Ord och uttryck i it-branschen
om databaser: det att ändringar, tillägg och strykningar genomförs överallt i systemet, men att det troligen inte sker samtidigt överallt. Det kan ta lite tid. Termen långsam konsistens används i synnerhet om transaktionshantering och om databaser av typ NoSQL. – Se konsistens. – På engelska: eventual consistency. Eventual betyder här ungefär [det som händer] till sist.
[databaser] [ändrad 28 september 2018]
[databaser] [datalagring] [ändrad 15 november 2019]
ett nyckel–värde-par är en kombination av en nyckel och ett värde. (Det har alltså inget med termen nyckelvärde att göra.) – Nyckeln är ett nummer eller annat unikt värde som entydigt identifierar informationen. Värdet är antingen information eller en pekare till den plats där informationen lagras. – Exempel: Nyckel är personnummer, värde är personens namn. Personnummer är unika, men många personer kan ha samma namn. Modellen ger stor frihet att knyta olika slags information till olika nycklar: en nyckel kan peka på ett personnamn, en annan på ett foto. Modellen används i en typ av databas, nyckel‑värde‑databas (key‑value database), som är en databas av typ NoSQL. – På engelska: key–value.
[data] [ändrad 29 november 2019]
(virtual directory) – i katalogtjänster: funktion som i ett nätverk samlar in uppgifter från flera kataloger och andra källor och vidarebefordrar dem så att allt verkar komma från en och samma katalog. Datorerna i nätverket kan därför få alla kataloguppgifter från en och samma adress. Vad som i själva verket händer när den virtuella katalogen får en förfrågan är att den anropar den resurs som har svaret, och sedan vidarebefordrar svaret till den som har frågat. Virtuella kataloger är bland annat ett sätt att göra uppgifter från flera olika källor åtkomliga på ett enkelt sätt utan att man behöver slå ihop källorna till en samlad katalog i ett enhetligt format.
[databaser] [identifiering] [virtuellt] [ändrad 22 april 2018]
Transaction processing performance council – en organisation som fastställer prestandamått för databaser och transaktionshantering. Prestandamåtten brukar kallas för TPC, följt av olika bokstäver. – Se tpc.org (långsam i februari 2020).
[databaser] [förkortningar på T] [organisationer] [ändrad 13 februari 2020]
databasmotor för MySQL, utvecklad för att klara transaktionshantering. (Den ursprungliga databasmotorn för MySQL, MyIsam klarar inte transaktionshantering.) – InnoDB är den förvalda databasmotorn i MySQL sedan version 5.5. InnoDB utvecklades av det finländska företaget Innobase, som 2005 köptes av Oracle, och som 2013 upphörde att existera som särskilt varumärke. Produkten finns kvar, se MySQL:s webbsidor.
[databaser] [ändrad 4 april 2017]
(atomic value) – i relationsdatabaser: information (värde) som inte kan delas upp ytterligare vid frågor (sökningar). – Vad som är atomärt beror på hur databasen är upplagd. Ett namn som Maria Andersson kan vara atomärt som helhet, trots att det består av två delar – i så fall står hela namnet i ett och samma fält (”Namn”) i databasen. Eller också står Maria i ett fält (”Förnamn”) och Andersson i ett annat fält (”Efternamn”) på samma rad. I det första fallet är alltså hela namnet Maria Andersson atomärt, i det andra fallet är Maria och Andersson atomära var för sig. Uppläggningen får konsekvenser för hur man ställer frågor till databasen. – Vad som blir atomärt hänger på syftet med databasen, alltså vad man vill kunna fråga efter. (Har man behov av att söka efter alla som heter Maria i förnamn?) Det finns alltså inga absoluta regler för vad som är atomära värden. Det avgörs av databasens programmerare. Man talar om databasens granularitet (kornighet, detaljnivå). – Se också enkelt värde.
[databaser] [ändrad 14 december 2017]
(query, även: search) – om databaser: begäran om information ur en databas. – En fråga kan gälla ett urval information, eller att informationen ska ordnas på ett visst sätt. En fråga kan också, i svensk terminologi, vara en ändring eller strykning. – Fråga är den traditionella svenska termen för engelska query. – En fråga kan begära ett urval av information (ge mig en lista på alla kunder i databasen som bor i Malmö), att informationen ska sorteras på ett visst sätt (efter efternamn, efter postnummer) eller en kombination av villkor. Man kan också använda sökbegränsare, vilket innebär att bara en angiven del av databasen ska genomsökas. Frågor till en databas kan ställas av en användare eller av ett annat program. – En fråga som ”ta fram namn och adress till alla villaägare som är mellan 30 och 50 och kör Volvo, och sortera dem efter ålder” uttrycks då i ett frågespråk (query language) som SQL. Andra operationer, som att lägga till, ändra eller ta bort information i en databas kallas också ofta för frågor. – Läs också om lagrade procedurer och vyer (som är två olika saker). – Ordet sökning används mest av icke‑professionella användare och om sökningar i databaser som Google. Skillnaden mellan frågor i databaser och sökningar med sökmotorer är att frågorna i en databas formuleras med utgångspunkt i databasens strukturerade uppbyggnad. Exempel: vill man ha en lista över alla som bor i staden Nora räcker det med att söka efter Nora i fältet ”Postort”. Man behöver inte söka igenom hela databasen efter ordet Nora, och man får därför bara träff på staden Nora, inte på alla som heter Nora i förnamn. Sökningar i sökmotorer är däremot som regel fritextsökningar, eftersom webbsidor och textdokument inte brukar vara strukturerade – det finns inget enkelt sätt att avgöra ifall Nora syftar på en kvinna eller på en stad, utan det får användaren räkna ut själv. – Se också uppslagning (look‑up).
[databaser] [sökmotorer] [sökningar] [ändrad 4 september 2018]
(”Windows Future Storage”) – ett numera upplöst projekt för lagring och hantering av data från Microsoft. Målet var att all information som lagras skulle vara sökbar med ledning av beskrivningar av innehållet (metadata), oavsett var den fanns i ett nätverk. WinFS skulle kunna hantera både traditionella databaser och ostrukturerade textdokument, liksom bilder, film och musik i digital form. WinFS skulle inte bara kunna söka information, användaren ska också kunna be det att sortera filer enligt olika kriterier. – WinFS var tänkt att ingå i Windows Vista†, men 2004 meddelade Microsoft att WinFS skulle utvecklas oberoende av Vista. 2006 meddelade Microsoft att WinFS inte skulle levereras som en separat produkt, utan att den utvecklade tekniken skulle integreras i andra produkter.
[databaser] [förkortningar på W] [nerlagt] [windows] [ändrad 11 maj 2018]
[databaser] [ändrad 10 december 2019]