handling

(document, act) – i allmän förvaltning: dokument eller annan bärare av information. – Brev, protokoll och andra skrivelser är handlingar, men också fotografier, kartor, inspelningar och datafiler. Som handlingar räknas all inkommande och utgående kommunikation samt skrivelser och annan information som skrivs eller sammanställs på en myndighet – se allmän handling. – Påbörjade dokument räknas inte som handlingar: dokumentet måste vara upprättat för att räknas som handling, det vill säga fullständigt och vid behov undertecknat. – Ordet: Handling i denna betydelse kommer av latinets acta, handlingar. En redogörelse för en ämbetsmans göranden under en viss tid kallades för hans acta – vad han hade gjort – hans handlingar. Så småningom blev det själva redogörelsen som kallades för handling. Vi har också ordet akt, akter på svenska om dokument, men då menar man en samling dokument om en viss person eller händelse.

[juridik] [myndigheter] [ändrad 7 juni 2020]

Post- och telestyrelsen

PTS – den svenska myndig­het som över­­vakar marknaderna för tele­foni, mobil­­tele­foni, datakommunikation, radio och post samt för­delar radiofrekvenser. – PTS hade tidigare också ansvar för information om it‑säker­het till privatpersoner och företag, men sedan den 29 januari 2015 har Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, hand om det. – PTS står för Post- och telestyrelsen. PTS finns på pts.se.

[svenska myndigheter] [ändrad 13 augusti 2020]

Ofcom

Office of communications – brittisk myndighet som närmast motsvarar PTS – den myndighet som bevakar konsumenternas intressen i för­hållande till tele-, datakommunikations-, radio- och tv‑företag. Ansvarar också för konkurrens och innovation på dessa marknader, och för allmänhetens tillgång till radio, tv, tele- och datakommunikation. Ofcom är en sammanslagning av den tidigare myndigheten Oftel och ett antal andra myndigheter. – Se ofcom.org.uk.

[myndigheter] [ändrad 6 november 2019]

NFC

  1. – near field communication – närfältskommunikation, kontaktlös kommunikation, närkontakttrådlös dataöverföring på mycket nära håll, högst ett par centimeter. Teknik för NFC förekommer i kort, till exempel busskort, och i mobiltelefoner, där tekniken främst används för betalningar. (Det är en form av AIDC.) Man visar vilka två enheter som ska kommunicera genom att hålla dem intill varandra. Förutom för resor och be­tal­ningar kan NFC till exempel användas i fotoskrivare: man håller kameran intill skrivaren så överförs bilderna automatiskt för utskrift. – Skill­naden gentemot Blue­tooth är att räckvidden är mycket kort. Bluetooth ersätter en sladd, NFC ersätter en kortläsare. En viktig skillnad gentemot RFID är att RFID är envägskommunikation, medan NFC är tvåvägs. – NFC‑tekniken har utvecklats av Philips, Sony och Nokia, och är standardiserad som Ecma‑340 och ISO/IEC 18092. – Läs mer på NFC Forums webb­plats (nfc‑forum.org). – På engelska kallas det också för wave‑and‑pay. – Läs också om blippa, iButton, Bump† och Bluetooth low energy† samt om akustisk NFC;
  2. förkortning för Nationellt forensiskt centrum – se under forensik.

[förkortningar på N] [kontaktlöst] [kriminalteknik] [svenska myndigheter] [ändrad 3 juli 2019]

National security agency

(NSA) – amerikanskt underrättelseorgan för signalspaning. – NSA, som grundades 1952, ansvarar för USA:s signalspaning, men också för att skydda amerikanska myndigheter mot signalspaning och för att utveckla kryptering. Det är en hemlighetsfull organisation som tros avlyssna, eller kunna avlyssna, radio-, tele- och datakommunikation i stora delar av världen. Under 2013 avslöjades flera om­fattande, dittills hemliga, system för avlyssning av nästan all data- och telekommunikation i USA och även i andra länder. – Ett förslag om reform av NSA med ökad insyn, USA Freedom Act, röstades i november 2014 ner av USA:s senat. – NSA publicerade sommaren 2017 en del programkod på GitHub, se denna länk. – Läs också om Dropout Jeep, Equation, Foxacid, Prism, Quantum, Tao, Turmoil och XKeyscore samt det sedan länge kända Echelon. – Se också DITU. – Se nsa.gov.

[amerikanska myndigheter] [nsa] [underrättelseverksamhet] [ändrad 16 februari 2023]

allmän handling

(official document) – i svensk lag: all information som myndigheter har tillgång till eller fram­ställer vid beslutsfattande. Undantag är rent muntlig information. – Som allmän handling räknas allt som har:

  • – för­fattats eller;
  • – samman­ställts på en myndig­het;
  • – skickats från en myndig­het till en person, en organisation eller till en annan myndig­het, eller som har:
  • – kommit in till en myndig­het.

– Allmänna handlingar är text, oavsett om texten finns på papper eller i en dator, men också bok­föring, statistik, foton, bilder, kartor, ljud- och filminspelningar och annat som har att göra med myndighetens verksamhet. – Det spelar inte någon roll om informationen har skickats privat till en tjänstemans hem­adress: om informationen har betydelse för myndig­hetens verk­samhet är den ändå allmän handling. – Allmänna handlingar är normalt offentliga handlingar (public records), det vill säga att de kan visas för alla som vill se dem, men de kan också vara hemliga. Alla allmänna handlingar ska diarieföras, vare sig de är offentliga eller hemliga. Vem som helst har rätt att begära att få läsa och kopiera en allmän handling. Det är den tjänsteman som har hand om handlingen som avgör ifall handlingen kan lämnas ut eller ska vara hemlig. – Hur allmänna handlingar ska hanteras regleras i Tryckfrihetsförord­ningen. – Det har länge varit en tvistefråga ifall information som på begäran sammanställs genom sökningar i myndig­­heters databaser ska räknas som allmän handling, men numera är de flesta överens om att sådana sammanställningar ska lämnas ut, om det inte finns särskilda skäl att inte göra det. – Språkligt: Varför heter det handling? Det är ju dokument (i vid bemärkelse). Förklaringen är att en romersk ämbetsmans göranden och låtanden sammanställdes i en bok som kallades för ämbetsmannens acta, det vill säga hans gärningar eller handlingar. Att ”lägga något ad acta” eller ”till handlingarna” var alltså att lägga det i boken, eller kanske snarare i arkivet. Detta har lett till att dokument på svenska kallas för handlingar.

[juridik] [tryckfrihet] [ändrad 10 april 2017]