användbarhet

svensk term för usability. – Användbarhet är en önsk­värd egen­skap hos datorer, program, användargränssnitt och andra verktyg och föremål. Användbarheten är hög om det är lätt att för­stå

  • – vad något ska an­vändas till;
  • – hur man gör;
  • – samt lätt att göra det.

– På engelska är det skillnad mellan use­ful­ness (nytta) och usability (god form och funktion), men på svenska har vi användbarhet i båda betydelserna. – Användbar­het är ett forskningsfält inom industridesign och människa‑dator‑interaktion. – Se också användarvänlig och affordance samt Världsanvändbarhetsdagen­.

[användargränssnitt] [ändrad 25 augusti 2020]

checkbox item

”kryssrutefunktion”, ”kryssa-för-funktion” – ironiskt om funktion eller egen­skap som finns med för syns skull. Den har kanske inget värde för användaren, men den finns ändå med för att den inte ska saknas i en lista över funktioner. – Checkbox, se kryssruta, se också item.

[användargränssnitt] [it-humor] [ändrad 12 september 2019]

terminalemulator

program som efterliknar an­vändar­gräns­snittet från en dator på en annan dator. – Ofta, men inte alltid, handlar det om att efter­likna en så kallad dum terminal. Det är därför det heter terminal­emulator. – Syftet är att man på en modern dator ska kunna efter­likna (emulera) äldre ut­rustning, till exempel köra en modern dator mot en äldre stor­dator eller mini­dator. Men det kan också vara ett pro­gram som gör att man kan köra pro­gram för äldre, och kanske ner­lagda, dator­typer på en modern dator. En terminal­emulator kan också vara ett pro­gram som efter­liknar ett text­baserat an­vändar­gräns­snitt på en modern dator. – Tillägget emulator är oftast överflödigt när man talar om moderna system, eftersom en terminal numera är ett program som körs i ett fönster. Sådana program kallades för emulatorer eftersom de emulerade dumma terminaler, men den funktionen är överspelad. Benämningen terminalemulator hänger med ändå.

[användargränssnitt] [ändrad 21 augusti 2017]

penndator

(pen computer) – dator som ger användaren möjlighet att mata in text och andra instruktioner direkt på bild­­skärmen med en elektronisk penna eller med ett finger. – Penndatorer brukar vara små för att man ska kunna hålla dem i en hand och skriva med den andra. Dator­­typen har mer eller mindre försvunnit som särskild genre, efter­­som smarta mobiler erbjuder samma eller likvärdiga funk­tioner. – En penndator har en bildskärm som uppfångar pennans rörelser. Om man ska kunna skriva maskin­­läs­­bar text behövs också ett program för teckenigenkänning. – Den första penndatorn som slog igenom stort var den numera nerlagda Palm†, men ti­dig­are fanns Apples Newton†, Eo† och det kort­­livade Windows for pen computing†. Datortypen Tablet PC† kan också fungera som penn­dator. – När det gäller smarta mobiler används penndatorteknik ibland: en del har ingen penna, utan man använder i stället ett finger. I så fall används fingret för att peka och klicka och svepa, medan textinmatning oftast görs med ett virtuellt tangentbord. Andra smarta mobiler och surfplattor ger användaren möjlighet att rita och skriva direkt på skärmen, men de har inte textigenkänning. – Penndator eller pekdator? Termen penndator har i praktiken kommit ur bruk, även om en del smarta mobiler har samma funktion och säljs med elektronisk penna. Däremot har praktiskt taget alla smarta mobiler och surfplattor pekskärm, och kan alltså ses som penndatorer. Men just därför att pekskärm mer eller mindre tas för givet på smarta mobiler och surfplattor så nämns den inte. När man numera talar om pekdatorer menar man i stället oftast stora bildskärmar som är uppställda på allmän plats med kartor och annan information för allmänheten, och som har pekskärm.

[persondatorer] [ändrad 5 februari 2018]

kommandorad

tom rad på bildskärmen där användaren kan skriva in instruktioner till datorn. Det är alltså ett enkelt användargräns­­snitt. – Innan persondatorer med grafiskt användargräns­snitt slog igenom var användargränssnitt med kommandorad, textbaserade användargränssnitt, närmast ensam­rådande. I ett sådant användargränssnitt visas resultatet av exekveringen av inmatningen som text på bildskärmen, direkt nedanför instruktionen (kommandot). Användaren kan, efter att ha sett resultatet, mata in ytterligare instruktioner. Användaren kan också mata in en hel serie instruk­tioner på en gång, till exempel ett skript. – Användargränssnitt med kommandorad är, strikt talat, inte riktigt samma sak som de text­baserade användargränssnitt som förekom, i synnerhet på 1980-talet på persondatorer, och som var ett mellanting mellan grafiska användargränssnitt och rena kommandoradsbase­rade användargränssnitt. Det pro­gram som läser och verkställer in­struktioner som matas in på kommandoraden kallas för kommando­tolk. – På engelska: command line.

[användargränssnitt] [ändrad 4 februari 2023]

kommandotolk

program som tar emot och verkställer instruktioner som användaren matar in, vanligtvis som text. – Inmatningen brukar ske från tangent­bord genom en kommandorad, alltså en enkel ruta för textinmatning. Men inget hindrar att man an­vänder andra metoder för in­mat­ning. – Kommantotolken ingår i operativsystemet. Alla operativsystem som kan an­vändas med ett textbaserat användargränssnitt har en kommandotolk. I de van­ligaste operativsystemen som macOS och Windows används kommandotolken normalt inte, eftersom de har grafiska användargränssnitt, men det finns en om man vill använda den. – I Unix‑system kallas kommandotolkar ofta för skal (shell). Den mest kända är troligen Bash, som också ingår i Windows 10. – På engelska: command interpreter.

[användargränssnitt] [operativsystem] [ändrad 29 september 2014]