en tjänst för anonym registrering av domäner. – Njalla registrerar domäner på begäran av sina kunder, men efter registreringen står Njalla som ägare av domänen. Kunden disponerar domänen och kan publicera webbsidor på den, men kunden kan inte spåras. – Njalla startades i april 2017 av Peter Sunde Kolmisoppi, en av grundarna av Pirate Bay. I oktober 2020 blev IPredator† del av Njalla. – Se njal.la. – Namnet: Njalla är ett samiskt ord för stolpbod eller härbre: ett litet förrådshus byggt på en stolpe för att det ska vara svåråtkomligt för djur.
[dold identitet] [domäner] [ändrad 22 september 2021]
stalkerprogram, bokstavligen: ”äckelprogram” – program som privatpersoner använder för att övervaka andra privatpersoner i smyg. Sådana program kan avlyssna telefonsamtal och vanliga samtal, avläsa e‑post och meddela var offret befinner sig. Ofta används de för övervakning av en partner eller före detta partner. Programmen installeras i hemlighet på offrets mobiltelefon. – Se också stalkning.
[it-säkerhet] [personlig integritet] [-ware] [ändrad 18 maj 2020]
en föreslagen, men inte införd, lag om hur myndigheter ska hantera personuppgifter i it‑system. – Förslaget lades fram i april 2015 och fick hård kritik av viktiga remissinstanser, bland annat av Advokatsamfundet (länk), dåvarande Datainspektionen†, Justitiekanslern och Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden (SIN). – Förslaget kom från en utredning som tillsattes 2011 för att formulera enhetliga och övergripande bestämmelser för hur myndigheter skulle få behandla personuppgifter. Utredningens slutbetänkande kan laddas ner från denna länk. Kritikerna ansåg att förslaget gav myndigheterna för stor frihet att själva avgöra vilka personuppgifter de skulle spara och för vilka ändamål personuppgifterna skulle användas. Det gav därmed för lite skydd för medborgarnas personliga sfär. – Till stor del är förslaget överspelat genom EU:s Dataskyddsförordning.
[aldrig realiserad] [lagar] [personuppgifter] [politik] [ändrad 23 juli 2018]
en tjänst som gör det svårare för internetoperatörer och andra att kartlägga dina intressen och preferenser utifrån vilka webbsidor du besöker. – Internet Noise laddar ner slumpmässigt utvalda webbsidor till din webbläsare. Utvecklaren, Dan Schultz (slifty.com) (arkiverad), betonar att Internet Noise inte döljer vilka sidor du besöker på eget initiativ, bara att den gör det svårare för utomstående att dra slutsatser av din historik. – Dan Schultz utvecklade Internet Noise i protest mot att USA:s kongress i mars 2017 gjorde det lagligt för internetoperatörer att sälja sina kunders historik till andra företag. – Se makeinternetnoise.com. – Se också GitHub: länk.
[personlig integritet] [webben] [ändrad 18 december 2020]
den första delen av Vault 7, WikiLeaks stora läcka med information om CIA:s verktyg för avlyssning, avläsning och övervakning. – Year Zero släpptes till allmänheten den 7 mars 2017. Bland de avslöjade verktygen fanns metoder för att aktivera inbyggda mikrofoner i mobiltelefoner och i annan elektronisk utrustning utan att ägaren märker det (se fake off). Bland annat skulle det gå med vissa tv‑apparater från Samsung, eftersom de har en inbyggd mikrofon för talstyrning, och kan anslutas till internet. Mindre trovärdiga är ryktena (som inte härrör från läckan) om att CIA kan spionera på dig genom din mikrovågsugn. – Se pressmeddelande från WikiLeaks.
[avslöjanden] [dataläckor] [personlig integritet] [underrättelseverksamhet] [ändrad 21 juni 2018]
en stor mängd dittills hemlig information om CIA:s verktyg för hemlig avläsning och avlyssning. – Vault 7 publicerades av WikiLeaks i flera avsnitt med början den 7 mars 2017. (Se Year Zero.) Det innehåller beskrivningar av ett stort antal operationer och verktyg, bland annat om sätt att avlyssna mobiltelefoner och rumsavlyssning genom hemelektronik som verkar vara avslagen (se fake off). Det innehöll också beskrivningar av andra skadeprogram som används av CIA. – Amerikanen Joshua Adam Schulte, tidigare anställd på CIA, greps i augusti 2017, misstänkt för att ha läckt informationen om Vault 7, och åtalades i juni 2018 (se pressmeddelande). Han beskylls också för innehav av bilder på sexuella övergrepp mot barn. Schulte har varit frihetsberövad sedan han greps. I mars 2020 förklarades han i domstol skyldig till domstolstrots och till att ha lämnat falska uppgifter till FBI. I juli 2022 befanns Schulte skyldig till nio fall av olaga befattning med hemlig handling samt förhindrande av rättvisa. Rättegång innehav av barnpornografi återstår (januari 2023). – Se WikiLeaks webbsidor.
[avslöjanden] [dataläckor] [personlig integritet] [underrättelseverksamhet] [ändrad 24 januari 2023]
en tjänst för krypterad e‑post. – Utgående e‑post krypteras hos avsändaren, och inkommande e‑post från andra Tutanotaanvändare dekrypteras hos mottagaren. Allt sparas hos mottagaren i krypterad form. E‑post från Tutanotaanvändare till mottagare som inte har Tutanota krypteras också hos avsändaren. Mottagaren får då en avisering med en länk och ett lösenord, och kan sedan hämta det dekrypterade mejlet från Tutanotas servrar genom att ange lösenordet. – Tutanota drivs sedan 2011 av det tyska företaget Tutao. Det är gratis för privata användare. – Se tutanota.com. – Läs också om Protonmail.
[e-post] [kryptering] [ändrad 21 april 2023]
anonymt konto i sociala medier. – Ordet äggkonto används i synnerhet om anonyma konton som används i hatkampanjer. ”Ägg” syftar på den oval som tidigare visades i Twitter i stället för ett foto när kontohavaren inte hade laddat upp någon bild av sig själv. (I april 2017 bytte Twitter ut ägget mot en stiliserad bild av en människas huvud och axlar.) – Äggkonto var ett av årets nyord 2016 enligt Språkrådet (länk) och Språktidningen (länk). – På engelska: egg account.
[dold identitet] [förföljelse] [jargong] [sociala medier] [årets nyord] [ändrad 13 februari 2023]
en avvecklad app för snabbmeddelanden, baserad på det spårningsblockerande nätverket Tor. Sedan mars 2018 underhålls inte Tor Messenger. Utvecklarna rekommenderar att den inte används. – Tor Messenger, som presenterades 2015, kunde användas som klient för alla vanliga nätverk för snabbmeddelanden och chatt, men de företag som tillhandahöll de tjänsterna kunde inte spåra meddelandena längre än till Tor‑nätverket. (Med reservation för att avancerade metoder för att övervaka och analysera trafikflödet ibland kan ringa in avsändaren.) – Tor Messenger kan fortfarande användas, men läs först varningstexten på denna länk.
[appar] [meddelanden] [nerlagt] [personlig integritet] [skyddad kommunikation] [ändrad 13 februari 2023]