missbruksregeln

benämning på den avskaffade lag som sade att uppgifter som kränker en persons per­son­liga integritet inte fick hanteras i ostrukturerade data. – Detta föreskrevs i paragraf 5a i den avskaffade Personuppgiftslagen† (PuL). Annars var personuppgifter i ostrukturerade data undantagna från Personuppgiftslagen. – Personuppgifts­lagen ersattes 2018 med EU:s gemensamma Dataskyddsförordning, som inte gör skillnad mellan strukturerade och ostrukturerade personuppgifter. Alla personuppgifter faller därmed under missbruksregelns princip. – Som kränk­ande personuppgifter räknas framför allt det som i missbruksregeln kallades för känsliga personuppgifter.

[dataskyddsförordningen] [inaktuellt] [lagar] [personuppgifter] [ändrad 22 december 2022]

Dataskyddsförordningen

EU:s förordning om dataskydd för personuppgifter. – Grundtanken i förord­ningen är att varje person ska ha bestämmanderätt över sina personuppgifter. Förordningen gäller som lag i EU:s medlemsländer sedan den 25 maj 2018. Då ersatte den i Sverige Personuppgiftslagen† (PuL), och för hela EU har den ersatt Dataskyddsdirektivet†. Att förordningen är gemensam för hela EU motiveras med att företag och andra organisationer inte ska behöva rätta sig efter olika lagar och regler i olika EU‑länder. Förordningen gäller inte privatpersoner och deras digitala adressböcker eller andra data för privat bruk. – De fem grundprinciperna i Dataskyddsförordningen är:

  • – Individen är källan. Personuppgifter ska komma från den som de gäller;
  • – Rätt att veta. Var och en ska ha rätt att veta vilka personuppgifter som lagras om en, och vad de används till;
  • Samtycke. Det ska krävas godkännande av den registrerade för lagring av personuppgifter;
  • – Minimering. Man får inte samla in och spara fler personuppgifter än vad som är befogat med tanke på syftet;
  • – Hårda straffavgifter. Företag och andra organisationer som bryter mot reglerna kan åläggas att betala höga avgifter.

– Viktiga inslag i EU:s dataskyddsförordning är:

  • – registering av personuppgifter kräver samtycke av den som det gäller;
  • – om det gäller personer under 16 år måste man ha vårdnadshavares samtycke;
  • – i samband med registreringen måste man informera om vilket rättsligt stöd man har för att samla in och lagra personuppgifterna;
  • – man får sedan inte bredda användningen av personuppgifterna;
  • – företag och organisationer som samlar in och lagrar uppgifter som kan ha allvarliga konsekvenser för de berördas personliga integritet måste göra en konsekvensbedömning och i allvarliga fall samråda med tillsynsmyndigheten (i Sverige Integritetsskyddsmyndigheten). Detta gäller alltid för uppgifter om minderåriga;
  • – företag eller organisation som huvudsakligen hanterar personuppgifter eller har minst 250 anställda måste ha ett dataskyddsombud som ser till att Dataskyddsförordningen efterlevs;
  • – alla dataintrång eller andra incidenter som kan leda till att personuppgifter kommer på avvägar måste dokumenteras, och i allvarliga fall rapporteras till tillsynsmyndigheten. Om dataintrånget kan leda till allvarliga risker för de personer som uppgifterna gäller (till exempel ekonomisk förlust) måste man även informera dem;
  • – om en organisation överlämnar personuppgifter till en annan organisation måste den första organisationen meddela den andra ifall uppgifterna senare ändras;
  • – personuppgifter i ostrukturerat material (till exempel på webbsidor) ska nu behandlas enligt samma regler som personuppgifter i strukturerade databaser. Detta gäller även för personuppgifter som har lagts in innan Dataskyddsförordningen trädde i kraft;
  • – när man samlar in personuppgifter måste man informera de berörda om vem man är, varför man gör det, vad uppgifterna ska användas till och vilken rätt man har att samla in uppgifterna. Man måste också upplysa om vart man kan vända sig med klagomål;
  • – de berörda har rätt att se vilken information som har samlats in om dem, att få felaktiga uppgifter rättade, att bli strukna (se också rätt att bli bortglömd), att invända mot hur personuppgifterna an­vänds och att flytta personuppgifterna (till exempel från ett företag till ett annat, som när man byter teleoperatör);
  • – företag som inte följer Dataskyddsförordningen kan åläggas att betala straffavgifter på upp till 20 miljoner euro, för stora företag ännu mer.

– Att det är en förordning i stället för ett direktiv innebär att bestämmelserna gäller som lag i alla EU‑länder (samt Island, Liechtenstein och Norge). Det finns visst utrymme för nationella anpassningar, se Dataskyddslagen. Grundlagen påverkas inte av Dataskyddsförordningen. Tryckfrihetsförordningen och Yttrandefrihetsgrund­lagen gäller som tidigare. Läs också om ePrivacy-förordningen. – Hela texten på svenska finns på denna länk. – Se också ISO 27701. – IDG:s artiklar om Dataskyddsförordningen: länk.

– På engelska: General data protection regulation, förkortat GDPR.

[dataskydd] [dataskyddsförordningen] [eu] [juridik] [personuppgifter] [ändrad 29 november 2019]

Solarin

smart mobil som har utvecklats för att vara säker mot avlyssning, kartläggning och manipulation. Den har utvecklats av det brittisk-israeliska företaget Sirin Labs. Försäljningen började i maj 2016. Operativsystemet är baserat på Android. – Priset uppges bli runt 120 000 kronor per telefon. Men Sirin Labs hoppas att den avancerade tekniken i Solarin så små­ningom ska gå ner i pris och användas i billigare telefoner. – Se sirinlabs.com. – Jämför med mobiltelefonerna BlackBlackphone†, Cryptophone, Finney, GranitePhone och Tiger.

[it-säkerhet] [mobiltelefoner] [personlig integritet] [ändrad 15 december 2017]

Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden

en svensk myndighet som har tillsyn över brottsbekämpande myndigheters användning av övervakning och hemlig information. – Tillsynen gäller bland annat avlyssning och övervakning av telefon- och datatrafik, skyddade iden­ti­teter och polisens hantering av personuppgifter. – Nämnden har funnits sedan 2008. Den tog över den tidigare Registernämndens uppgifter. – Se sakint.se.

[avlyssning] [svenska myndigheter] [övervakning] [ändrad 18 oktober 2021]

– In English: The Swedish commission on security and integrity protection is a government agency that supervises the use by law enforcement agencies of secret surveillance and of qualified assumed identities and associated activities. The Commission also supervises the processing of personal data by the Swedish police. – See sakint.se (in English). – For more summaries in English, please click on this link.

 

Boompi

en kontroversiell spansk app för dejting. – Kvinnor som använder Boompi för att träffa män kan i hemlighet låta sina väninnor tjuvläsa dialogen mellan kvinnan och den eventuella dejten. Det omvända är inte möjligt. Utveck­lar­na motiverar detta med att kvinnor är mer villiga att träffa en man om deras väninnor också gillar mannen. – Se boompi.com (nere sedan juni 2019).

[appar] [personlig integritet] [socialt] [ändrad 6 augusti 2019]

Privacy shield

ett avtal som reglerar överföring av data mellan EU och USA, underkänt i juli 2020 av EU-domstolen. – Avtalet, som i synnerhet gäller personuppgifter och dataskydd, godkändes av EU i februari 2016. Det ersatte det tidigare avtalet Safe Harbor†, som också hade underkänts av EU‑domstolen. – Se pressmeddelande från EU. – Privacy shield har fått kritik för att det innehåller kryphål som ger alltför stora möjligheter till övervakning. Se till exempel vad Electronic frontier foun­da­tion (EFF) skriver: länk. – EU-domstolens utslag, som säger att Privacy shield inte ger tillräckligt skydd för personuppgifter som överförs till USA, kallas för Schrems II. Utslaget innebär att företag och andra organisationer (personuppgiftsansvariga) själva måste förvissa sig om att deras överföring av personuppgifter till länder utanför EU sker i enlighet med Dataskyddsförordningen.

[dataskydd] [eu] [inaktuellt] [personuppgifter] [politik] [övervakning] [ändrad 19 september 2020]