Kategori: förkortningar-d

Förkortningar i IDG:s ordlista som börjar på D. (OBS! Fylls på successivt. Förkortningar som saknas här kan finnas i kategorin förkortningar.)

DOCSIS

data over cable service interface specification – en standard för överföring av data över tv-kabelnätet. I Europa används en variant som kallas för EuroDOCSIS. Det beror på att tv-tekniken i Europa skiljer sig från den i USA, där DOCSIS först utvecklades. Standarden har utvecklats av företaget CableLabs – se cablelabs.com.

[datakommunikation] [förkortningar på D] [radio och tv] [standarder] [ändrad 18 december 2018]

DAB

  1. – Digital audio broadcasting, numera DAB+ – digitalradio enligt europeisk standard. – DAB används i Sverige i begränsad omfattning och i övriga Europa. – DAB förutsätter andra sändare och andra radiomottagare än analog radio (FM och AM). Programmen sänds i en sammansatt signal, ett så kallat kanalknippe (även kallat ensemble), som innehåller flera radioprogram samtidigt. Allt sänds på samma frekvens med hög bandbredd. Radiomottagaren, som till stor del är en dator, separerar kanalerna. Alla sändare sänder också på samma frekvens. Förutom tal och musik kan man överföra text, bilder och video. – Den ursprung­liga versionen av DAB ersattes i början av 2007 av DAB+. DAB+ kompri­merar signalen med AAC+, och kan därför utnyttja kapaciteten mer effektivt. Den ger också bättre mottagning. Men digitalradiomottagare för det ursprungliga DAB kan inte ta emot DAB+. – Läs mer på Sveriges Radios webbsidor. – DAB‑sändningar har pågått i delar av Sverige sedan 1995 utan att få någon större lyssnarskara. Det har funnits planer på att lägga ner FM‑nätet och helt gå över till DAB+, men de planerna övergav regeringen 2015 (mer om det under digitalradio). Kritiker har bland annat framhållit att DAB är en föråldrad teknik, och att påståendena om hög ljudkvalitet inte stämmer: FM har minst lika hög ljudkvalitet som DAB+. Radiosändningar på internet har också bidragit till att minska intresset för digitalradio – ett bredare utbud av program har annars varit ett argument för DAB+. – Norge började 2017 att avveckla rikstäckande radiosändningar på FM‑bandet och ersätta det med DAB+, vilket en majoritet av norrmännen är emot. Många har inte skaffat DAB-mottagare. I stället lyssnar många norrmän enbart på lokala radiokanaler, som fortfarande sänder på FM.  – Ett alternativ till digitalradio med DAB+ är DVB-T2 Lite, se DVB. – Läs också om Digital radio mondiale och HD Radio technology;
  2. – to dab – att dutta, att peta till – att snabbt vidröra en pekskärm;
  3. – även: en dans som blev populär 2017, se Språktidningen. – Dabba var ett av årets nyord 2017 enligt Språkrådet (länk) och Språktidningen (länk).

[förkortningar på D] [massmedier] [pek] [radio] [årets nyord] [ändrad 1 oktober 2021]

DECT

digital enhanced cordless tele­communi­cations, tidigare digital European… – en euro­peisk standard för digitala sladd­lösa telefoner för fast telefoni, lanserad 1995. – DECT medger en räckvidd på upp till 200 meter och dataöverföring med upp till 384 kilobit per sekund. Utveck­lades först på Ericsson under namnet CT‑3. DECT har med tiden, i takt med att efterfrågan på trådlösa telefoner har minskat, anpassats för sakernas internet och det smarta hemmet. – Läs mer hos branschorganisationen DECT Forum (dect.org). – Läs också om GAP.

[förkortningar på D] [telefoni] [trådlöst] [ändrad 30 april 2022]

DSL

  1. – digital subscriber line – en teknik för snabb internetanslutning genom det fasta telenätet. – Den äldsta och mest kända formen av DSL, ADSL, har sedan länge ersatts av snabbare varianter av DSL som VDSL och VDSL2 samt G.fast. Ändå talar man ofta om ”ADSL” när man menar nyare former av DSL. Medan ADSL först klarade 500 kilobit i sekunden klarar VDSL2 100 megabit i sekunden eller mer, och G.fast klarar en gigabit i sekunden på korta avstånd. – DSL utvecklades på 1990‑talet för att man skulle kunna erbjuda bredband över det vanliga telenätet till abonnenter som saknade optisk fiberanslutning. DSL sågs då som en övergångslösning. – Tekniskt fungerar DSL så att datakommunikationen sker på mycket höga frekvenser i telenätet (kopparnätet). Frekvenserna är så höga att de inte stör telefonsamtal. (Se frekvensdelning.) Man kan därför tala i telefon och använda DSL samtidigt. DSL förutsätter att särskild utrustning, DSLAM, monteras i telestationen. – Abonnenten måste ha ett DSL‑modem och en delningsdosa (splitter) som skickar telefonsamtal till tele­fonen och datakommunikation till DSL‑modemet. Hur snabb förbindelsen faktiskt blir hänger på avståndet till telestationen. Ju snabbare DSL‑teknik man använder, desto kortare räck­vidd har signalen från telestationen. – DSL används mest av privatpersoner och småföretag som vill ha bredband utan att behöva dra nya kablar;
  2. – DSL, se Damn small Linux.

[dsl] [förkortningar på D] [linux] [ändrad 20 juli 2017]

DMB

Digital multimedia broadcasting – en standard för radiosändning av text, video och ljud till handhållna apparater som mobiltelefoner. – DMB utvecklades i Sydkorea på 00‑talet, och har inte nått större spridning i andra länder. DMB är främst avsett för utsändningar från en till många, alltså vanlig radio och tv, men har också kapacitet för tvåvägskommunikation, till exempel interaktiv tv. DMB är en tillämpning av DAB (det europeiska digitalradiosystemet). För sändningar direkt från satellit till handhållna mottagare talar man om S‑DMB, för sändningar från marknätet heter det T‑DMB, T för terrestrial (marksänd). I Norge kallas DMB för MiniTV. – Ett konkurrerande liknande system var det avvecklade DVB‑H (se DVB) och dess efterföljare. – Se organisationen WorldDAB:s webbsidor (länk) (borttagen).

[förkortningar på D] [radio och tv] [trådlöst] [ändrad 16 juni 2017]