på svenska: 1030, alltså ett tal som skrivs med en etta följd av 30 nollor. Med andra ord: en miljon kvadriljoner. – Ordet kvintiljon är vedertaget, men bör ändå inte användas, åtminstone inte utan tydlig förklaring. Multipelprefix för kvintiljon är quetta. – Det engelska ordet quintillion står för ett mindre tal, 1018, på svenska en triljon. En svensk kvintiljon (1030) heter nonillion på engelska. En miljon (svenska) kvintiljoner blir en sextiljon. – En tabell över namn på stora tal finns här.
– ett experimentellt operativsystem från Microsoft. Det släpptes i början av 2008 till forskare för icke‑kommersiell användning. – Se Microsoft Researchs webbsidor: länk;
– ett program för attack mot it‑system. – Magnitude är ett exploit kit: det innehåller färdiga program som utnyttjar sårbarheter i program och filer. Programmet har spritts öppet, men de flesta webbsajter tog under 2014 bort annonser för Magnitude. Magnitude var tidigare känt som Popads. – En artikel om Magnitudes ”affärsmodell” finns i Computer Sweden (länk);
– allmän betydelse: storleksordning;order of magnitude: faktor 10, alltså tio gånger större eller mindre än något annat.
de siffror i ett avrundat tal som representerar den icke avrundade delen av talet. Exempel: om man skriver att företagets vinst är ungefär 3 200 000 000 dollar är ”32” värdesiffror. De åtta nollorna är inte värdesiffror, eftersom talet är avrundat. Men om vinsten verkligen skulle vara exakt 3 200 000 000 dollar skulle nollorna också vara värdesiffror. – Se också signifikanta siffror. – På engelska: significant figures, significant digits, sig figs. – Jämför med mantissa.
en paradox om matematisk oändlighet, framlagd av matematikern David Hilbert (1862—1943, se Wikipedia, se också avgörbarhetsproblemet). – Hilberts paradox beskriver ett hotell som har ett oändligt antal rum, och alla rummen är upptagna. Hotellet har alltså ett oändligt antal gäster. Nu kommer det en gäst till, men alla rummen är ju upptagna. Låt då gästen i rum 1 flytta till rum 2, gästen i rum 2 till rum 3, och så vidare. Den nya gästen kan då flytta in i rum 1, men ingen behöver flytta ut. – Det går också att få in ett oändligt antal nya gäster genom andra sätt att flytta om gästerna: de befintliga gästerna flyttar till dubbla rumsnumret (rum 1 till rum 2, rum 2 till rum 4, rum 3 till rum 6…), och då blir ett oändligt antal rum lediga (nämligen alla rum med udda nummer). – Tankeexperimentet används ofta i diskussioner om oändlighetens natur. Hilberts paradox är också känd som ”Hilberts hotell” och ”Grand Hotel-paradoxen”. – Läs mer i h2g2.
(spanning tree) – i nätstrukturer: en sammanhängande figur av linjer (en graf) som når alla noder (knutpunkter) i nätet. Figuren får grena sig, men den får inte bilda slingor. – Minsta uppspännande träd(minimum spanning tree, på svenska också minimalt…) är den kortaste graf som når alla noder i nätet (beskrivs här). – Spanning tree protocol, känt som STP, är ett protokoll som används för att hindra att meddelanden i nätverk går i slingor. Protokollet, som utvecklades 1985 av Radia Perlman, då på Digital†, senare på Intel, nu på Dell, hittar ett minsta uppspännande träd i nätet och stänger av alla förbindelser som inte ingår i trädet. Ett meddelande som slussas från nod till nod kan då inte gå runt i slinga. – I början av 00-talet började det bli uppenbart att STP inte var effektivt, och rent av kontraproduktivt, i stora nätverk, eftersom det bara tillåter en enda förbindelse mellan två noder i nätverket, inte alltid den kortaste eller snabbaste. Därför utvecklades TRILL som allt mer har ersatt STP. – Läs mer i Wikipedia. – Läs också om traversering.
– Omega – det operativsystem som Google använder internt för sina tjänster, som sökmotorn och Gmail. Det ersatte 2013 operativsystemet Borg†. – Det finns också ett utförande som Google har släppt med öppen källkod, Kubernetes. – Läs mer i denna artikel från Google (länk) och i denna artikel från ACM(länk);
– i matematik: sannolikheten för att ett datorprogram avslutas inom ändlig tid, uttryckt som ett tal mellan noll och ett. – Talet definierades av den argentisk-amerikanska matematikern Gregory Chaitin(länk), då på IBM. Det kallas också för Chaitins konstant. – Omega är definitionsmässigt ett icke beräkningsbart tal. Definitionen av talet bygger på datorpionjären Alan Turings† uppsats från 1936 om stopproblemet. Chaitin definierade omega redan på 1960‑talet, men han såg det länge som en rent teoretisk skapelse. Senare har den argentinska matematikern Verónica Becher(länk) visat att talet är användbart i andra matematiska sammanhang;
