en öppen standard för komprimering av ljudfiler för överföring över internet. Standarden har fastställts av internets tekniska ledningsgrupp IETF och kan användas fritt. Den släpptes i september 2012. Opus är en inexakt komprimering som uppges ge hög ljudkvalitet även vid låg bittakt. – Se opus-codec.org.
[komprimering] [ljudinspelningar] [ändrad 17 november 2019]
en kontakt som lanserades med iPhone 5 i augusti 2012. Den är mindre än de tidigare kontakterna till iPhone, och kan sättas in vänd åt båda hållen. Den används både för dataöverföring och för laddning av batteriet. Det är ett särskilt utförande av version 2 av USB.
[kablage] [sammankoppling] [ändrad 9 december 2019]
- – en svensk tjänst för betalningar genom mobiltelefoner. – För att skicka en betalning anger man bara mottagarens mobiltelefonnummer och beloppet i Swishs app, och överföringen sker genast. Varje mobiltelefonnummer knyts i Swish till ett, och bara ett, bankkonto, och varje bankkonto kan knytas till ett, och bara ett, mobiltelefonnummer. – Swish drivs av företaget Getswish, som ägs av svenska banker och försäkringsbolag – Danske Bank, Handelsbanken, Länsförsäkringar, Nordea, SEB samt Swedbank och Sparbankerna – och har använts sedan 2012. Det har blivit mycket spritt. En norsk motsvarighet är Vipps (vipps.no). – I november 2019 klagade polisen på att Swish inte hade tillstånd av Bankinspektionen och därför inte behöver rapportera avvikande transaktioner (misstänkt penningtvätt). Finansinspektionen kom fram till att Getswish inte behöver tillstånd, eftersom företaget enbart tillhandahåller ett tekniskt system, men inte själv genomför några betalningar. – Swish har använts för betalningsattacker, även kallade Swishattacker eller fulswishning. – Se swish.nu. – Läs också om EMPSA;
- – SWiSH Max – ett avvecklat fristående program för framställning av rörlig datorgrafik (datoranimeringar) för uppspelning med Adobes Flash-spelare. Swish Max utvecklades av det australiska företaget Swishzone, som lades ner i oktober 2016. Swish var baserat på Adobe Flashs källkod, som är offentlig.
[betalningar] [datoranimering] [nerlagt] [ändrad 6 april 2021]
en typ av processorer från Intel, lanserad under 2012, avvecklad 2015. – Ivy Bridge-processorer hade en detalj-upplösning på 22 nanometer. De hade också så kallad tredimensionell arkitektur: kretsarna var byggda så att säga i två våningar. Ivy Bridge-processorer var kompatibla med sina föregångare, Sandy Bridge†. – Läs mer på Intels webbsidor (från 2011).
[nerlagt] [processorer] [ändrad 21 maj 2022]
operativsystemet webOS med öppen källkod. – Dåvarande Hewlett‑Packard† släppte källkoden till webOS fri i början av 2012 och startade ett utvecklingsprojekt för systemet, inledningsvis med personal från Hewlett‑Packard. – Projektet, som numera stöds av LG, har funnits på webosproject.org (nere i maj 2017, troligen för gott, men kopia finns på Internet Archive).
[linuxdistributioner] [nerlagt] [ändrad 14 maj 2017]
ett nerlagt företag som vidareutvecklade teknik från Palm†, främst webOS. – Gram startades 2012 av dåvarande Hewlett‑Packard† efter att Hewlett‑Packard hade köpt webOS. Inriktningen var då molntjänster för mobil handhållen utrustning. Företaget var mycket hemlighetsfullt. Gram hade en webbplats, gram.com, men inget publicerades på den. – 2013 köpte sydkoreanska LG (länk) rätten att använda webOS från Hewlett‑Packard, som dock fortfarande ägde rättigheterna och patenten. LG använder webOS i tv‑apparater. Gram följde med i köpet och blev en del av LG Silicon Valley Lab. En stor del av personalen från Gram slutade inom ett år efter köpet på grund av konflikter som gällde design och funktion, men LG har fortsatt att utveckla webOS. LG har också använt varumärket Gram för en tunn och lätt bärbar dator, men den har inget samband med företaget Gram. – Webbsajten gram.com fanns kvar, utan innehåll, till sommaren 2016. – En utförlig berättelse finns på sajten Gigaom (länk).
[nerlagt] [operativsystem] [ändrad 18 november 2018]
nerlagd svensk tjänst för betalning med mobiltelefon. Grundad 2012, nerlagd i maj 2018 – se meddelande till kunder. – WyWallet grundades av företaget 4T, som i sin tur ägdes av de fyra svenska mobiloperatörerna Telenor, Tele2, Telia och Tre. I maj 2015 såldes det till Payex (länk). – WyWallet blev kontroversiellt i början av 2013 när bland annat Storstockholms lokaltrafik, SL, slutade att ta emot vanliga SMS‑betalningar, och i stället krävde att alla som betalade sin biljett med mobiltelefon skulle använda WyWallet. WyWallet krävde i sin tur att alla som betalade med mobiltelefon skulle registrera sig. Det kunde ta flera minuter, även om det bara gällde en bussbiljett. Det motiverades med lagens krav att betalningsförmedlare ska ha kundkännedom. Huruvida detta krav är avsett att tillämpas på så små belopp som priset för en bussbiljett har betvivlats. (Se Lag [2009:62] om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism, kapitel 2, paragraf 2, länk.) – Efter att WyWallet hade infört krav på registrering sjönk SMS‑bidragen till välgörenhetsorganisationer genom WyWallet dramatiskt (men de återhämtade sig senare). – I juni 2013 förenklade Wywallet registreringsproceduren (se Wikipedia).
– In English: WyWallet was a Swedish payment service for payments by mobile phone. It was first operated by the 4T company, founded by the four Swedish mobile operators Telenor, Tele2, Telia and Tre. In May, 2015, WyWallet was bought by Payex, who closed down the service in May, 2018. – WyWallet became controversial in early 2013 because of its requirement that payers register, even if they were only paying small amounts by phone. Also, some regional public transportation companies required that mobile phone payments for tickets be made through WyWallet only. The registration procedure meant that paying for one bus ticket could take several minutes. The requirement was justified as being required by the know your customer clause of the Swedish law regulating payment services, although that law was probably not meant to apply to micropayments. WyWallet later in 2013 simplified the registration procedure. – For more summaries in English, please click here.
[betalningar] [företag] [nerlagt] [ändrad 15 juli 2018]
versionerna 4.1, 4.2 och 4.3 av operativsystemet Android. Släpptes sommaren 2012. Se Androids webbsidor. – Föregångaren hette Ice cream sandwich och efterföljaren hette KitKat.
[android] [android-versioner] [ändrad 22 augusti 2017]
ett operativsystem för smarta mobiler, surfplattor, smarta klockor och hemelektronik. – Tizen är en vidareutveckling av Meego†. Tizen är, liksom Meego, baserat på Linux, och utvecklat främst av Intel och Samsung. (Nokia var med om utvecklingen av Meego, men när Tizenprojektet inleddes 2012 hade Nokia gått över till Windows Phone†.) – Tizen är gjort för att kunna hantera HTML5 och för att vara ett alternativ till Android. Utvecklingen av Tizen stöds av branschorganisationen Tizen Association (tizen.org), som omfattar den tidigare organisationen Limo foundation†. – Samsung använder Tizen i kameror och från 2015 också i sina tv‑apparater samt i sina smarta klockor av märket Galaxy Gear. I praktiken tycks det bara vara Samsung som använder Tizen.
[linuxdistributioner] [mobilt] [ändrad 1 december 2020]
en löpande utvärdering av webbens inflytande på världens länder. – Web index startade 2012 av World wide web foundation. Länderna poängsätts för:
- – beredskap (infrastruktur och institutioner för användning av webben);
- – användning (användare och resurser på webben) och:
- – inflytande (hur webben används i företag, myndigheter och socialt liv).
– Se thewebindex.org.
[webben] [ändrad 31 december 2017]