- – program som lägger över arbetsuppgifter på ett annat program: servern. – Ett system med klienter och servrar kallas för klient‑server‑system. En klient är egentligen alltid ett program, men ofta kallas den dator som kör klientprogrammet för klient. Man brukar skilja mellan tunna klienter och feta klienter. – Termen klient var vanlig på 1990‑talet då man på många arbetsplatser gick över från fristående persondatorer till lokala nätverk med klient‑serversystem. Numera är många av de program som körs på en persondator beroende av internet (se molnet), och alltså tekniskt sett klienter, men ordet används sällan i det sammanhanget. Rent tekniskt kan uppdelningen av ett programs funktion i klient och server genomföras omärkligt för användaren. Det kan till och med vara praktiskt att dela upp ett program i klient och server och ändå köra dem på samma dator. I sådana fall är det inte alltid tydligt vad som är klienten och vad som är servern, men en tumregel är att det program som är närmast användaren – det man ser på bildskärmen – kallas för klient. Man kan också säga att klienten är beställaren och servern utföraren. – På engelska: client;
- – dator, surfplatta eller smart mobil som kör klientprogram.
[it-system] [ändrad 8 oktober 2019]
det att flera användare samtidigt, men oberoende av varandra, kan använda samma exemplar av ett program. Användarna ska inte märka av varandra. Programmet är multitenant – det har flera hyresgäster, tenants. Man talar också om att de kör samma instans av programmet. – Programmet körs på en server i ett nätverk. Multitenans är vanligt i moln‑baserade system (se molntjänster). Multitenanta program måste alltså hålla i sär data och inställningar för de användare som samsas om programmet. Användarna får inte märka att de inte är ensamma. – I grund och botten är multitenans samma princip som användes i äldre stordator- och minidatorsystem. – På engelska: multitenancy eller multi‑tenancy. – Om systemet i stället startar en ny instans av programmet för varje användare talar man om singeltenans eller multiinstans. – Användning av multitenanta program ska skiljas från applikationsdelning, som innebär att två eller flera användare gemensamt arbetar med samma information i samma program. De kan till exempel redigera samma textdokument tillsammans.
[it-system] [programkörning] [ändrad 21 november 2019]
OCP – organisation som utvecklar teknik med öppna specifikationer för stora datacenter. – Programmen som driver datacentret och servrarna skrivs i öppen källkod, och specifikationerna för all utrustning som används – chassin, rack, strömförsörjning – ska ha öppna specifikationer. Det vill säga att vem som helst ska kunna utveckla program och tillverka utrustning som passar. – Initiativet till Open Compute Project togs 2011 av Facebook. – Se opencompute.org.
[it-system] [öppen källkod] [ändrad 22 februari 2018]
en lagringstjänst från Google. Användarna ansluter sig genom webben. Google Drive är alltså en ”hårddisk på nätet”. Man kan lagra upp till 15 gigabyte gratis, mer mot avgift. Google Drive är integrerad med Googletjänsterna Google Docs och Google Plus. Tjänsten debuterade i april 2012. – Se Googles webbsidor. – Se också Dropbox, iCloud och Onedrive.
[datalagring] [molnet] [ändrad 22 februari 2023]
The open group architecture framework – principer, regler och råd för uppbyggnaden av it‑system för företag, utvecklat inom The open group. TOGAF är ett så kallat ramverk, vilket kan beskrivas som en systematisk beskrivning av hur man bygger ett it‑system av en viss typ med hänsyn till tidigare erfarenheter, lagar och bestämmelser, olika användares behov och ekonomiska hänsyn. TOGAF har varit under utveckling sedan mitten av 1990‑talet, och får användas fritt av alla. – Läs mer på The open groups webbsidor (länk).
[förkortningar på T] [it-system] [ändrad 17 december 2018]
botnät av virtuella datorer som körs i en molntjänst. Vanligtvis körs botnät, som är ett antal infekterade datorer som kan fjärrstyras för att utföra överbelastningsattacker, från infekterade datorer. Datorernas ägare är inte inblandade och vet inte vad som pågår. För att slippa besväret med att infektera datorer kan angriparen i stället hyra in sig på en molntjänst, installera ett antal virtuella datorer, genomföra attacken från dem och sedan släcka de virtuella datorerna.
[bot] [molnet] [skadeprogram] [ändrad 19 januari 2018]
identitets- och åtkomsthantering – system för att reglera vilka användare som ska ha tillgång till en organisations it‑nätverk och vilka resurser varje enskild användare ska få komma åt. – Som resurser räknas information, tjänster och hårdvara i nätverket. – Förkortas IAM – förkortningen används också på svenska. – Syftet är att man enkelt ska kunna lägga till och ta bort användare ur nätverket, att kunna överblicka vilka användare det finns och vad var och en av dem får och inte får göra samt att snabbt kunna ändra deras behörigheter, till exempel när någon byter arbetsuppgift. – Det ska inte finnas mer än ett system i nätverket för att tilldela användare användarnamn, lösenord och behörigheter. – Ett IAM‑system ger också möjlighet till samlad inloggning, det vill säga att en användare bara ska behöva logga in en gång för att få tillgång till alla resurser som hon har rätt att använda i nätverket. – Se också Customer identity access management (CIAM) – kundidentitetshantering.
[it-system] [it-säkerhet] [ändrad 17 augusti 2021]
i telekom: datorprogram, databaser och annan utrustning som driver telenätet så att samtal och datakommunikation kan kopplas fram. Förkortas till OSS. Ingår ofta i sammansättningen OSS/BSS (se business support system), alternativt BSS/OSS eller B/OSS.
[industriell it] [telekom] [ändrad 11 januari 2019]