Fraudfox

ett program som underlättar datorbedrägerier mot banker. – Fraudfox skapar en falsk signatur för den dator som bedragaren använder. (Signaturen, på engelska fingerprint, är ett antal kännetecken för som kan användas för att identifiera datorn över nätet. Det är inte en elektron­isk signatur.) En falsk signatur räcker inte ensamt för att begå datorbedrägerier mot banker, men det under­­lättar. – Fraudfox bygger på webbläsaren Firefox (därav namnet) i en modifierad version och på Windows, som körs som en virtuell maskin. – Fraudfox har utveck­lats av pseudonymen hugochavez, och började spridas 2015.

[it-relaterad brottslighet] [it-säkerhet] [ändrad 2 september 2019]

falsk basstation

fungerande men olovligt utplacerad bas­station som används för avlyssning av mobiltelefonsamtal. – En falsk bas­station ingår inte i de lagliga mobilnätverken, utan har placerats ut för spionage eller i andra kriminella syften av någon som inte är mobiloperatör. Den placeras i närheten av de arbetsplatser eller andra platser där de som man vill avlyssna brukar finnas. – Falska basstationer kan ta emot och koppla samtal som en vanlig basstation. Uträkningen är att de telefoner som man önskar avlyssna automatiskt ska koppla upp sig på den falska basstationen utan att användaren märker något. Basstationen kan då spela in sam­talet eller låta tredje part lyssna. – Falska basstationer är olagliga av flera skäl. Förutom att syftet, telefonavlyssning, är olagligt är det också olagligt att placera ut basstationer utan licens. Det kan däremot vara tillåtet för polisen att använda falska basstationer i brottsutredningar. – Under 2014 upptäcktes eller misstänktes falska basstationer i flera städer, bland annat i Oslo. I Sverige uppgav Dagens Nyheter i december 2014, efter egen undersökning (länk), att det fanns falska basstationer i regeringskvarteren i Stockholm, men en undersökning som därefter genomfördes av PTS hittade inga falska basstationer (se rapport). Och i mars 2015 uppgav norska säkerhetspolisen, PST, att det inte hade funnits några falska basstationer i Oslo heller. – På engelska: cell‑site simulator eller IMSI catcher, försvenskat: IMSI‑fångare, se IMSI. Även: stingray och evil twin.

[avlyssning] [it-relaterad brottslighet] [mobilt] [ändrad 20 december 2020]

virtuell våldtäkt

sexuellt övergrepp på distans: gärningsmannen tvingar någon att utföra sexuella handlingar inför en dators eller mobiltelefons videokamera medan gärningsmannen tittar på. – Virtuell våld­täkt var ett av årets nyord 2014 enligt Språk­rådet och Språktidningen (länk). – Se också gromning (grooming).

[it-relaterad brottslighet] [årets nyord] [ändrad 28 december 2020]

falsk nummerpresentation

(caller ID spoofing, call laundering) – visning av ett annat telefonnummer i nummerpresenta­tion än det som samtalet kommer ifrån (B‑numret). – I USA kan man i princip välja vilket nummer man vill för falsk nummerpresen­ta­tion, även nummer som tillhör någon annan, ovetande abonnent. Syftet kan vara kriminellt (till exempel vid stalkning) eller på annat sätt bedrägligt (försäljare), men det kan också finnas legitima skäl att göra så. Det finns flera sätt att förfalska det uppringande numret (eller namnet). Ett är att använda program som är tillgängliga på internet, ett annat är att anlita företag som erbjuder tjänsten. (Se spoof card.) – I USA är användning av falsk nummerpresentation inte i sig olagligt (till exempel om man använder det för att skoja med en vän), men det är straffbart om det används för bedrägeri eller för att ställa till skada. – Se lagen Truth in caller ID (länk). – Falsk nummerpresentation förekommer i Sverige. Det är relativt enkelt att genomföra om samtalet kommer från IP-telefoni.

[it-relaterad brottslighet] [it-säkerhet] [lagar] [telefoni] [ändrad 21 oktober 2021]

cybermord

mord genom manipulering av datoriserad sjukvårdsutrustning. Till exempel genom att angriparen på distans stänger av en pacemaker som är ansluten till internet. – Jämför med cybercide, som är något helt annat.

[hälsa] [it-relaterad brottslighet] [ändrad 18 april 2020]

Neij, Fredrik

(1978) – en av Pirate Bays grundare. – Fredrik Neij dömdes 2010 tillsammans med bland andra Gott­frid Svart­holm Warg till tio månaders fängelse och till att solidariskt be­tala 46 miljoner kronor i skade­stånd för med­hjälp till in­trång i upp­hovs­rätten. Han för­svann från Sverige innan straffet verk­ställdes, men greps i november 2014 på gränsen mellan Laos och Thai­land.

– In English: Fredrik Neij was one of the founders of the file­sharing site Pirate Bay. In 2010, he and three other defendants were found guilty of facilitating copyright infringement and sentenced to prison terms and to paying 46 million Swedish kronor in damages, jointly and severally. Neij was sentenced to ten months in prison, but he disappeared from Sweden before serving his term. He was found in November, 2014, when crossing the border between Laos and Thailand. – For more summaries in English, please click at this link.

[it-relaterad brottslighet] [personer] [pirat] [upphovsrätt] [ändrad 5 augusti 2017]

Svartholm Warg, Gottfrid

(1984) – medgrundare av Pirate Bay. – Gottfrid Svart­holm Warg, som är en skicklig programmerare och har drivit ett webbhotell, grundade Pirate Bay 2004 till­sammans med Fredrik Neij. Han, Neij och två andra åtalades 2009 för med­hjälp till intrång i upphovsrätten. Han dömdes till ett års fängelse och till att be­tala 30 miljoner kronor solidariskt med de andra åtalade. – Svart­­holm Warg för­svann utomlands innan han skulle börja av­tjäna fängelsestraffet. Han greps 2012 i Kambodja. Han ut­lämnades då till Sverige och avtjänade sitt straff med fri­givning efter nio månader. – 2013 ställdes han inför domstol för dataintrång mot Logica och Nordea. Han friades när det gällde Nordea, men dömdes till till ett års fängelse för Logica‑intrånget. Men i november 2013 över­lämnades han till Danmark där han åtalades för data­intrång, bland annat i den danska polisens it‑system. Han och en dansk med­åtalad fälldes i oktober 2014. Svartholm Warg dömdes till tre och ett halvt års fängelse. – Gott­frid Svart­­holm Warg är också känd som ”anakata”.

[gottfrid svartholm warg] [it-relaterad brottslighet] [personer] [pirat] [upphovsrätt] [ändrad 30 oktober 2016]

– In English: Gottfrid Swartholm Warg, a Swede, is one of the founders of the file­sharing site Pirate Bay, launched in 2004. He is also a skilled programmer and an entrepreneur. Svartholm Warg sometimes uses the tag ”anakata”. In 2009, he and three other persons involved in Pirate Bay were taken to court for facilitating copyright infringement. Svart­holm Warg was sentenced to one year in prison and to pay 30 million Swedish kronor jointly and severally with the others. Before serving his prison term, Svart­holm Warg disappeared. He was found in Cambodia in 2012 and was ex­tradited to Sweden, where he served his prison term. He was released after nine months, only to be charged with illegal access to the computer systems of IT consultancy Logica and the Nordea bank. He was found not guilty in the case of Nordea, but was in 2013 sentenced to one year in prison for the hacking of Logica. Almost immediately, Swart­holm Warg was ex­tradited, this time to Den­mark, to face charges for hacking several data­bases, including that of the Danish police. In October, 2014, he and a Danish co-defendant were found guilty. Svartholm Warg was sentenced to three years and six months in prison. – For more summaries in English, please click at this link.

Gamergate

en infekterad debatt om sexism och kvinnohat i datorspelsvärlden. – Gamergate inleddes i augusti 2014 när den amerikanska spelutvecklaren Zoe Quinn utsattes för trakasserier på nätet efter att hennes före detta pojkvän Eron Gjoni hade lagt ut beskyllningar, varav en del gällde sexualitet, mot henne. Hon mottog därefter anonyma hot om våldtäkt och blev mordhotad. – Händelserna ledde till en omfattande diskussion om datorspel, datorspelarnas mentalitet och hur kvinnor behandlas i datorspelsvärlden. – Läs också om Anita Sarkeesian och om filmen GTFO.

[förföljelser] [it-relaterad brottslighet] [ord på -gate] [skandaler] [spel] [ändrad 6 juli 2017]

olaga identitetsanvändning

användning av en annan persons identitets­upp­gifter på ett sätt som medför skada eller olägen­het för den drabbade. – Detta är förbjudet i svensk lag sedan den 1 juli 2016. – Den statliga Egendomsskyddsutredningen före­slog 2013 att det skulle kriminaliseras (SOU 2013:85), se denna länk, där det kallas för identitetsintrång. Regeringen lade sedan fram ett förslag till Lagrådet (lagradet.se) i februari 2016, då med benämningen olaga identitetsanvändning. Förslaget röstades igenom i riksdagen och blev lag den 1 juli 2016, se denna länk, (kapitel 4, paragraf 6b). – Brottsliga handlingar som görs med stulen identitet var givetvis brottsliga redan tidigare, men nu är alltså identitetsintrånget som sådant också ett brott. Det kallas också för id‑stöld, id‑kapning, identitets­stöld och identitetskapning, på engelska: identity theft, identity fraud eller identity usurpation. Lagen gäller däremot inte när en person skaffar sig flera identiteter som inte är stulna, utan knutna till hennes egen fysiska person. – Förslaget i Egendomsskyddsutredningen blev kritiserat för att det bara tog upp bedrägerier, men inte när identitetsintrång används för nätmobb­ning, förföljel­ser och andra trakasserier. I regering­ens förslag till Lagrådet räknades därför olaga identitetsanvändning som en form av olaga förföljelse. – Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har ett test för risken att råka ut för id‑kapning på idkapning.msb.se. – Se också impostering och läs om Samverkan mot id‑intrång (SMID).

– Amerikanska Identity theft resource center (länk) skiljer mellan fem typer av identitetsstöld:

  1. Criminal identity theft – det att någon som grips för ett brott upp­ger någon annans identitet;
  2. – Financial identity theft – identitets­intrång i syfte att komma över pengar eller varor;
  3. – Identity cloning – det att man tar över någon annans identitet och lever som den personen i det dagliga livet;
  4. – Medical identity theft – användande av någon annans identitet för att få till­gång till sjuk­vård, läkemedel eller falska läkarintyg;
  5. – Child identity theft – an­vändande av ett barns identitetsuppgifter i bedrägligt syfte.

[identifiering] [it-relaterad brottslighet] [lagar] [personlig integritet] [ändrad 21 november 2018]