datoriserat återkrav av felaktigt utbetalade understöd och pensioner. – Ordet robodebt blev det informella namnet på den australiska regeringens satsning på att kräva tillbaka försörjningsstöd, sjukpension och andra förmåner som bedömdes ha betalats ut med för höga belopp. Detta hanterades av ett it‑system, därav förleden robo- (för robot). Som mest skickade it‑systemet ut 20 000 kravbrev om dagen, bland annat till döda personer. Robodebt‑projektet inleddes 2016 och avslutades 2020. I slutet av 2019 beräknades det att regeringen hade lagt ut 606 miljoner australiska dollar för att kräva tillbaka 785 miljoner. Återkraven gick tillbaka många år, och det var de som fick återkraven som måste bevisa, om så var fallet, att kraven var felaktiga. – Kritik från flera politiska partier ledde till att satsningen avslutades 2020, och att 470 000 personer fick pengarna tillbaka. – Se också zombie debt, digital dystopi och robotiserad processautomatisering.
en tjänst som tolkar hieroglyfer. – Den webbaserade tjänsten tar artificiell intelligens till hjälp för att tyda hieroglyfer. Man kan också använda den för att lära sig mer om hieroglyfer, och det går också att skicka enklare meddelanden, skrivna med hieroglyfer. – Fabricius lanserades 2020 och är ett samarbete mellan Google och det australiska centret för egyptologi vid Macquarie University(mq.edu.au…), Ubisoft(ubisoft.com) and Psycle Interactive(psycle.com). – Se artsexperiments.withgoogle.com/fabricius.
en sökbar samling av australiska tidningsartiklar, andra dokument och bilder av historiska föremål. Trove samordnas av National Library of Australia(nla.gov.au) och har material från hundratals organisationer i Australien. – Se trove.nla.gov.au.
(RHoK) – en organisation som anordnar hackaton för att hitta lösningar på samhällsproblem. Organisationen finns eller har funnits i flera länder, men 2020 tycks bara den i Australien vara aktiv – se rhokaustralia.org. – Namnet anspelar på uttrycket random acts of kindness – se också hack.
Sonder Design – ett australiskt företag som utvecklar ett omställbart tangentbord, som visades upp 2015. Tecknen på tangenterna visas med så kallad e‑ink, vilket innebär att tecknen kan bytas ut med en knapptryckning. Man kan alltså få samma tangentbord att visa teckenuppsättningen för för svenska, ryska, thai… – eller för emoji. Sonder Keyboard blir alltså flexibelt som ett virtuellt tangentbord. Man kan också få tangenterna att byta färg. – I oktober 2016 spreds rykten om att Apple skulle köpa Sonder, vilket inte tycks ha hänt. Tangentbordet fanns då fortfarande inte för försäljning. – Se sonderdesign.com.
the San Bernardino case – en juridisk konflikt mellan Apple och FBI om kryptering. – Konflikten uppstod efter en terroristattack den 2 december 2015 i San Bernardino, Kalifornien, då 14 människor dödades. FBI beslagtog en iPhone som tillhörde en av gärningspersonerna, men lyckades inte knäcka krypteringen av den information som fanns lagrad på telefonen. FBI bad då i februari 2016 Apple om hjälp med att göra ett nytt utförande av operativsystemet iOS som skulle kunna installeras på telefonen och dekryptera informationen. Apple vägrade med hänvisning till att ett sådant operativsystem skulle kunna komma på avvägar, och till exempel användas av diktaturer. Företaget vill inte heller förlora kundernas förtroende för att Apple inte snokar i deras privata information. Apple har fått stöd av flera andra it‑företag. – FBI gick till domstol för att tvinga Apple, men i slutet av mars 2016 meddelade FBI att FBI trodde sig kunna knäcka krypteringen utan hjälp av Apple, och drog då tillbaka stämningen. Ett par dagar senare meddelade FBI att krypteringen hade knäckts. – Nyhetsbyrån Reuters skrev först att det var det israeliska företaget Cellebrite(länk) som hade åtagit sig att knäcka krypteringen (länk). Men enligt en artikel i Washington Post(länk) var det amerikanska hackare som hjälpte FBI. I april 2021 blev det känt att det var det australiska företaget Azimuth(azimuthsecurity.com) som knäckte krypteringen – se artikel i Washington Post.
en billig skoldator från det australiensiska företaget One Education(länk). – Infinity:One är andra generationen av One Educations utförande av ”hundradollarsdatorn” (se One laptop per child, OLPC). – Den nya generationen har Windows 10 som operativsystem och Intel‑processor, och den saknar den modulära uppbyggnaden som den första generationen hade. Bildskärmen kan tas loss och användas separat som surfplatta. Den kostar 348 australiensiska dollar (cirka 2 500 kronor). – Se One Educations webbsidor. – Den första generationen från One Education hette XO‑Infinity och bestod nästan helt av utbytbara modulära komponenter. Meningen var att en elev skulle kunna ha samma dator under alla skolår: alla delar kunde bytas ut om de krånglade, eller om det behövdes mer kapacitet. XO‑Infinity kunde sättas samman som vanlig bärbar dator eller som surfplatta. Den hade OLPC:s Linuxbaserade operativsystem (se Sugar), alternativt Android. – One Education är fristående från projektet OLPC. När XO‑Infinity lanserades underströk företaget att det tillämpade OLPC:s standarder för XO‑datorerna, men efter det har företaget tonat ner den kopplingen. Datorerna har dock fortfarande XO‑datorernas karakteristiska vita och gröna färger.
en mässa för datorspel och andra slags spel. – Gen Con har anordnats på olika platser sedan 1967. Det är nu en av de största mässorna i USA. Sedan 2003 anordnas Gen Con i Indianapolis, Indiana. Det arrangeras också mässor i Europa och Australien. – Gen Con är kort för Geneva Convention efter Lake Geneva i Wisconsin, där en av de första mässorna hölls. Namnet anspelar också på Genèvekonventionerna (se Wikipedia). – Gen Con hotade i mars 2015 att lämna Indianapolis efter att Indiana hade infört en lag om ”religionsfrihet” som ger affärsinnehavare rätt att diskriminera homosexuella och transpersoner. Se brev till Indianas dåvarande guvernör Mike Pence (senare vicepresident under Trump – länk). Gen Con äger dock fortfarande (2019) rum i Indianapolis. – Se gencon.com.
(drone) – datorstyrt obemannat flygplan. – Bestyckade drönare har använts av USA för krigföring i Pakistan och Afghanistan, men det finns också drönare för fredliga ändamål, lek och hobby. – Skillnaden mellan modellflygplan och drönare för hobbyändamål är oskarp. Allmänt kan man säga att ett klassiskt modellflygplan är helt och hållet radiostyrt av en fjärrpilot på marken. En drönare har däremot ett inbyggt styrsystem med datorer. Drönare kan därför till exempel hålla sig flygande, hålla kursen och ändra kurs utan mänsklig manövrering när den väl har ställts in. Autonoma drönare kan utföra uppgifter självständigt, till exempel inspektera byggnader utan att dess rörelser styrs av en operatör. – Transportstyrelsen gör ingen skillnad mellan radiostyrda modellflygplan och drönare så länge som drönarna flyger enbart inom synhåll från operatör (se denna länk). – Drönare kallas på engelska också för unmanned aerial vehicles, förkortat UAV, small unmanned aerial vehicles, SUAV, militärt för unmanned combat aerial vehicles, UCAV, unpiloted aircraft systems eller unmanned aerial systems, UAS, och remote piloted aircraft systems, RPAS. – En vanlig typ av leksaksdrönare är multikopter, ett slags helikopter med fyra eller fler rotorer. – Även obemannade ubåtar kallas för drönare / drones, på engelska också unmanned underwater vehicles, UUV. – Juridiskt: I Sverige måste man ha tillstånd från Transportstyrelsen för att flyga drönare som väger mer än 7 kg, och för att flyga drönare i närheten av en flygplats krävs ytterligare ett tillstånd (länk). – Se också counter unmanned aerial systems (CUAS). – I USA beslöt FAA (≈luftfartsverket) 2015 att det krävs särskild licens för den som styr en drönare, och att operatören måste ha drönaren inom synhåll (se FAA:s webbsidor). I Australien, USA och Finland har Alphabets dotterbolag Wing(wing.com) sedan 2021 framgångsrikt levererat mat till kunder med drönare – Fotografering med drönare föll fram till den 1 augusti 2017 i Sverige under Kamerabevakningslagen. Från den 1 augusti 2017 gällde i stället, för privatpersoner och företag, Personuppgiftslagen†(PuL); sedan den 25 maj 2018 gäller i stället EU:s dataskyddsförordning. EU:s organ för flygsäkerhet, EASA(easa.europa.eu), antog i juni 2019 bestämmelser om drönare (länk). De ska tillämpas med början den 1 januari 2021 – se Transportstyrelsens webbsidor (en bit ner). – IDG:s artiklar om drönare, se denna länk.
hemligt samarbete mellan USA, Storbritannien, Kanada, Australien och Nya Zeeland om övervakning och avlyssning av tele- och datakommunikation. Samarbetet avslöjades 2013 av Edward Snowden. Det har enligt hans uppgifter pågått sedan 1950‑talet. Det finns också minst två andra samarbeten med fler inblandade länder: Nine eyes och Fourteen eyes, som sägs omfatta Sverige. – Se också Echelon och Prism.
