adressgeneratorattack

sätt att kart­lägga fungerande e‑post­adresser på en viss server för att angriparen ska kunna skicka spam till dem eller attackera dem på något sätt. Angriparen låter ett program (en adressgenerator) sätta ihop massor med tänk­­bara e‑postadresser på ett företag, en myn­dig­­­het eller en e‑posttjänst. Sedan skickar angriparen e‑post till var och en av adresserna. Mottagarens e‑post­server returnerar då all e‑post som är adresserad till obefintliga adressater. Angriparen kan då dra slutsatsen att med­­delanden som inte returneras (vanligen en mindre andel) går till existerande e‑postadresser. Angriparen sparar då de adresserna och skickar spam till dem, eller säljer adresserna till spammare. Det finns två metoder:

  1. uttömmande adress­­generator­­attacker prövar alla tänk­­bara teckenkombina­tioner upp till en viss längd, ofta upp till 15 tecken;
  2. selektiva adress­­generator­­attacker testar initialer, vanliga för- och efternamn och kombi­na­tioner.

– På engelska: directory harvest attack, DHA, även: katalogattack.

[it-säkerhet] [spam] [ändrad 12 januari 2020]

additional decryption key

(ADK) – extra krypterings­nyckel som ger arbets­givaren möjlig­­het att dekryptera en an­ställds krypterade med­de­lan­den utan att ha till­gång till den an­ställdas privata nyckel. ADK kan användas i företags­versionen av PGP version 5.5 och senare. – Den anställdas öppna nyckel (publika nyckel) är utformad så att den (som vanligt) hör ihop med den anställdas privata nyckel, men med ADK krypterar den också så att det passar till en alternativ privat nyckel (dekrypterings­nyckel) som arbets­givaren har hand om. E‑post och andra dokument som har krypterats med den anställdas öppna nyckel (och som normalt därför bara kan dekrypteras med samma anställdas privata nyckel, som hon ensam har tillgång till) kan vid behov dekrypteras genom att arbets­givaren i stället använder ADK. – För­klaring på engelska finns här (från 2004).

[kryptering] [ändrad 9 februari 2018]

FOE

  1. – CERT FOE – Failure observation engine – även känt som BFF, Basic fuzzing framework – ett program för säkerhetstestning av Windows-program. BFF finns också för andra operativsystem. Utvecklat av CertCC. – Cert FOE / BFF testar säkerheten i program genom att mata in felaktiga indata. Utfallet ger en bild av vilka fel programmet kan hantera och vilka fel som får det att krascha. – Se CertCC:s webbsidor;
  2. – FoE, se Feed over email.

[bloggar] [e-post] [förkortningar på F] [it-säkerhet] [testning] [windows] [ändrad 7 september 2018]

XKCD

en tecknad serie med skämt som ofta har anknytning till it. Serien innehåller enkla streckfigurer. Det är texten som är intressant. Ibland är det bara text. Serien görs av Randall Munroe och finns på xkcd.com. En intervju med Randall Munroe publicerades 2013 i Computer Sweden (länk). – I september 2019 avslöjades en stor dataläcka i XKCD Forum, ett internetbaserat diskussionsforum med anknytning till serien. Se sajten haveibeenpwnded.com (länk). Enligt uppgift hade personuppgifter om över 560 000 användare läckt ut med början i juli 2019. Sajten stängdes när detta blev känt, men öppnades igen senare. – IDG:s artiklar om XKCD: länk.

[dataläckor] [it-humor] [kultur och underhållning på webben] [ändrad 4 september 2019]

sökmotorförgiftning

sätt att lura sökmotorer att hänvisa besökare till skumma webb­sidor. – Det kan göras på flera sätt, men alla går ut på att utnyttja seriösa webbsidor som har hög rankning på sökmotorerna, men är dåligt skyddade. Ett sätt är att injicera kod på den angripna webbsidan på ett sådant sätt att webbsidans utgivare och besökare inte ser någon skillnad, men sökmotorerna får förfalskade uppgifter. Den som sedan gör sökningar som leder till den ”förgiftade” webbsidan kan i sökresultaten hänvisas till länkar som leder till helt andra webbsidor än de som besökaren hade tänkt sig. Angriparen har nämligen förberett länkar som ser ut att gå till den ”förgiftade” webbsidan, men som i själva verket går till andra sidor, som kan användas för marknadsföring av skumma produkter, för bedräge­rier eller för spridning av skadeprogram. – På engelska: search engine poisoning.

[attacker] [bluff och båg] [it-relaterad brottslighet] [sökmotorer] [webbsidor] [ändrad 5 september 2018]

pwn

internetjargong (leet) för besegra, ta över, behärska. – Pwn brukar för­klaras som skrivfel för own – äga. Ordet används dels i dator­spel i be­ty­delsen besegra, vinna, dels i it-säker­het i be­ty­del­sen ta över, göra intrång [i], kompro­met­tera. – Stavas också p0wn (med nolla).

[avsiktliga fel] [it-säkerhet] [jargong] [spel] [ändrad 9 november 2019]