– industrial internet of things – sakernas internet tillämpat i industriell produktion.
[förkortningar på I] [industriell it] [sakernas internet] [31 oktober 2019]
Ord och uttryck i it-branschen
– industrial internet of things – sakernas internet tillämpat i industriell produktion.
[förkortningar på I] [industriell it] [sakernas internet] [31 oktober 2019]
en utskrift av det viktigaste från mobiltelefonen, avsett att ersätta telefonen för en dag. – Paper phone är en experimentell app från Google, tänkt som ett led i digitalavgiftning. Användaren väljer vilken information från telefonen som ska skrivas ut, och utskriften är utformad så att den kan vikas ihop till ett behändigt häfte. – Se denna video från 2019 från Experiments with Google. Appen kan laddas ner för Android från Google Play: länk (borttagen). Koden till Paper phone finns på GitHub: länk.
[digitalfritt] [ändrad 20 december 2022]
en svensk organisation som har hand om Sveriges och de nordiska ländernas anslutning till internet och hanterar internets adressystem DNS. – Netnod är alltså en internetknutpunkt, IXP, och sköter en av internets rotservrar. Netnod har också i uppdrag från svenska staten att sköta internettid. Netnod grundades 1996 som ett helägt dotterbolag till TU‑stiftelsen. Det var resultatet av att universitetsnätverket SUNET samt Telia och Tele2 hade insett att de behövde koppla ihop sina nätverk med tanke på den växande användningen av internet. Netnod grundades för att det skulle finnas en stabil internet‑infrastruktur oberoende av enskilda företag. – Se netnod.se.
[internet] [30 oktober 2019]
(choke point) – trång del av nätverk som alla meddelanden måste passera för att de ska kunna granskas. Även: nålsöga. – Begränsningspunkter är alltså inlagda i nätverket med avsikt som ett sätt att höja säkerheten. Detta till skillnad från flaskhalsar (bottlenecks), som är oönskade hinder. – Engelska choke point (kvävningspunkt) är från början en militär term som syftar på smala sund (som Gibraltar) eller bergspass som en fiende måste passera. – Jämför med single point of failure.
[it-säkerhet] [nätverk] [ändrad 2 februari 2022]
en detaljerad rapport om svenskarnas internetanvändning. Den har kommit ut varje år sedan år 2000. Svenskarna och internet bygger på telefonintervjuer med ett stort antal personer. Svenskarna och internet sammanställdes först av World internet institute, sedan 2010 av Internetstiftelsen. – Se svenskarnaochinternet.se. – Svenskarna och internet innehåller delundersökningen Barnen och internet som gäller internetanvändning hos barn upp till tio år – se denna länk.
[barn] [internet] [it-liv] [ändrad 2 december 2019]
varumärke för en smart mobil från Rwanda. – Mara lanserades i oktober 2019 av Mara Group. – Det fanns vid lanseringen två modeller, Mara X och Mara Z. Mara uppges vara den första smarta mobil som utvecklas och tillverkas i ett afrikanskt land. Operativsystemet är Android. – Se maraphones.com (kan vara långsam). – Mara betyder lejon på grundaren Ashish J Thakkars mors dialekt.
[mobiltelefoner] [ändrad 22 december 2022]
(DoH) – ett system för kryptering av anrop från webbläsare till DNS‑servrar. Syftet är att försvåra olovlig avläsning och manipulation, till exempel man‑i‑mitten‑attacker. Det som krypteras med HTTPS är webbläsarens förfrågan om vilken IP‑adress som motsvarar en given webbadress (URL) – se DNS. Det är IP‑adressen (en rad med siffror) som datorn måste använda för att nå den önskade webbsidan – webbadressen (som idg.se) är bara ett hjälpmedel för det mänskliga minnet. Med användning av DoH blir en sådan förfrågan en obegriplig serie ettor och nollor för den som uppsnappar förfrågan. Det krävs att både webbläsaren och DNS‑servern är anpassad för DoH. – Google (Chrome) och Mozilla (Firefox) började testa DoH under 2018. DoH är en standard som har fastställts av internets tekniska ledningsgrupp IETF som en RFC (RFC 8484). – DoH har dock mött kritik för att det försvårar filtrering av otillåtna och spärrlistade webbsidor, till exempel sådana som sprider skadeprogram.
[domäner] [kryptering] [rfc] [webben] [ändrad 30 maj 2021]
tillgänglighet till tjänster på webben och andra digitala medier. – Se lagen om tillgänglighet till digital offentlig service.
[tillgängligt] [webben] [10 oktober 2019]