influerare

opinionsbildare på internet – influerare är personer som påverkar attityder och åsikter om politik, mode, mat, hälsa och annat genom sina bloggar eller på andra sociala medier. De kallas ibland helt enkelt för bloggare, men alla bloggare är inte influerare. – Det förekommer att influerare, som utåt framställer sig som oberoende, tar emot betalning för att göra smygreklam för olika produkter, och en del influerare sprider falska nyheter och näthat, ofta genom en struktur av ömsesidigt bekräftande aktörer.– Influerare var ett av årets nyord 2016 enligt Språkrådet (länk) och Språktidningen (länk). – På engelska: influencer. – Se också dadfluencer och outfluencer.

[marknadsföring] [opinionsbildning] [årets nyord] [ändrad 5 februari 2021]

xRAN

extensible radio access network – satsning på att göra den tekniska infrastrukturen för mobila kommunikationer standardiserad och konkurrensutsatt. – Ett mål är att att göra de tekniska specifikationerna för komponenterna i mobilnätverk öppna för att på så sätt öka möjligheterna till konkurrens. Utrustningen ska delas upp i moduler med öppna gränssnitt, så att en operatör ska kunna köpa en modul från en tillverkare och en annan modul från en annan tillverkare, och de ska fungera ihop. I möjligaste mån ska man kunna använda vanliga servrar. – Projektet xRAN inleddes i oktober 2016. – Branschorganisationen xRAN Forum gick i april 2018 upp i O‑RAN. – Se xran.org (nerlagd i mars 2019, arkiverad).

[förkortningar på X] [mobilt] [sammanslaget] [ändrad 18 mars 2019]

Mastodon

Mastodonten som är Mastodons maskot.

ett nätverk för mikrobloggar, skrivet i öppen källkod och med decentraliserad uppbyggnad. – Nätverket består av servrar, och vem som vill kan i princip lägga en ny Mastodon‑server till nätverket. Men servrarna kommunicerar med varandra. Det påminner om hur e‑post fungerar. Som medlem är man knuten till en av servrarna i nätverket, men man kan kommunicera med alla andra medlemmar. Meddelandena, motsvarigheten till tweets i Twitter, kallas för toots. De kan ha upp till 500 tecken. Medlemmarna har stora möjligheter att styra hur deras tootar ska publiceras: om de ska nå alla i Mastodon-nätverket, alla på den server som användaren tillhör eller bara en mindre grupp. Varje server kan ha egna regler för moderering. – Mastodon utvecklades av Eugen Rochko (länk) och öppnades i oktober 2016. I slutet av 2022 hade Mastodon 655 000 aktiva medlemmar. Missnöjet med Facebooks hantering av personuppgifter i samband med Cambridge Analytica-skandalen har lett till ökat intresse för Mastodon. Elon Musks övertagande av Twitter 2022 har också ökat intresset för Mastodon. – Se joinmastodon.org.

[sociala medier] [ändrad 8 november 2022]

Coalition for better ads

sammanslutning av företag som utvecklar standarder för webbannonser med målet att annonserna inte ska irritera mottagarna. Det ska göra att mottagarna inte frestas att installera annonsblockerare. Koalitionen har fastställt Initial better ads standard (länk) för annonser för datorer och mobiltelefoner. Bland irriterande typer av webbannonser finns:

  • – självstartande videoannonser med ljud;
  • – innehållsblockerande annonser med nedräkning;
  • – poppupp-annonser;
  • – fastklistrade annonser (sticky ads) över en viss storlek.

– Webbläsaren Google Chrome kommer att blockera sådana webbannonser med början den 15 januari 2018. – Coalition for better ads grundades 2016, och bland medlemmarna finns bland andra Facebook, Google och Microsoft. – Se betterads.org.

[marknadsföring] [organisationer] [17 januari 2018]

Zircon

en mikrokärna för operativsystem, utvecklad 2016 av Google. Den hette först Magenta, men namnet ändrades i september 2017 till Zircon. Zircon är, till skillnad från Linux, inte ett utförande av Unix. Zircon ska användas i operativsystemet Fuchsia, och är utvecklat för att kunna användas både i persondatorer och i mindre utrustning. – Läs mer på fuchsia.dev. – Zircon, på svenska zirkon, är ett vanligt mineral som innehåller metallen zirkonium.

[operativsystem] [ändrad 21 mars 2020]

NIS

NIS-direktivet – ett EU-direktiv från 2016 om säkerhet i it‑nätverk. –  NIS‑direktivet omfattar it‑säkerhet i samhällssektor­erna energi, transporter, bankverksamhet, finansmarknad, hälso- och sjukvårdssektorn, leverans och distribu­tion av dricksvatten samt digital infrastruktur. Det fullständ­i­ga namnet är Europaparlamentets och rådets direktiv av den 6 juli 2016 om åtgärder för en hög gemensam nivå på säkerhet i nätverks- och informationssystem i hela unionen (EU 2016/1148).  NIS står för nätverks- och informationssystem. – Ett förslag om hur NIS‑direktivet skulle införas i svensk lag fanns i den statliga utredningen Informationssäker­het för samhällsviktiga och digitala tjänster (SOU 2017:36, se denna länk). Det infördes 2018. Hela texten till NIS finns på denna länk. – I november 2022 röstade EU-parlamentet igenom en striktare version av NIS – se NIS2.

[eu] [förkortningar på N] [it-säkerhet] [ändrad 5 december 2022]

Unified payments interface

(UPI) – indiskt betalningssystem för mobiltelefoner. Det påminner om Swish. När man betalar överförs beloppet genast från betalarens bank­konto till betalningsmottagarens bankkonto. Det spelar ingen roll om de har olika banker. Autentisering kan ske på flera sätt. – UPI infördes 2016 av branschorganisationen National payments corporation of India, NPCI (npci.org.in), och regleras av den indiska cen­tral­banken. – Läs mer om UPI på NPCI:s webbsidor.

[betalningar] [ändrad 26 oktober 2017]

Petya

en gisslanattack som upptäcktes i början av 2016, och som då främst, men inte enbart, angrep användare i Ukraina. (Se Check Points blogg.) – Petya krypterade filsystemet i Windows-datorer och krävde sedan motsvarande ungefär två tusen kronor i bitcoin för att dekryptera det. (Huruvida filsystemet verkligen blev dekrypterat om man betalade är okänt.) – Infektionen var möjlig på grund av sårbarheten EternalBlue (se Wannacry), som bara fanns i datorer som inte hade installerat Micro­softs säkerhetsuppdatering mot EternalBlue. – En ny och mer destruktiv variant av Petya, NotPetya, drabbade den 27 juni 2017 organisationer i många länder. NotPetya ger inte de drabbade någon möjlighet att återställa förstörd information. Attacken drabbade främst Ryssland och Ukraina, men också bland annat Göteborgs hamn och det danska rederiet Maersk (se artikel i Wired – bakom betalvägg). – Storbritanniens regering beskyllde i februari 2018 officiellt Ryssland för att ligga bakom NotPetya, se detta uttalande.

[gisslanattacker] [ändrad 9 september 2021]

Asgardia

ett satellitsystem för datalagring, oberoende av alla lagar på jorden. – Asgardia‑projektet, som blev känt i oktober 2016, skickade upp tre satelliter hösten 2017. Enligt planerna ska tusentals satelliter skickas upp. Projektet vill att Asgardia ska erkännas som självständig stat. Juridiskt är problemet med det att satelliter, enligt internationella överenskommelser, anses tillhöra det land som de sköts upp ifrån. – Bakom Asgardia‑projektet står den ryska företagaren Igor Ashurbeyli. – Namnet är taget efter Asgård, gudarnas hemvist i nordisk gudalära. – Se asgardia.space. – Läs också om HavenCo och Liberland.

[datalagring] [kuriosa] [låtsasländer] [rymden] [ändrad 10 mars 2021]

Dataskyddsutredningen

en utredning med uppgift att föreslå anpassningar och kompletteringar av svensk lag betingade av EU:s Dataskyddsförordning. – Dataskyddsutredningen tillsattes av regeringen i februari 2016 och lade fram sitt betänkande den 12 maj 2017. Betänkandet hette Ny dataskyddslag och hade nummer SOU 2017:39 (SOU=Statens offentliga utredningar). Utredningen föreslog bland annat en ny lag, Dataskyddslagen. Den trädde i kraft den 25 maj 2018. Betänkandet kan laddas ner här.

[dataskydd] [lagar] [personuppgifter] [ändrad 126 januari 2023]