Kategori: licenser

GPL

general public license – en användarlicens som är knuten till fri mjukvara. Licensen utvecklades 1989 inom GNU‑projektet. – Licensen är utformad för att säkerställa att det som är fri mjukvara alltid ska för­bli fri mjukvara. GPL ger an­vändaren / köparen rätt att fritt sprida och sälja programmet, med eller utan ändringar, men bara på vill­kor att licensvill­koren följer med och är bindande för alla nya användare och köpare. Principen fri mjuk­vara ska gälla i obegränsat antal led. Alla program som på något sätt samverkar med det program som licensen gäller blir också fri mjukvara. (Licensen är ”smittsam”.) – GPL skyddas av upphovsrätten genom en speciell tillämpning av den, se copyleft. – Notera att GPL gäller vid spridning av program. Om man sprider program­kod vidare måste man rätta sig efter licensen, men om man inte sprider koden vidare, utan bara an­vänder den för eget bruk, behöver man inte dela med sig av ändringar och förbättringar. – Se GNU:s webbsidor och se också GPLv3 (GPL version 3). – Läs också om shim. – Läs också om Creative commons, Free art license, GNU Free documentation license, IDDN och kopimi.

[förkortningar på G] [licenser] [ändrad 19 januari 2022]

Eclipse public license

(EPL) – en licens för program skrivna i öppen källkod. – Eclipse public license förvaltas sedan 2009 av Eclipse, men den utarbetades av IBM, som kallade den för Common public license, CPL. – Skillnaden mellan EPL och den mest kända licensen för öppen källkod, GPL, är att skydd mot patent‑intrång ingår i EPL. Likheten är att både EPL och GPL ger användaren full frihet att ändra programkoden och att sprida den vidare till andra, med eller utan ändringar. Alla ändringar som användaren gör ska också falla under EPL respektive GPL. (Licensen är smittsam.) Men EPL kräver dessutom att den som bidrar med ny kod ska intyga att den nya koden inte inkräktar på något patent eller på upphovsrätts­ligt skyddad kod. – Se Eclipses webbsidor.

[licenser] [öppen källkod] [ändrad 18 mars 2023]

fair, reasonable and non-discriminatory

(förkortat FRAND) – rättvisa, rimliga och icke-diskriminerande – om villkor för utlicensiering av teknik. För att en teknik som ägs av ett företag ska bli accepterad som standard av en standardiseringsorganisation brukar det krävas att företaget ger andra företag möjlighet att använda licensen på rättvisa, rimliga och icke-diskriminerande villkor:

  • – Rättvist innebär här att företaget som ger licensen inte utnyttjar sitt över­läge;
  • – Rimligt innebär att priset inte är för högt;
  • – Icke-diskriminerande innebär att alla som vill använda licensen behandlas på lika villkor.

– Kallas ibland också för reasonable and non-discriminatory, förkortat RAND.

[licenser] [ändrad 17 december 2017]

licens

  1. – i it: tillåtelse att använda ett datorprogram med beskrivning av vad användaren får och inte får göra med programmet. Licensen kan vara knuten till köp eller följa med gratis vid överlåtelse av program. – Betalda licenser är ett sätt för programföretag att behålla makten över programmen. Den som skaffar licens till ett program blir nämligen inte nödvändigtvis ägare till ett exemplar av programmet. Hon får bara rätt att använda programmet. Det innebär att programföretaget fortfarande äger programmet och kan förbjuda kunden att använda det om kunden bryter mot reglerna i licensavtalet. Detta gäller vare sig kunden betalar för programmet eller laddar ner det gratis. – För program med öppen källkod och för fri mjukvara används speciella licenser. Syftet med dem är dels att skydda källkodens öppenhet, dels att skydda upphovsmannen mot skadeståndskrav. – Det finns ett spektrum av licenser för öppen källkod. I ena änden finns licenser av så kallad BSD‑typ, som enkelt uttryckt säger ”gör vad du vill med detta program, men du får inte stämma oss om det blir problem”. I andra änden finns GPL‑licensen, som säger att ”detta är fri mjukvara, varje del av detta är fri mjukvara, detta kommer alltid att vara fri mjukvara och all annan källkod som använder minsta lilla del av denna källkod blir därmed också fri mjukvara”. Detta kallas för ”smittsamma” licenser. – Organisationen Open source initiative, OSI, håller reda på och godkänner olika slags licenser för öppen källkod. – Se också client access license (CAL) och licensure. – På engelska: license;
  2. – i andra sammanhang, som i yrkesbenämningar, till exempel licensed nurse, motsvaras license oftast av legitimation, licensed av legitimerad.

[licenser] [ändrad 27 juni 2020]

Creative commons

kreativ allmänning – en typ av licens som ger andra än upphovsrätts‑havaren fri­het att inom an­givna ramar använda upphovsrättsligt skyddade verk. – Idén utvecklades av den amerikanska juristen Lawrence Lessig (se Harvards webbsidor). Creative commons kan användas för text, musik, bilder och film som publiceras på internet. En Creative commons‑licens, markerad med cc i en ring, ger upphovspersonen möjlighet att ge användaren friheter som den vanliga tillämpningen av upp­hovs­rätt inte ger. – Observera att Creative commons inte upphäver upphovsrätten. För att man ska kunna sprida ett verk med Creative commons‑licens måste man först ha upphovs­rätt till verket. Creative commons är en tillämpning av upphovsrätten där upphovsrättshavaren frivilligt ger andra vissa angivna friheter. Samtidigt kan upphovspersonen välja att be­hålla andra rättigheter. – Det finns fyra komponenter som kan ingå, eller inte ingå, i en cc‑licens. De kan kombineras på olika sätt:

  1. – erkännande (attribution) – upp­hovs­personen tillåter att användaren kopierar verket, sprider det till andra och bearbetar det, men bara om upphovs­personens namn anges. – Se här;
  2. – icke-kommersiell (non-commercial) – verket får inte användas för kommersi­ella ändamål. Detta vill­kor har blivit kontroversiellt – se här;
  3. – dela lika (share alike) – bearbetade versioner av verket får spridas till andra an­vändare, men bara på vill­kor att den som sprider verket vidare inte tar bort någon av friheterna i den ursprungliga licensen. (Jämför med copyleft.) – Se här;
  4. – inga bearbetningar (no derivative works, noderivs) – det är inte tillåtet att ändra verket. – Se här.

– Dessa fyra komponenter kan kombineras på olika sätt. Att ett verk skyddas av Creative commons‑licens markeras med bokstäverna cc i en liten ring, alltså rätt likt copyright-tecknet. Eftersom det saknas HTML‑kod för det inringade cc-tecknet skriver man ofta i stället ©©. De olika komponenterna i licensen markeras med enkla tecken. – Se creativecommons.se. – Läs också om Free art license, GNU Free documentation license, GPL, IDDN och kopimi.

[licenser] [upphovsrätt] [ändrad 22 december 2017]

BSD

Berkeley standard distribution – ett Unixkompatibelt operativsystem. – BSD ut­­veck­­lades på Berkeley‑universitetet på 1980‑talet av bland andra Bill Joy. Det kallas ibland för Berkeley‑Unix. – Systemet ligger till grund för flera kommersiella ut­föranden av Unix, som macOS (Darwin), och för varianter av Unix som sprids fritt, till exempel FreeBSD, NetBSD, OpenBSD och Anonym OS†. – BSD var på 1980‑talet huvud­­alter­­na­ti­vet till AT&T:s Unix­, System V, och det har skett om­­fattande korsbefruktning mellan de två varianterna sedan dess. (Läs också om Unix­­krigen.) – BSD är fortfarande inte en officiell Unix­­version, det vill säga att det inte uppfyller kraven i The Single Unix Specification (undantag: Darwin). Det beror inte på kvaliteten, utan på skill­­nader i uppbyggnaden (eller på att certifieringen kostar för mycket), men The open group för­söker överbrygga skillnaderna. – 1993 belönades BSD med Usenix lifetimee achieve­ment award (se länk, en bit ner på sidan). – BSD sprids med den programlicens som kallas för BSD-licensen: den ger innehavaren stor frihet att göra vad hon vill med programmet och programkoden, utan krav på att programmet ska förbli fri mjukvara, och det friskriver också den som överlämnar eller säljer programmet från ansvar för eventuella fel och skador.

[förkortningar på B] [unix] [ändrad 5 april 2018]