar. – Datorn XO‑infinity, numera Infinity:One, som utvecklas fristående från stiftelsen, följde i sitt första utförande specifikationerna för XO‑serien. – Läs mer på one.laptop.org. (Olpc.com är en seriös sajt utan officiell koppling till projektet, men olpc.org är en kapad sajt med reklam.) – Mer i Wikipedia. – Läs också om tiodollarsdatorn. – Läs också om projektet Worldreader.
vidareutvecklad modell av skoldatorn från projektet One laptop per child(OLPC). – XO‑4 liknar föregångaren XO‑1, men har modernare hårdvara. Varianten XO‑4 Touch har pekskärm. – XO‑4 och XO-4 Touch började säljas under 2013. De kom i stället för XO-3†, en surfplatta, avsedd för skolelever. (XO‑3 lades ner i slutet av 2012 innan tillverkningen hade börjat.) – Läs mer på OLPC:s webbsidor.
en skoldator från projektet One laptop per child(OLPC – ”hundradollarsdatorn”). – XO‑4 Touch har pekskärm med teknik från Neonode, men är i övrigt samma dator som XO‑4. Till det yttre liknar den XO‑1. Den började säljas under 2013. (Modellerna XO‑2 och den långt komna XO‑3 kom aldrig i produktion.) – Mer om XO‑4 Touch på OLPC:s webbsidor (länk).
(social engineering) – att förleda människor att avslöja lösenord och annan information av betydelse för it‑säkerhet genom att tala med dem eller kommunicera med e‑post. Kan också kallas för dupering. – En form av social manipulering är falska förevändningar(pretexting). – Se också blagging. – Om man använder falsk e‑post och falska webbsidor för att dupera folk kallas det också för nätfiske(phishing). – Ett annat icke‑tekniskt sätt att överlista säkerhetssystem är soptunnedykning. Allt detta är former av hackande i betydelsen konsten att begå dataintrång. – Det engelska uttrycket social engineering, på svenska social ingenjörskonst, är hämtat från politiken – se Wikipedia. – Läs också om programmet Ava.
(internet of things, förkortat IoT) – anslutning av olika apparater, mätutrustning, maskiner, fordon och annat, som inte kan räknas som datorer, till internet. – Genom att sakerna är anslutna till internet kan de fjärrstyras av människor eller av andra maskiner genom det allmänt tillgängliga nätet med minsta möjliga krångel vad anslutningen beträffar. De kan också skicka data som används för mätningar, diagnos och automatisk styrning. Oftast är sakerna försedda med trådlös kommunikation i självkonfigurerande nät. – Sakernas internet har anknytning till det som på 00‑talet kallades för ubikvitära system. Om det gäller hem talar man ibland om det smarta hemmet, se också domotik. – Se också IPSO, materielens internet, spime, U‑samhället och ask the fridge. – Svensk rapport från 2009 om internet of things, se här (pdf). – MSB:s information om säkerhetsproblem med sakernas internet, se denna länk.
(mechanical Turk) – människa som hjälper datorer att lösa uppgifter som datorer inte klarar. Exempel: att beskriva vad som finns på ett foto. – Uttrycket kommer av en schackspelande maskin, utformad som en turk i den tidens turkiska klädsel, från slutet av 1700‑talet. I själva verket var det ingen maskin: en schackspelande liten människa var gömd inuti maskinen. – Uttrycket fick it‑anknytning genom postorderföretaget Amazons tjänst Mechanical Turk(länk). En som arbetar som mekanisk turk kallas på engelska också för turker. – Se också giggekonomi, human intelligence task (förkortat HIT), crowd labor och spökarbete.