ett nerlagt operativsystem för sakernas internet, baserat på Android och utvecklat av Google. – Android Things var utvecklat för att ha låg strömförbrukning, relativt litet minnesbehov och trådlös kommunikation med wi‑fi och Bluetooth low energy. Det visades upp 2015, då under namnet Brillo. Kommunikationsprotokollet gick då under namnet Weave. Det lades ner i januari 2022.– Se developer.android.com/things.
[android] [nerlagt] [sakernas internet] [ändrad 29 mars 2022]
Apples program för automatisk backup av Macintosh. – Time Machine gör regelbunden inkrementell backup på anslutna externa hårddiskar. Om utrymmet på hårddisken tar slut raderas de äldsta backuperna automatiskt för att skapa utrymme för nyare backuper. Time Machine är installerat på alla Macar sedan 2007. – Apples nerlagda trådlösa router Airport Time Capsule† hade inbyggd hårddisk och kunde ta automatiskt trådlös backup på anslutna Macar. – Se Apples webbsidor.
[backup] [ändrad 10 december 2018]
(the year 2038 problem) – det faktum att Unix och Unixkompatibla system ofta bara kan räkna tid till år 2038. – Det beror på att Unix räknar tid från den 1 januari 1970 (se epok) och därefter räknar sekunder med 31 binära siffror. Det högsta tal som kan anges med 31 siffror i binär notation är något över 2,1 miljarder, och dessa ≈2,1 miljarder sekunder från den 1 januari 1970 räcker till klockan 04:14:07 den 19 januari 2038 (svensk tid). Då slår räkneverket om, men inte till noll, utan till minus ≈2,1 miljarder sekunder, räknat från 1970, vilket innebär att datorn beter sig som om det var den 13 december 1901. 2038‑problemet är alltså besläktat med 2000‑problemet. (Se också heltalsöversvämning.) – Den uppenbara lösningen är att gå över till att ange tiden med 63 binära siffror. Om man gör det räcker sekunderna i över 292 miljarder år. De flesta nyare datorer har 64‑bitarsprocessorer som kan hantera 63‑siffriga binära tal, men om inte alla system och applikationer anger tid på samma sätt, eller inte är programmerade att förstå varandras tid, uppstår ändå krångel. Både macOS och Linux är sedan länge anpassade för att klara 2038-problemet, men det kan ändå uppstå problem med program och tjänster som inte är det. – Windows har inte ett inbyggt 2038‑problem, men datorer med Windows behöver ofta utbyta information med Unixservrar.
[tidmätning] [unix] [ändrad 29 mars 2020]
(WMI) – ett system av komponenter för Windows som möjliggör överblick över och hantering av resurser i ett nätverk. – WMI kan samla in och sammanställa information om vad som finns i ett nätverk och använda det för att konfigurera enheterna i nätverket. WMI är Microsofts tillämpning av Web‑based enterprise management (WBEM) från Distributed management taskforce (DMTF). – WMI var förinstallerat i Windows 2000†, och ingick i Windows fram till Windows 7. – Se Microsofts webbsidor. – WMI underhålls fortfarande (2019) av Microsoft, men har ersatts av Windows Management Infrastructure, Windows MI (länk), som är bakåtkompatibelt med WMI.
[it-system] [nätverk] [windows] [ändrad 16 november 2018]
version 17.04 av Ubuntu, släppt i april 2017. Den kom efter Yakketi Yak och följdes av Artful Aardvark. – Zesty betyder pikant, piffig, och zapus är det latinska namnet på ett slags springråtta (se Wikipedia). – Se Ubuntus webbsidor.
[djur] [ubuntu] [ubuntu-versioner] [23 februari 2018]
version 17.10 av Ubuntu, släppt i oktober 2017. Den kom efter Zesty Zapus och följdes av Bionic Beaver. – Artful Aardvark betyder listigt jordsvin. – Se Ubuntus webbsidor.
[djur] [ubuntu] [ubuntu-versioner] [ändrad 13 december 2019]
- – Win – ibland i sammansättningar: kort för Windows;
- – i engelsk jargong: vinst, prestation, bragd – motsatsen till fail; for the win (FTW) betyder närmast hurra, länge leve;
- – även: [påträffande av] pornografisk bild.
[jargong] [windows] [ändrad 14 maj 2018]
ett program som bevakar inkommande anrop till ett it‑system och vid behov startar den tjänst som behövs för att hantera anropet. – Enkelt exempel: om ett anrop efterfrågar en webbsida kan xinetd starta webbservern. xinetd kan också användas för it-säkerhet och för att reglera belastningen på nätverket. Det kan blockera vissa användare och begränsa antalet anrop som samtidigt tas emot. xinetd är en så kallad demon, det vill säga att det ska vara igång ständigt (fast det går givetvis att stänga av), och det sköter sig själv. Det ska inte märkas. – Poängen med xinetd är att det bevakar alla inkommande anrop genom alla systemets portar och sedan skickar dem vidare till rätt tjänst (i praktiken vanligtvis genom en annan demon som är specifik för den tjänsten). Detta sparar resurser jämfört med alternativet: att varje tjänst bevakar sin egen port. (Trafiken till en del enskilda portar kan nämligen vara rätt gles, så ständig bevakning kan vara slöseri med tid.) – xinetd är en förkortning för extended internet services daemon. Det är en säkrare vidareutveckling av en äldre liknande demon, inetd. Det är skrivet i öppen källkod, och avsett för Unix och Unix‑kompatibla operativsystem. Källkoden till xinetd finns på GitHub (länk).
[internet] [unix] [ändrad 17 augusti 2020]