Jolla

ett finskt företag som ut­vecklar Sail­fish OS, ett operativsystem för smarta mobiler. Det är baserat på Meego†. – Jolla grundades 2011 och började sälja egenutveck­lade telefoner med Sail­fish i november 2013. Jollatelefoner kunde också köra program för Android. I november 2014 visade Jolla upp en surfplatta, Jolla Tablet, men tillverk­ningen upphörde i början av 2016. – I november 2015 ansökte Jolla om skuldsane­ring. Företaget har sedan dess slutat att utveck­la och sälja hårdvara och koncentrerat sig på mjukvara. – Se jolla.com. – Namnet: Jolla är finska för jolle.

[företag] [linuxdistributioner] [mobilt] [ändrad 8 september 2020]

spectrum crunch

frekvensbrist – brist på radiofrekvenser för mobiltelefoni. Även: brist på radiofrekvenser för andra ändamål.

[mobilt] [ändrad 19 december 2019]

spektrum

inom elektronisk kommunikation: de radiofrekvenser som används för informationsöverföring. Det omfattar radiofrekvenser som används för radio, tv, kommunikationsradio, mobiltelefoni och trådlösa nätverk. – Se också spektrumförvaltning. – I allmän bemärkelse är spektrum en kontinuerlig följd av frekvenser: regnbågen är ett spektrum av synliga elektromagnetiska frekvenser – färger. – I ännu mer allmän betydelse används det om något som förekommer i högre eller lägre grad, till exempel autismspektrum. – På engelska: spectrum.

[fysik] [mobilt] [radio och tv] [trådlöst] [ändrad 5 maj 2020]

spektrumförvaltning

reglering av användningen av radio-­spektrum. – Till radiospektrum räknas radio­frekvenser som kan användas för radio, tv, mobiltelefoni, kommunikations­radio och tråd­lös dataöver­föring. Syftet med spektrumförvaltning är att uppnå effektiv användning av radiofrekvenserna (frekvenstilldelning), förebygga störningar och andra tekniska problem samt att samarbeta med andra länder för att förebygga störningar och skapa inter­nationella tekniska standarder. – Se också refarming. – Spektrumförvaltning i Sverige sköts av PTS. – På engelska: spectrum management.

[mobilt] [radio och tv] [trådlöst] [ändrad 5 januari 2021]

AXE

  1. – en digital telefonväxel från Ericsson – den första telefonväxeln i världen som var helt datoriserad. – Första AXE‑växeln byggdes 1976. AXE‑växeln var dator­styrd, men den hanterade analoga (kretskopplade) samtal. AXE har sedan dess anpassats till mobiltelefoni och dataöverföring, men nämns numera inte i Ericssons marknadsföring. – Bokstäverna AXE står enligt Ericsson inte för något särskilt. De ska uttalas var för sig: A, eX, E. – Utvecklingen av AXE‑växeln, där bland andra Ivar Jacobson deltog, beskrivs i Bengt‑Arne Vedins (19402017) bok Teknisk revolt från 1992. – En redogörelse för AXE:s historia finns på Ericssons webbsidor;
  2. aXe – ett verktyg för att testa ifall webbsidor uppfyller krav på tillgänglig­het. Det är ett tillägg som kan installeras i webbläsarna Chrome och Firefox. Verktyget utgår från W3C:s riktlinjer för tillgänglighet och amerikanska statens standarder för upphandling. – Se denna webbsida.

[it-historia] [telefoni] [tillgängligt] [webbpublicering] [ändrad 19 mars 2018]

keitai

mobiltelefonjapanska. – Ordet står också för en livsstil i Japan. Fors­karen Mizuko Ito, också känd som Mimi Ito (länk), har beskrivit den livsstilen i boken Personal, Portable, Pedestrian: Mobile Phones in Japanese Life (MIT Press 2005, se länk).

[it-liv] [mobilt] [ändrad 11 januari 2020]

refarming

spectrum refarming – spektrumskifte – omfördelning av radiofrekvenser. Frekvensområden får nya användningsområden, vanligtvis för att underutnyttjade frekvensområden ska utnyttjas mer effektivt. – Se också spektrumförvaltning.

[mobilt] [radio och tv] [trådlöst] [ändrad 5 januari 2021]

4g

  1. – fjärde generationens mobiltelefoni – mobila nätverk med mycket snabb data­­över­­föring. Sveriges första 4g-nät invigdes i december 2009. – 4g‑telefoni har en högsta band­bredd på mellan 100 mega­bit och en giga­bit per sekund. En gigabit per sekund är kravet när mottagaren är stillastående eller gående, 100 mega­bit per sekund är kravet när mottagaren åker bil eller tåg. Den kapaciteten ger möjlig­­het att sända och ta emot video i flera kanaler, till exempel att delta i en videokonferens och se på tv sam­tidigt i samma telefon. Däremot kan man, intressant nog, inte ringa över 4g‑nätet i de första versionerna av nätet. När man ringer med en 4g-tele­fon ringer man i 3g‑nätet. – Observera att i USA har tekniker som HSPA+ marknadsförts som 4g, men de är i själva verket versioner av 3g (så kallad 3,5g). – 4g eller LTE? Enkelt kan man säga att 4g är ett varu­­märke och LTE (LTE advanced) är den bakom­­liggande tekniken. De tekniker för 4g som används i bland annat Europa har ut­vecklats bland annat i projektet Long term evolution, se LTE Advanced. Internationella tele­unionens (ITU:s) övergripande standard för vad som får räknas som 4g heter IMT‑Advanced. LTE Advanced är en teknisk specifikation som uppfyller kraven i IMT‑Advanced, och som därför får marknads­­föras som 4g. Jäm­för med 3g, 3,5g och 5g samt wimax. 4g kallas ibland också för Next generation mobile networks, NGMN. – Om mobiltelefon­­generationer, se mobil­telefon;
  2. – metoder för programmering på hög nivå, benämning på en stark trend från omkring 1970 till början av 1990-talet. Det kallades ibland för ”programmering utan programmerare”, vilket naturligtvis var en överdrift (se deklarativ programmering). Grundtanken var att programmeraren bara skulle behöva ange vad som skulle göras, inte hur det skulle göras. Programmeringsverktygen skulle ta hand om detaljerna.

[mobilgenerationer] [mobilt] [programmering] [ändrad 22 maj 2018]